Jämställdhetsperspektiv i den ekonomiska politiken
Det behövs både kvinnor och män i politiken för att våra olika
erfarenheter och livsvillkor ska få en belysning och ett genomslag i de
regler och villkor som fastställs. Sedan de första kvinnorna efter 1921 års
val kom in i riksdagen har mycket hänt. Kvinnor har i hög grad påverkat
politiken men detta har främst gällt inom traditionellt kvinnliga
yrkesområden, och de områden där kvinnor traditionellt har det största
privata ansvaret, nämligen inom sektorer som utbildning, vård, kultur,
barnomsorg eller äldrevård. Detta är givetvis bra, men inte tillräckligt.
Kvinnors kunskap, kompetens och erfarenhet behövs även inom sektorer
som trafik, försvar och inte minst skattepolitik och ekonomi.
I den ekonomiska politiken är det enligt vår uppfattning tydligt att det
kvinnliga perspektivet alltför ofta saknats, vilket har fått till följd att
många
regler och villkor inte stämmer med kvinnors verklighet och vardag. Hela
den nuvarande situationen där det i praktiken råder offentligt monopol inom
de stora sektorer där så många kvinnor är verksamma, med få arbetsgivare att
välja mellan, små möjligheter till eget företagande, låga löner och små
utvecklingsmöjligheter samt i många fall otrygga anställningsvillkor, är
enligt vår mening en av de allra största jämställdhetsfrågorna.
I grunden handlar det naturligtvis om att ett jämställdhetsperspektiv måste
genomsyra hela det politiska arbetet och att detta därmed får ett genomslag i
alla sammanhang. För att illustrera detta vill vi särskilt peka på några
exempel. I denna motion tar vi därför upp ett antal förslag som vi menar är
angelägna i utvecklingen av ett mer jämställt samhälle, och som vi är
övertygade om skulle sett annorlunda ut om främst de socialdemokratiska
regeringarna anlagt ett kvinno- och jämställdhetsperspektiv på sin politik i
stället för att ensidigt fokusera på kvotering och kvinnoandelar. Jämställdhet
handlar inte om antal. Det handlar om makt.
Beskattning av tjänstesektorn
Det höjs ständigt röster för skatteförmåner och stöd till såväl bilindustri
som byggnadsverksamhet. Under olika perioder av 90-talet har också
regelrätta skatterabatter funnits för att värna arbetstillfällen inom dessa
sektorer. Vi kan inte låta bli att notera att detta har skett med stort tryck
från manligt dominerade LO-förbund såsom Metall och Byggnads.
Arbetslösheten inom kvinnligt dominerade branscher med den offentliga
sektorn som huvudsaklig arbetsgivare har samtidigt stigit kraftigt utan att
detta har föranlett någon tanke på att med hjälp av skattereduktioner
underlätta en motsvarande privat tjänstesektor.
Såväl arbetsmarknaden som hemarbetet är fortfarande starkt könsuppdelat.
Vi vill ändra på det. Samtidigt måste man se verkligheten som den är.
Tjänster som huvudsakligen utförs av män och nyttjas av män anses väl
värda att skatterabattera. Tjänster som huvudsakligen utförs av kvinnor och
nyttjas av kvinnor anses inte angelägna att underlätta genom skatterabatt,
utan då anförs argument såsom att detta skulle vara "pigjobb" och att de inte
kräver någon kompetens.
Det finns idag ett verkligt "pigproblem". Det gäller de många kvinnor som
arbetar svart inom den hushållsnära tjänstesektorn. Dessa har inga rättigheter,
inga försäkringar, inga pensionspoäng, ingen sjukpenning och ingen trygg-
het. Det vill vi ändra på. De stora skattekilarna mellan vad den som vill köpa
en tjänst själv måste tjäna in för att utföraren ska få en anständig nettolön är
för stora. Skillnaden mellan brutto och netto är minst sex gånger pengarna.
Det säger sig självt att inte särskilt många har råd att anlita professionella
företag för hushållsnära tjänster. Skattekilarna måste reduceras.
Vi anser dessutom att detta är en viktig förutsättning för att kunna bryta
den könsuppdelade arbetsmarknaden. Ska fler kvinnor och jämställda män
kunna konkurrera om ledande positioner i näringsliv och offentlig förvalt-
ning måste det bli möjligt att hederligt och öppet kunna köpa vissa tjänster.
