Öresundsregionen är en stark och dynamisk utvecklingsregion. Öresundsförbindelsen skapar helt nya förutsättningar. I första hand knyts Skåne och Själland samman till en ny "hemmamarknad" med tre och en halv miljon innevånare. Det vidgar förutsättningarna för många företag. Man får en större hemmamarknad, men man kan också rekrytera personal på en större arbetsmarknad. För den som söker arbete är det lättare att få jobb om antalet företag på marknaden är många och representerar ett stort antal olika branscher. En ökad mångfald inom näringslivet drar i sin tur med sig nya företag och på så sätt skapas en positiv utvecklingsspiral. Detta underlättas också av det stora utbud på högre utbildning som finns runt Öresund.
Lagar och regler
Enbart den fasta förbindelsen i sig är inte nog för en dynamisk utveckling. Det finns lagar, regler och skatter som skiljer sig mellan Sverige och Danmark. De kan på olika sätt gynna eller missgynna den ena eller andra sidan och snedvrida konkurrensförhållanden på marknaden och minska integrationen och harmoniseringen. Det kan gälla skillnader i de lagar och regler som styr arbetsmarknaden, olika skatteregler etc. Det är viktigt att regeringen inom sina respektive sakområden arbetar för att främja ett ökat utbyte mellan Sverige och Danmark.
Arbetsresor
Om en gemensam arbetsmarknad ska växa fram måste avdragsrätten för arbetsresor mellan Sverige och Danmark likställas med pendlarresor på land. Likaså måste pendlarkorten med tåg samordnas och prissättas på en sådan nivå att de blir jämförbara med pendlarkort inom Skåne respektive Själland på jämförbara sträckor.
Gränsgångarregeln
Ett stort problem är det dubbelbeskattningsavtal i Norden som trädde i kraft den 1/1 1997. Det nordiska dubbelbeskattningsavtalet är ett multilateralt avtal som slutits mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge. Avtalet reglerar bl a vilket land som har beskattningsrätten i de fall en person bor i ett av de avtalsslutande länderna och arbetar i ett annat. Det nya avtalet innebär att en person är skattskyldig i det land personen arbetar inte, som tidigare i det land personen är bosatt. Sverige och Danmark har olika strukturer på skattesystemen. I Sverige är kommunalskatten den dominerande inkomstskatten medan Danmark har en hög statlig uttaxering.
Nedan följer en redogörelse över vilka problem det orsakar Malmö och andra skånska kommuner
1997 års regler
De personer som från 1997 bosätter sig i Sverige och arbetar i Danmark kommer att bli beskattade enligt det nordiska avtalets huvudregel. Denna huvudregel innebär att beskattning endast sker i Danmark, oberoende av om arbetsgivaren är offentlig eller privat.
Konsekvenser för Malmö
Den pressade arbetsmarknaden i Malmö har medfört att Köpenhamn blivit ett alternativ för Malmöbor, särskilt sådana med god utbildning. I många branscher är också löneläget gynnsammare i Danmark. Förhållandevis låga hyror och god tillgång på bostäder har också medfört att danskar bosatt sig i Malmö med bibehållen arbetsplats i Köpenhamnsområdet.
Den här utvecklingen beräknas bli förstärkt genom Öresundsbron. Dagens arbetspendlarvolym på ca 1 500 personer mellan Malmö och Köpenhamn antas öka till den naturliga pendlingsnivån på ca 15 000 fram till år 2010.
Ett ändrat skatteavtal antas vid brons tillkomst innebära att ca 2 000 arbetspendlare vid sekelskiftet arbetar under det nya avtalets regler. Jämfört med dagsläget minskar Malmös skatteintäkter med knappt 200 milj kr vid 2 000 nya arbetspendlare till Danmark. Detta underskott måste kommunerna till största delen ersätta genom ett ökat skatteutjämningsbidrag med 180 milj kr enligt nuvarande regler. Vid en situation år 2010 med ca 15 000 pendlare blir skattebortfallet 1 500 milj kr. Den kommunala skattekompensationen begränsar Malmös förlust till 100 milj kr.
Konsekvenser för staten
Svenska staten gör sannolikt förluster på det nya avtalet. I Skåne är förlusten uppenbar. Skatteunderlagsbortfallet för staten, av beräknad Öresundspendling 2010, uppgår till 4 500 milj kr. Statens bortfall av skatteintäkter beräknas till drygt 300 milj kr.
Slutsatser
En förändring av skattereglerna får på sikt stora ekonomiska konsekvenser för Malmö. Med en ökning av det regionala resandet som Öresundsbron innebär handlar det om 1 500 milj kr vid en pendling på 15 000 förvärvsarbetande. Enligt nuvarande regler för kommunal skatteutjämning skulle kommunerna behöva kompensera Malmö med 1 400 milj kr.
Det kan hävdas att ändrat avtal också innebär att danskar bosatta i Köpenhamn som arbetar i Malmö också får ändrade skatteregler, dvs deras skatteintäkter tillfaller Sverige. Men observera att skatteintäkterna av dessa personer inte tillfaller Malmö utan tas in av staten.
Pendlingsstrukturen från Köpenhamn till Malmö har också ett helt annat utseende. Dels ligger antalet pendlare på en betydligt lägre nivå, dels är inkomstnivåerna lägre. Sveriges nettoförlust av skatteintäkter blir betydande eftersom utpendlingen till Danmark är betydligt större än inpendlingen.
Den viktiga framtida regionala utvecklingen i Öresundsregionen bör bygga på enhetliga regelverk inte minst när det gäller beskattning. En eftersträvans- värd utveckling för Öresundsregionen är att undanröja befintliga barriär- effekter för en gemensam arbetsmarknad. Olika skatteregler är en barriär bland flera. Skattereglernas utformning bör göras så harmoniserade som möjligt, vilket skulle minska skatteeffekterna av att bo och arbeta på olika sidor av Öresund. Den princip som gäller för nästan alla inkomsttagare i Öresundsregionen är att man skattar där man bor. Den principen bör gälla även den med tiden allt större del av arbetskraften som arbetar och bor på olika sidor av sundet. Det borde vara självklart att man skattemässigt bidrar i den kommun där man bor och utnyttjar den kommunala servicen.
En utvärdering behöver därför göras av konsekvenserna av den nya regeln om arbetsorten som grund för beskattningen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av harmonisering och förenklingar mellan Sverige och Danmark.
Stockholm den 4 oktober 1999
Marie Granlund (s)
Leif Jakobsson (s)
Britt-Marie Lindkvist (s)
Hillevi Larsson (s)