Bilister i glesbygden betalar betydligt mycket mer i drivmedelsskatt varje
år än befolkningen i storstäderna. Det visar en utredning från 1997 som
gjorts av Sören Wibe professor i nationalekonomi.
Utredningen visar att det är glesbygdslän i norra Sverige som Norrbotten,
Västerbotten, Jämtland, Västernorrland och Dalarna som drabbas hårdast
tillsammans med Gotland, Kronoberg och Halland.
I genomsnitt betalar varje svensk medborgare 4.796 kronor i drivmedels-
skatt varje år. Mest drivmedelsskatt betalar medborgarna i Jämtlands län,
6.542 kronor per invånare och år, följt av Gotland 5.820 kronor, Väster-
norrland 5.771 kronor, Kronoberg 5.762 kronor, Halland 5.761 kronor,
Norrbotten 5.709 kronor och Västerbotten 5.289 kronor per invånare och år.
Detta att jämföra med medborgarna i Stockholms län som betalar 3.397
kronor per invånare och år.
Ser man på medborgarna i enskilda kommuner blir skillnaderna ännu
större, exempelvis betalar varje invånare i Arjeplogs kommun, i Norrbotten
9.867 kronor i drivmedelsskatt per år. Eftersom uträkningarna är gjorda per
invånare innebär det att en tvåbarnsfamilj i Arjeplog betalar 39.468 kronor i
drivmedelsskatt varje år medan drivmedelskostnaden för en tvåbarnsfamilj i
Stockholm är 13.588 kronor per år.
I glesbygdslänen är många så kallade långpendlare. Några allmänna kom-
munikationer finns inte att tillgå. För dessa är bilen det enda alternativet
vid
resor till och från arbetet, vid besök hos läkare och tandläkare eller någon
annan serviceinrättning. Pendlings-avstånd på 20 mil är inget ovanligt i
exempelvis Norr- och Västerbottens inland. För allt fler glesbygdsbor, med
långa pendlingsavstånd till arbetet är situationen så besvärande att man
allvarligt funderar på att säga upp sig och i stället gå på a-kassa eller
socialbidrag. Även många småföretagare i inlandskommunerna upplever
situationen mycket besvärande med höga energi- och transportkostnader.
En differentiering av drivmedelsskatten skulle ge mer rättvisa förhållanden
mellan glesbygden och övriga landet och möjliggöra för byarna i glesbygden
att fortsätta att leva. Enligt vår mening bör en utredning tillsättas i syfte
att
hitta en modell för hur en differentiering av drivmedelsskatten kan
utformas.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär en utredning om hur en
differentiering av drivmedelsskatten kan utformas.