Språket är vårt gränssnitt mot omvärlden. Det pratas så mycket om
kompetens och kunskap, om hur det ställs allt större krav på människan i
informationssamhället, men det talas desto mindre om det som är
informationssamhällets grundsten: språket.
IT, informationsteknik, är olika medel för informationsöverföring.
Informationen är kodad på olika sätt, ibland för att kunna dyka upp som tal,
ibland för att kunna gestaltas som rörliga bilder och oftast för att kunna läsas
som text.
Det är givetvis alldeles utmärkt att möjligheterna att kommunicera blir fler,
men vi får aldrig glömma att den viktigaste biten av kommunikationen inte
är överföringshastigheten mellan de tekniska hjälpmedel vi har, utan möjlig-
heten till förståelse av budskapet.
Datatekniken ger oss vinster i kommunikationen bara om vi inte samtidigt
med hastighetsökningen får en minskning i kvaliteten på kommunikationen,
för i så fall är det ett nollsummespel.
För att vi ska kunna använda informationstekniken så måste vi kunna
använda vårt språk. Den som inte kan läsa en manual eller förstå anvisningar
kan inte heller använda de tekniska hjälpmedel som IT ger oss. För att
kommunicera oavsett hjälpmedel måste vi kunna uttrycka både mer
komplicerade resonemang, gestalta våra känslor och visioner och i några få
ord sammanfatta vad vi menar.
När det gäller att utveckla vårt språk kvalitativt så är boken fortfarande
milsvitt överlägsen vilket av dagens dataprogram och chattsajter som helst.
Att skolorna satsar pengar på IT är bra, men när kostnaderna för datorer är
upp till fyra gånger så stora per elev som kostnaderna för skolböcker så blir
man bekymrad. Särskilt i ett läge där läsandet bland de yngsta barnen
minskar.
Boken är inte bara en konstform, den är på många sätt kärnan i vår kultur.
Dans är ett språk, musik är ett språk, måleri är ett språk, men de ord vi
förmedlar är språket.
Böckerna är för de flesta av oss nyckeln till språkets användning. De är när
de är som bäst underbara guldgruvor fyllda av formuleringskonst, experi-
mentverkstäder i språkets användning och kodanvisningar till språkets
funktion. Böckerna är språkets hjärtmuskel.
Vi satsar 46 miljarder om året på att försvara landet, men hur mycket
satsar vi på att försvara språket?
Det är viktigt att människor får möjlighet att läsa böcker. Frågan om
bokmomsen ska ses mot bakgrund av böckernas värde. Det talas ofta om
dynamiska effekter eller om externa effekter och i vilket annat fall går det att
hitta större sådana än när det gäller litteraturen?
Det är därför som vi i Miljöpartiet anser att bokmomsen ska tas bort.
Gärna efter finskt mönster med en stegvis nedtrappning så att vi successivt
kan se vilka effekter det får, ifall vi får lägre bokpriser eller inte, ifall
det
leder till högre ersättning till författarna eller inte. Därför ser Miljöpartiet
fram emot det utredningsresultat som ska presenteras nu under hösten.
Äntligen kommer vi att få reda på vad bokmomsen inbringar till statskassan
och med det också vad ett borttagande av momsen kan kosta. Detta bör ges
regeringen tillkänna.
Sverige har världens högsta moms på böcker, tjugofem procent. Ett
borttagande skulle alltså med all sannolikhet leda till märkbart lägre
bokpriser och alltså möjlighet för fler att köpa böcker.
Böcker kan i dag köpas enkelt via Internet, det går utmärtkt att köpa helt
momsbefriade böcker. Dessutom ökar försäljning av böcker via Internet från
länder både inom och utom EU. Kontrollen av momsregler är här i princip
obefintlig. Detta medför självklart en snedvriden och osund konkurrens.
Bokhandeln har inte någon möjlighet att konkurrera med Internethandeln
men kan åtminstone ges likvärdiga spelregler. Detta bör ges regeringen
tillkänna.
Den stora prisskillnaden på pocketböcker och inbundna böcker medför
också en begränsning av mångfalden i läsandet. Det säljs mycket
pocketböcker men det är en väldigt liten andel av de böcker som ges ut
inbundna som sedan ges ut i pocket. Vill du läsa en bok av Selma Lagerlöf
går den att köpa i pocketupplaga. Men vill du läsa om Mary Wollstoncroft
får du snällt betala över tre hundralappar. Samtidigt är pocketupplagorna av
sämre kvalitet, är inte tillgängliga när den enskilda boken är som mest aktuell
och ger författaren en lägre royalty.
Av dessa skäl är inte pocketböckernas relativt låga pris ett argument mot
sänkt bokmoms. Att säga att folk får köpa böcker på pocket istället för
inbundna är att kräva att författaren med lägre royalty ska subventionera den
fortsatt höga momsen på böcker.
Internationella valutafonden, IMF, spår i sin prognos en tillväxt för hela
världen med 3 procent i år och 3,5 procent nästa år. Finansdepartementet
beräknar den svenska tillväxten både i år och nästa år till över 3 procent,
arbetslösheten beräknas sjunka till 5,4 procent i år och ytterligare nästa år.
Det förbättrade ekonomiska läget kommer att leda till krav på
skattesänkningar när utgifterna för arbetslösheten minskar samtidigt som
skatteintäkterna ökar. Vi hävdar att volymmått på tillväxt i sig inte säger
något om kvalitén och innehållet i densamma. Genom att införa grön
skatteväxling så vill vi styra ekonomin så att den blir ekologiskt hållbar. Det
finns många angelägna åtgärder inom kulturområdet som kräver resurser och
ger kulturell tillväxt. Men när det gäller vilka skattesänkningar som ger bäst
effekt på lång sikt för kultur, ekonomi och en bra samhällsutveckling så är ett
borttagande av momsen på böcker den effektivaste.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om momsen på böcker,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en snedvriden och osund konkurrens.