Ideella föreningar och deras ekonomi
Skattelagstiftningen har ett undantag för ideella föreningar inom idrotten.
Ersättning till ledare och utövare är skattefritt upp till ett halvt basbelopp.
Det är bra och riktigt såväl socialt som ekonomiskt. Det arbete som läggs ner
av ideella krafter är värt många gånger mer än de små belopp som hade
kommit in i skatt om undantaget inte funnits.
Vi talar om behovet av vuxna ute bland barn och ungdomar, om behovet
av vuxna förebilder, om behovet av positiva aktiviteter bland barn och ung-
domar. Allt detta tillhandahåller föreningslivet med hjälp av en del statliga
och kommunala bidrag, men framför allt genom frivilliga insatser från före-
ningsledare.
Enligt en undersökning om det ideella arbetet som har gjorts på Handels-
högskolan beräknades den samlade ideella insatsen motsvara 300 000 hel-
tidsarbeten.
Det märkliga med nuvarande skattelagstiftning är att undantaget enbart
gäller för föreningar inom idrotten. Denna begränsning får helt oacceptabla
konsekvenser.
2 Effekter
För att belysa effekterna av dagens reglering följer här ett konkret exempel:
KFUK/KFUM är en organisation med många olika grenar. Man bedriver
ungdomsverksamhet som scouting, idrott, körverksamhet och fritidsgårdar.
Fryshuset i Stockholm är en av de mer kända. Riksförbundet anordnar bland
annat ungdomsläger med deltagare från olika delar av världen och olika delar
av Sverige. Målet kan vara internationell förståelse och att bättre klara soci-
ala relationer. Medlet kan vara olika former av idrott. Mycket av tiden an-
vänder man alltså till idrottsutövning, men man nöjer sig inte med det utan
har också andra aktiviteter så som drama och kulturaktiviteter. Ett fall som
drivits i läns- och kammarrätt visar att undantaget i skattelagstiftningen inte
gäller de ledare som inom ramen för KFUK/KFUM:s verksamhet ställt upp
på sin fritid som lägerledare. Enligt skattemyndigheten säger lagen att såväl
resor som mat och uppehälle för ledarna är att betrakta som inkomst. Före-
ningen skall då betala arbetsgivaravgifter och ledarna skall ta upp det som
inkomst.
3 Följderna för föreningslivet
Tillämpningen av gällande skattelagstiftning innebär oerhörda problem,
såväl praktiska som administrativa och ekonomiska, för alla ideella förening-
ar. Barn- och ungdomsorganisationerna tvingas omprioritera verksamheten
för att få medel till inbetalningar av arbetsgivaravgifter, eller får ännu
större
svårigheter att engagera ledare. Detta drabbar i slutändan barn och ungdomar
i form av höjda medlemsavgifter och minskad tillgång till verksamhet.
Föreningens största kapital är medlemmarna och de ideella ledarna. Flera
föreningar menar att man inte skall drabbas ekonomiskt av sitt engagemang
utan få ersättning för resor och uppehälle när man deltar i ledarutbildning,
läger och utflykter. Detta inte minst för att man har ansvar för en grupp barn
eller ungdomar kanske 24 timmar om dygnet. Det är ingen orimlig ersättning
och ingen tjänar en förmögenhet på att vara ideell ledare, även om man slip-
per betala för en aktivitet.
4 Kulturföreningar och folkbildningen
Även inom kultursektorn och folkbildningen är det ideella arbetet en viktig
förutsättning för ett levande kulturliv - särskilt på mindre orter. Kulturutred-
ningen har uppmärksammat eldsjälars betydelse för kulturen. Amatörkultu-
ren och det frivilliga arrangörsarbetet är i stort behov av ledare och
eldsjälar.
Ledarrekryteringen är besvärlig i det moderna samhället. Under de senaste
åren har dessutom många föreningar och studieförbund fått försämrad eko-
nomi på grund av nedskärningar i kommunernas och landstingens verksam-
het. Det ovanstående exemplet, där KFUM beskrevs som en av de organisa-
tioner som inte kan tillgodogöra sig den skattelättnad som finns för idrottsfö-
reningar, drabbar givetvis kulturföreningar i lika stor utsträckning.
5 Slutsats
Det kan inte ha varit lagstiftarens avsikt att försvåra för ideella föreningar
utanför idrotten att bedriva sin verksamhet. Detta gäller alldeles särskilt
ungdomsorganisationer som utöver idrottsverksamhet också har andra akti-
viteter. Regeringen och olika statliga organ har klart och vid många olika
tillfällen uttalat sitt stöd för och gillande av ideellt arbete i
föreningslivet. Det
ligger alltså klart i linje med regeringens intentioner att stärka föreningarnas
insatser inom barn- och ungdomsorganisationer och inom kulturlivet att
ändra lagstiftningen så att även övriga ideella organisationer omfattas av
undantaget i skattelagstiftningen. Regeringen bör överväga detta.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motio-
nen anförts om att överväga en ändring som innebär att alla ideella fö-
reningar omfattas av undantaget i skattelagstiftningen.
Stockholm den 4 oktober 1999
Willy Söderdahl (v)
Charlotta L Bjälkebring (v)
Mats Einarsson (v)
Kenneth Kvist (v)
Tanja Linderborg (v)
Peter Pedersen (v)
Tasso Stafilidis (v)