Motion till riksdagen
1999/2000:Sk736
av Gustafsson, Holger (kd)

Skattepolitiken


Bakgrund
Vi står inför ett nytt millennium. Den ekonomiska samhällsutvecklingen
går oerhört snabbt och kraven blir allt mer påträngande att finna en mer
tidsenlig skattestruktur, d.v.s. val av skattebaser samt taxering och
administration. Med ökande frekvens och snabbhet sker idag ekonomiska
transaktioner globalt för att söka investeringar och förräntning. Ett bra
skattesystem måste tåla en sådan utveckling och ändå fungera effektivt,
rättvist och främja en god skattemoral hos alla medborgare.
Globalt perspektiv
Medlemsländerna inom EU, däribland Sverige, lägger idag ner ett stort
arbete på kapitalbeskattningens område för att genom t.ex. ökad uppgifts-
skyldighet och/eller källbeskattning få nuvarande skattesystem att
fungera. Resultatet av ett sådant arbete kommer att bli magert, delvis
därför att skattebasen är mycket lättflyktig och problemet ingalunda löst
inom ramen för EU:s lagstiftning. Problemet är globalt eftersom
placeringar sker lika lätt utanför som inom EU. Alla medborgare har  inte
kapacitet att utnyttja den typen av ekonomiska transaktioner och står
därför utanför den möjligheten. Om en sådan kapitalskattebas skall
användas  behövs ett helt annorlunda beskattningssystem för att behålla
dess legitimitet.
En marknad för ekonomisk brottslighet
Genom olika skattenivåer på t.ex. moms och punktskatter har det skapats
en övernationell marknad för bedrägerier. Genom att fiktivt leverera dyra
varor med hjälp av falska fakturor som cirkulerar över nationsgränserna
kan stora belopp på ett felaktigt sätt kvitteras ut från statskassan. Här är
Sverige, som högskatteland, ett mycket intressant objekt för aktörerna.
Enda sättet att bryta denna brottslighet är att Sverige genom utveckling
av skattesystem och nivåanpassning kan möta dessa gränsöverskridande
affärer.
Skattemyndigheterna på efterkälken
Även vissa delar av det svenska näringlivet har ett så högt
förändringstempo att myndigheternas normala kontroll inte hinner med.
Det beror på hög frekvens av företagens ägarbyte, brist på lämnade
uppgifter till myndigheternas register och bristande personalresurser hos
myndigheten för att hinna med. Detta är också en form av lättflyktighet
av skattebas som gör att beskattningen inte fungerar. Dessa näringsidkare
som systematiskt undgår beskattning skapar en ohållbar
konkurrenssituation i förhållande till seriösa företagare. En möjlighet
vore att på områden som dessa skapa en form av mer lättkontrollerad
schablonbeskattning med bättre funktion.
Lagstiftarens ansvar för etik
Det är regering och riksdag som ansvarar för att skapa ett skattesystem
som inte inbjuder till fusk och ekonomisk brottslighet.
Högskattepolitiken i kombination med ett allmänt och allt mer urholkat
etiskt medvetande och agerande är huvudförklaringen till den stora omfatt-
ningen av den svarta ekonomin i Sverige. Den svarta ekonomin beräknas
omsätta c:a 70 miljarder kr och motsvarar c:a 300.000 heltidsarbeten som
undanhålls beskattning och därmed de normala sociala trygghetssystemen.
Den svarta sektorn i Sverige är större än både svensk bilindustri och svensk
skogsindustri.
Ett allt större problem är att seriösa skattebetalare dignar under en allt
större skattebörda, eftersom man i realiteten måste betala skatt både för sig
själva, för dem som står utanför arbetsmarknaden och dessutom för alla
svartarbetande. De företag som bedriver svart verksamhet konkurrerar ut allt
fler av de förtag som betalar sina skatter och avgifter. Det blir en konkurrens
på olika villkor där brottsligheten besegrar ärligheten. Detta är ett mycket
starkt motiv för en ny skattereform för att skapa ett system med etik och
större legitimitet.
Skattesystemets funktion påverkar direkt landets ekonomi. Incitamenten
till svartjobb är idag extremt stora på grund av Sveriges höga skattenivåer.
Hos myndigheter ges åtskilliga exempel på att svart arbete ofta kombineras
med ett otillbörligt utnyttjande av våra trygghetssystem såsom a-kassa och
sjukförsäkring.
Det är oroande att dagens skattesystem starkt utmanar medborgarnas
skattemoral. Det krävs både en fungerande privat etik och en genomtänkt
skattestruktur som minskar benägenheten till fusk. Det är ett politiskt ansvar
att skapa skattesystem som inte inbjuder till skattebrott. Skattesystemet skall
innehålla en rimlig fördelningspolitik så att ett välfärdssamhälle för alla
medborgare kan uppnås. Men ett välfärdssamhälle behöver inte innebära en
rundgång av pengar i transfereringssystemen som utmanar till brott.
En skattereform
Sverige behöver en ny skattereform som tar sikte på att steg för steg
minska de skatteproblem som uppstått genom dels modern IT-teknik,
dels den ökande internationaliseringen och den ökande benägenheten till
skattebrott som det svenska skattesystemet inbjuder till. En utredning bör
tillsättas i syfte att föreslå åtgärder som kan minska såväl de
internationella som de nationella incitamenten till skattebrott.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att minska såväl de internationella som de
nationella incitamenten till skattebrott.

Stockholm den 3 oktober 1999
Holger Gustafsson (kd)
Kenneth Lantz (kd)