I dagens snabbt föränderliga samhälle finns det inga färdigutbildade personer. Alla är beroende av att kunna vidareutveckla sina färdigheter och kunskaper, men alla ges inte den möjligheten. Som systemet är uppbyggt idag är individerna beroende dels av om det egna företaget eller organisationen satsar på vidareutveckling, dels av möjligheterna till komvux- eller högskolekurser. I dag finns i princip heller inte någon större marknad för privat vidareutbildning. Egenfinansierad utbildning med dagens skattesystem blir mycket kostsamt.
Det är av avgörande vikt för Sveriges framtid att de resurser som finns utnyttjas på bästa möjliga vis. Vår bästa råvara är vårt humankapital, och då gäller det att förvalta detta kapital på bästa möjliga sätt.
Det finns därför starka skäl för staten att på olika sätt underlätta vidareutbildning och kompetensutveckling. Ett system med individuella kompetenskonton är ett sätt att underlätta vidareutbildning. Det tar dock främst sikte på att skapa ekonomiska möjligheter till heltidsstudier under en eller flera terminer. Mycket talar för att utbildningskostnader är en investering för framtida bättre jobb och högre lön och därför bör ses som en kostnad för framtida löneinkomster. En avdragsrätt för egna utbildnings- kostnader bör införas och gälla kurslitteratur, kursavgifter m.m. och inte egna levnadsomkostnader under utbildningstiden. Därmed öppnas möjligheter för fler att med egna pengar klara en del av sin nödvändiga fortbildning och utveckling. Möjligheterna att införa avdragsrätt för utbildningskostnader bör därför prövas och utredas.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att låta utreda ett system med avdragsrätt för fortbildningskostnader.
Stockholm den 4 oktober 1999
Ola Karlsson (m)
Per-Samuel Nisser (m)