I december 1990 togs beslut, två veckor före ikraftträdandet, om att
mervärdesskatten på restaurangerna skulle fördubblas från den 1 januari
1991. Vi kan nu konstatera det helt orimliga i att branschen aldrig fick
möjlighet att hinna anpassa sig till de totalt nya förutsättningar som detta
beslut ledde till.
Lunchkupongerna skulle beskattas. Representationsavdragen försämrades.
Vi upplevde också en av de svåraste lågkonjunkturerna Sverige varit inne i
under modern tid. Ganska snart resulterade problemen som uppstått i över
1.000 restaurangkonkurser. Det var ofta välskötta familjeföretag som föll.
Efter hand har förändringarna pressat restaurangföretagen mycket hårt med
låg lönsamhet, ojämn kundtillströmning och sviktande investeringsförmåga
som följd.
Hårda skatter, tunga arbetsgivaravgifter och orättvisa förutsättningar
jämfört med cateringbolag, gatukök m fl leder till en konkurrenssnedvridning
som seriösa restaurangföretag har svårt att klara.
De gamla skånska gästgivaregårdarna med sina höga kulturvärden och
gediget goda rika matkultur utgör exempel på ekonomiskt tungt pressade
företag. I våra städer finns också många gamla fina restauranger som i dag
har det tufft.
Vi är övertygade om att denna bransch liksom turismen skulle kunna skapa
många nya arbetstillfällen. Lika övertygade är vi om att såväl kommuner
som staten skulle kunna få ökade skatteintäkter från denna bransch, om nya
arbetstillfällen skapades.
Men om detta skall bli möjligt krävs ett nytänkande och förändrade nivåer
på skatter och avgifter.
Vi anser att det nu är hög tid att besluta om lättnader för såväl restaurang-
näringen som dess gäster:
Momsen bör nu kunna sänkas till matmomsnivå
Elskatten bör sänkas till samma nivå som industrin har
Avdragsrätten vid representation bör höjas till en mera rimlig nivå
Det verkar inte heller rimligt att restaurangerna tvingas köpa in öl, vin och
sprit till konsumentpriser!
Då arbetslösheten nu är så hög som över 20% inom branschen vore det
klokt och rimligt att sänka restaurangmomsen och även lätta på arbetsgivar-
avgifterna. Därigenom skulle många av branschens arbetslösa och a-kasse-
beroende troligen kunna återanställas. Stat och kommun skulle helt säkert
också vinna på en sådan lösning.
Det skulle också kunna leda till bättre arbetsförhållanden för restaurang-
ägarna. Det är många familjeföretagare inom branschen som nu tvingas
arbeta minst 15 timmar per dygn sju dagar i veckan, beroende på att man,
med den låga lönsamhet som nu råder, inte har råd att anställa den personal
man behöver.
Vi har här pekat på några punkter som är angelägna att åtgärda för att få
till stånd en blomstrande framtida restaurangnäring i Sverige.
Sverige har råd att värna och stärka svensk och skånsk god matkultur som
ofta har sina rötter i 1600-talet, då till exempel många av våra skånska
Gästgifvaregårdar och landets gamla stadskrogar startades.
Det är nu hög tid att regeringen inser branschens situation och lägger fram
förslag till lättnader för restaurangnäringen i linje med vad vi föreslagit i
motionen.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om bättre förutsättningar för restaurangnäringen.