Skattelagarna och skattemyndigheternas tolkning av dessa är av avgörande betydelse för företagsamheten. Krångliga lagar och osmidig hantering från myndighetens sida gör att företagare tröttnar, att blivande företagare aldrig startar och att företagare flyttar utomlands till lägre skattenivåer och bättre företagsklimat.
Problem med F-skattsedel har hindrat bl. a. många av jordbrukets avbytare att starta egen verksamhet eller tvingat dem till kreativa fakturaspecifika- tioner för att kunna driva verksamheten vidare.
Ett mindre företag i Uppsala har drabbats av att ett antal konferensresor ifrågasatts av skattemyndigheten. Skattemyndigheten hävdar bl. a. att det inte räcker med att antalet utbildningstimmar är uppfyllt. Utbildningspassen måste dessutom ligga helt på dagtid för att inte utlösa en kraftig förmånsbeskattning. Skattereglerna bör enligt vår uppfattning ändras så att det står ett företag fritt, att så länge man uppfyller krav på kursinnehåll och tid, förlägga kursverksamheten på det sätt som är bäst för företaget.
Vidare hävdar skattemyndigheten att intern utbildning klassas som personalvård. För personalvård gäller avdragsrätt enligt Riksskatteverkets rekommendationer (RSV Dt 1991:20) med, för de två aktuella åren 1994 och 1995, 290 kronor respektive 300 kronor. Vidareutbildning kommer att bli allt viktigare för att upprätthålla anställdas kompetens. Detta gäller särskilt i de nya kunskapsföretagen. Mycket låga takbelopp för intern utbildning framstår för oss som direkt skadligt. Sverige bör i stället uppmuntra utbildning. Därför bör skattereglerna ändras även på denna punkt. Den reaktion vi mött från företag är frustration och besvikelse. - Det är bättre att flytta företaget utomlands. - Det finns ingen anledning att växa här i Sverige. - Ska det inte räcka med att försöka följa reglerna? - Har skattemyndigheterna inte viktigare saker för sig än att djävlas med småföretag? Det är några av de uttryck som fällts.
Vi anser att skattelagarna och myndigheternas arbete mer måste utformas ur ett företagarperspektiv. I dag är regelverket utformat så att det ska vara lätt för myndigheterna att granska företagen. Regelverket bör samtidigt som det är effektivt ur granskningssynpunkt i första hand utformas så att det är lätt att följa och förstå lagar och regler. Myndigheterna skall hjälpa företagen att följa reglerna, inte utforma bestämmelser med vars hjälp man stjälper dem i efterhand.
Hemställan
Med hänvisning till det ovan anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändringar av skattereglerna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regelverkets utformning.
Stockholm den 5 oktober 1999
Ola Karlsson (m)
Lars Björkman (m)