Det finns i princip två sätt att förvärva en fastighet om man undantar arv och gåva. Det ena är genom vanligt köpebrev och det andra är genom fastighetsreglering.
Stämpelskatten vid den vanligaste köpformen, genom köpebrev, uppgår till 1,5 % på köpeskillingen alternativt taxeringsvärdet, beroende på vilket som är högst, om det är fysiska personer som köper och 3 % om det är juridiska personer som förvärvar fastigheten.
Vid fastighetsreglering, d v s där den förvärvade fastigheten tillföres tidigare ägd fastighet och där den erhåller samma fastighetsbeteckning, erlägges ingen stämpelskatt. Däremot blir det en kostnad för lantmäteri- förrättningen.
Kostnaden för den enskilde köparen kan därmed variera med stora belopp beroende på om det finns en möjlighet till fastighetsreglering eller inte. Detta ger olika förutsättningar för köparna vid budgivning på fastigheten.
Fördelen med fastighetsreglering är att det blir färre beteckningar att hålla reda på både för ägaren och för staten. Eftersom det idag inte krävs att fastigheterna gränsar till varandra är det ett visst godtycke från Lantmäteriverket som avgör om reglering skall godkännas eller ej.
Följande exempel ger en bild av skillnaden:
1. En jordbruksfastighet är till salu för 5 mkr. En granne vill köpa till fastigheten och dessutom finns en utomstående intressent. För grannen blir kostnaden 20-25.000 kr för förrättningen medan den andre får betala 1,5 % på 5 mkr = 75.000 kr i stämpelskatt.
För en juridisk person blir stämpelskatten 150.000 kr.
2. En fastighet har två beteckningar. Värdet på den ena är markant mycket mindre än på den andra. En köpare förvärvar fastigheten med det mindre värdet och reglerar över den andra och får därmed lagfartskostnaden baserad på den billigare fastigheten. Även om det tillkommer en lantmäterikostnad kan det vara lönsamt att använda sig av denna modell.
Sammanfattningsvis kan, med hänvisning till ovanstående, konstateras att stämpelskatten vid köp av fastighet är olika beroende på köparens förutsättningar. Skatter bör rimligtvis vara lika för alla och kostnaderna för köp av fastighet bör följaktligen likställas.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna i motionen anförts om att lagfartskostnader vid fastighetsköp bör likställas.
Stockholm den 5 oktober 1999
Viviann Gerdin (c)
Gunnel Wallin (c)