Kilometerskatt för bussar upphörde den 1 oktober 1993 och ersattes med
bl a skatt på dieselolja, ett system som redan fanns i de flesta övriga
europeiska länder.
Sverige tar inte ut några avgifter för utländska bussar på svenska vägar.
Alla övriga EU-länder utom Finland tar ut någon form av avgift för gästande
bussar. Flera olika typer av avgifter, såsom vägmoms, vägavgift, vägskatt,
passageraravgift och motorvägsavgift samt kombinationer av dessa, före-
kommer. Storleken på avgifterna varierar kraftigt länderna emellan. I flera
länder krävs momsregistrering av bussen.
Vid en rundresa med svensk buss ute i Europa kan det röra sig om flera
tiotusentals kronor i olika typer av avgifter beroende på vilka länder man
besöker. Men ännu mer problematiskt för bussföretagen är att hantera
momsredovisningar i de länder som kräver sådana. Det räcker alltså inte
med att vara registrerad för moms i Sverige, utan de länder som tar ut
vägmoms kräver momsregistrering separat i varje land. För att klara detta
måste bussföretagen anlita agenter som hjälper till med det omfattande
pappersarbetet, och dessa agenter kostar också pengar samtidigt som
systemet ofta leder till tidsutdräkter på flera år innan momsredovisningen blir
slutredovisad och godkänd.
Benägenheten att införa nya avgifter har snarare ökat än minskat sedan
Sverige blev medlem i EU. De forna öststater som är närmaste grannar till
EU-området har också visat stort intresse av att följa EU:s "avgiftsländer" i
spåren.
Bäst ur svensk synpunkt vore givetvis att andra länder slopade sina av-
gifter, vilket emellertid sannolikt får betraktas som utopiskt. Däremot bör
Sverige nu gå i spetsen för att införa ett eurovignettsystem för busstrafiken
inom EU på samma sätt som från och med i år gäller för lastbilar. Om inte
detta sker inom en nära framtid riskerar situationen att bli ohållbar särskilt
för de mindre bussföretagen med utlandsuppdrag. Och det är i första hand
småföretag som ägnar sig åt bussturism.
En annan faktor som är mycket besvärande ur konkurrenssynpunkt är att
mindre nogräknade företag underlåter att registrera sig för moms i de länder
som är aktuella. Detta innebär att de seriösa bussföretagen tappar uppdrag,
då deras prisnivåer blir för höga när flera länders vägmoms kalkyleras in i
priserna. Så t ex blir prisskillnaden på en enstaka T o R-resa till Sydtyskland
4 000-5 000 kronor beroende på om den tyska vägmomsen är medräknad
eller inte. Om man betänker att många bussföretag kör sådana turer under
större delen av året handlar det om avsevärda belopp som belastar de företag
som följer spelreglerna och omvänt ger avsevärda prisfördelar för företag
som inte gör det.
Ett annat exempel som belyser den ojämna konkurrenssituationen är att en
vanlig turistresa med buss till ett populärt resmål som t ex Wien kräver att
bussföretaget är momsregistrerat i fyra länder, om man väljer en vanlig
färdväg via Danmark, d v s momsregistrering och redovisning måste ske i
Sverige, Danmark, Tyskland och Österrike. Till detta kommer dessutom
särskilda vägavgifter i Österrike.
Som framgår av ovanstående redovisning kommer situationen inom en
mycket nära framtid att bli ohållbar för svenska bussföretag i utlandstrafik,
om ingenting görs antingen från svenska sida eller via EU för att harmo-
nisera eller begränsa staternas möjligheter att ta ut avgifter från varandra.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om åtgärder för att åstadkomma konkurrens-
neutralitet på bussområdet.