Bakgrund
Vi står inför ett nytt millennium. Den ekonomiska samhällsutvecklingen går oerhört snabbt och kraven blir allt mer påträngande att finna en mer tidsenlig skattestruktur, d.v.s. val av skattebaser samt taxering och administration. Med ökande frekvens och snabbhet sker idag ekonomiska transaktioner globalt för att söka investeringar och förräntning. Ett bra skattesystem måste tåla en sådan utveckling och ändå fungera effektivt, rättvist och främja en god skattemoral hos alla medborgare.
Globalt perspektiv
Medlemsländerna inom EU, däribland Sverige, lägger idag ner ett stort arbete på kapitalbeskattningens område för att genom t.ex. ökad uppgifts- skyldighet och/eller källbeskattning få nuvarande skattesystem att fungera. Resultatet av ett sådant arbete kommer att bli magert, delvis därför att skattebasen är mycket lättflyktig och problemet ingalunda löst inom ramen för EU:s lagstiftning. Problemet är globalt eftersom placeringar sker lika lätt utanför som inom EU. Alla medborgare har inte kapacitet att utnyttja den typen av ekonomiska transaktioner och står därför utanför den möjligheten. Om en sådan kapitalskattebas skall användas behövs ett helt annorlunda beskattningssystem för att behålla dess legitimitet.
En marknad för ekonomisk brottslighet
Genom olika skattenivåer på t.ex. moms och punktskatter har det skapats en övernationell marknad för bedrägerier. Genom att fiktivt leverera dyra varor med hjälp av falska fakturor som cirkulerar över nationsgränserna kan stora belopp på ett felaktigt sätt kvitteras ut från statskassan. Här är Sverige, som högskatteland, ett mycket intressant objekt för aktörerna. Enda sättet att bryta denna brottslighet är att Sverige genom utveckling av skattesystem och nivåanpassning kan möta dessa gränsöverskridande affärer.
Skattemyndigheterna på efterkälken
Även vissa delar av det svenska näringlivet har ett så högt förändringstempo att myndigheternas normala kontroll inte hinner med. Det beror på hög frekvens av företagens ägarbyte, brist på lämnade uppgifter till myndigheternas register och bristande personalresurser hos myndigheten för att hinna med. Detta är också en form av lättflyktighet av skattebas som gör att beskattningen inte fungerar. Dessa näringsidkare som systematiskt undgår beskattning skapar en ohållbar konkurrenssituation i förhållande till seriösa företagare. En möjlighet vore att på områden som dessa skapa en form av mer lättkontrollerad schablonbeskattning med bättre funktion.
Lagstiftarens ansvar för etik
Det är regering och riksdag som ansvarar för att skapa ett skattesystem som inte inbjuder till fusk och ekonomisk brottslighet.
Högskattepolitiken i kombination med ett allmänt och allt mer urholkat etiskt medvetande och agerande är huvudförklaringen till den stora omfatt- ningen av den svarta ekonomin i Sverige. Den svarta ekonomin beräknas omsätta c:a 70 miljarder kr och motsvarar c:a 300.000 heltidsarbeten som undanhålls beskattning och därmed de normala sociala trygghetssystemen. Den svarta sektorn i Sverige är större än både svensk bilindustri och svensk skogsindustri.
Ett allt större problem är att seriösa skattebetalare dignar under en allt större skattebörda, eftersom man i realiteten måste betala skatt både för sig själva, för dem som står utanför arbetsmarknaden och dessutom för alla svartarbetande. De företag som bedriver svart verksamhet konkurrerar ut allt fler av de förtag som betalar sina skatter och avgifter. Det blir en konkurrens på olika villkor där brottsligheten besegrar ärligheten. Detta är ett mycket starkt motiv för en ny skattereform för att skapa ett system med etik och större legitimitet.
Skattesystemets funktion påverkar direkt landets ekonomi. Incitamenten till svartjobb är idag extremt stora på grund av Sveriges höga skattenivåer. Hos myndigheter ges åtskilliga exempel på att svart arbete ofta kombineras med ett otillbörligt utnyttjande av våra trygghetssystem såsom a-kassa och sjukförsäkring.
Det är oroande att dagens skattesystem starkt utmanar medborgarnas skattemoral. Det krävs både en fungerande privat etik och en genomtänkt skattestruktur som minskar benägenheten till fusk. Det är ett politiskt ansvar att skapa skattesystem som inte inbjuder till skattebrott. Skattesystemet skall innehålla en rimlig fördelningspolitik så att ett välfärdssamhälle för alla medborgare kan uppnås. Men ett välfärdssamhälle behöver inte innebära en rundgång av pengar i transfereringssystemen som utmanar till brott.
En skattereform
Sverige behöver en ny skattereform som tar sikte på att steg för steg minska de skatteproblem som uppstått genom dels modern IT-teknik, dels den ökande internationaliseringen och den ökande benägenheten till skattebrott som det svenska skattesystemet inbjuder till. En utredning bör tillsättas i syfte att föreslå åtgärder som kan minska såväl de internationella som de nationella incitamenten till skattebrott.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att minska såväl de internationella som de nationella incitamenten till skattebrott.
Stockholm den 3 oktober 1999
Holger Gustafsson (kd)
Kenneth Lantz (kd)