Delat ansvar för hem och barn innebär inte att motsättningarna mellan hem-
arbete och karriär försvinner. De delas och blir mindre för var och en, men
de finns likafullt kvar.
Vi anser att ett system med en skattereduktion om 50 % av totalpriset för
hushållsnära tjänster bör införas. På så sätt elimineras den största delen av
dagens skattekilar samtidigt som någon subvention inte uppstår eftersom
priset ändå överstiger nettolönen, och en liten skatt betalas in. Idag före-
kommer i princip ingen sådan verksamhet i den vita sektorn.
På detta vis blir också ett system med förmån av hemtjänster lika attraktivt
som förmån av bil eller dator är då arbetsgivaren bekostar förmånen och den
anställde skattar för förmånen.
Avskaffa sambeskattningen av förmögenhet
I förmögenhetsbeskattningen finns den sista kvarlevan i vårt
skattesystem av den föråldrade syn på kvinnor som förr genomsyrade
hela samhället, nämligen sambeskattning.
Det principiella argumentet för att avskaffa den föråldrade sambeskatt-
ningen är väl känt. Vi har alla rätt att betraktas som individer, och detta ska
givetvis inkludera skattskyldigheten. Hur man inom en familj delar upp det
ekonomiska ansvaret är en privatsak. Skyldigheter och rättigheter gentemot
samhället ska vara individuella. Även om man anser att principer inte hör
hemma i skattesystemet, vilket de i hög grad gör, finns det bärande argument
av praktisk natur. Skattemyndigheter måste hålla reda på vem som bor med
vem i vilken konstellation. Särbo, sambo, gift, registrerat partnerskap, barn,
styvbarn, delad vårdnad. Eftersom man inte i förväg vet vilka som kommer
upp i tillräcklig förmögenhet för beskattning måste hela befolkningens sam-
beskattningspotential kontrolleras.
Reseavdrag
För många småbarnsföräldrar är hämtning och lämning av barn på dagis
eller hos dagmamma en del av resan till och från jobbet. När restid,
restidsvinst och behov av bil bedöms får detta stopp inte räknas in. Det
gör att många småbarnsföräldrar, de som kanske är i störst behov av
bilen till och från sitt jobb, inte blir berättigade till reseavdrag.
Enligt vår mening är detta en otidsenlig syn på vad som är en arbetsresa,
och bör ändras. Jämställdhetslagen framhåller särskilt arbetsgivarens skyl-
dighet att tillse att förvärvsarbete och föräldraskap går att förena. Stats-
makten bör då dra åt samma håll.
Skatt på skadestånd för trakasserier
Enligt jämställdhetslagen (SFS1991:433) 6 § har arbetsgivare att verka
för att inte någon anställd blir utsatt för sexuella trakasserier.
Arbetsgivaren får heller inte enligt 22 § utsätta någon som avvisat dennes
sexuella närmanden för trakasserier. Det är också förbjudet att trakassera
den som anmält arbetsgivaren för könsdiskriminering.
Om arbetstagaren utsätts får sådana trakasserier skall arbetgivaren betala
skadestånd till denne för kränkningen. Detta är givetvis mycket bra.
I en nyligen avkunnad kammarrättsdom slog domstolen fast att skadestånd
på grund av sexuella trakasserier ska anses som inkomst av tjänst och
därmed beskattas. Domstolen hävdade att skadeståndet inte var att anse som
en kompensation för den kränkning som kvinnan i åratal utsatts för, utan att
det hade sin grund i anställningsförhållandet mellan henne och hennes
arbetsgivare. I praktiken innebar det att den förfördelade kvinnan fick behålla
1/3 av skadeståndet på 300 000 kr. Vi anser att detta avgörande är stötande
för det allmänna rättsmedvetandet.
Skadestånd p.g.a. sexuella trakasserier skall likställas med kränknings-
ersättning och därmed anses som skattefritt ideellt skadestånd.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om införande av skattereduktion för hushållsnära
tjänster,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att avskaffa sambeskattningen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om beräkning av reseavdrag och barnomsorgsresa,
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i
jämställdhetslagen och skadeståndslagen att skadestånd för sexuella
trakasserier anses som kränkningsersättning och därmed utgör skatte-
fritt ideellt skadestånd.