Transportsektorn är idag helt beroende av fossila drivmedel. Årligen
används totalt ca 10 miljoner kubikmeter fossila drivmedel, varav 6
miljoner kubikmeter bensin och 3 miljoner kubikmeter diesel.
Beroendet av fossila bränslen skapar en mängd problem. Ett stort problem
är att de inte varar för evigt - med nuvarande kända tillgångar och förbruk-
ning räcker oljan i knappt 40 år. Visserligen upptäcks nya fyndigheter, men
samtidigt ökar världens användning av fossila bränslen i samma takt. Utifrån
den kristdemokratiska förvaltarskapstanken är det inte försvarbart att
mänskligheten under några få generationer förbrukar alla oljetillgångar utan
att ta hänsyn till kommande generationers behov av att kunna använda oljan
till något mer kvalificerat än att elda upp den.
Det andra stora problemet är den växthuseffekt som förbränningen av de
fossila bränslena ger upphov till, som enligt många forskare är ett av vår tids
största miljöhot. Förbränningen av fossila bränslen ger ett nettoutsläpp av
koldioxid som hotar vårt klimat. Vi riskerar att få ökenutbredning i vissa
områden och ökad nederbörd i andra. I värsta fall skulle växthuseffekten, om
den ändrade Golfströmmens lopp, paradoxalt nog kunna ge arktiskt klimat i
Nordvästeuropa. Forskarna menar att i-ländernas koldioxidutsläpp måste
minskas med minst 60 % inom de närmaste 10 åren för att växthuseffekten
ska kunna motverkas.
Ett tredje stort problem är att vårt extrema oljeberoende gör oss beroende
av andra länders oljeproduktion, t.ex. arabiska länder i det politiskt oroliga
Mellanöstern. Även om vi kan köpa vår olja i vår närmiljö, från t.ex. Norge,
har den gigantiska oljehandeln negativa effekter på vår handelsbalans.
Det är nödvändigt att transportsektorns oljeanvändning minskar, t.ex.
genom förbättrad energieffektivitet, energisparande och användning av
förnybara drivmedel som kraftigt minskar nettoutsläppen av koldioxid. För
att kunna konkurrera med fossila bränslen måste dock biobränslen befrias
från skatt under en relativt lång introduktionstid. Samhällsekonomiskt
kompenseras detta mer än väl genom inkomstskatter från ökad sysselsätt-
ning, minskade kostnader för arbetslöshet och andra skatteintäkter. Miljö-
och hälsovinster samt minskad sårbarhet och bättre handelsbalans får man på
köpet. En annan viktig fördel är att biodrivmedlen är förnybara och inte tar
slut.
De viktigaste biodrivmedlen som är möjliga att producera och använda i
full skala i Sverige redan idag är etanol, biogas och rapsmetylester (RME).
Skåne med sina vidsträckta åkrar har kanske landets bästa möjligheter att
både producera råvarorna och förädla dem till drivmedel. Ur såväl nationell
som regionell synvinkel vore det utomordentligt värdefullt att göra ett
fullskaleförsök i Skåne med biodrivmedel, nu när mindre försök som etanol
till bussarna i Lund eller rapsolja i Knisslinge slagit väl ut. Spannmålsetanol
tillverkas redan i industriell skala i skånska Nöbbelöv, en produkt som idag
enbart används som dryckessprit.
Finansiering av försöket kan ske genom en besparing på anslaget B 4 för
energiforskning m.m. på utgiftsområde 21.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att i Skåne göra ett fullskaleförsök med en
försöksperiod med momsbefrielse på biodrivmedel.