De höga skatterna i Sverige innebär att det genomsnittliga
konsumentpriset på öl i vårt land är bland de högsta inom EU. Den
svenska högskattepolitiken skapar incitament för legal och illegal
privatinförsel, eftersom det finns stora pengar att tjäna. Detta innebär i
sin tur att den svenska marknaden är mycket attraktiv för illegal handel.
Inom tullen talas det om en ny yrkesgrupp - människor som lever på att
handla öl, sprit och cigaretter i Danmark och Tyskland och sedan sälja
varorna i Sverige. Vid halvårsskiftet år 2000 öppnas Öresundsbron och
dessförinnan skall Sverige ha omförhandlat nuvarande införselkvoter.
Detta kan få till följd att samtidigt som bron öppnas får varje resenär helt
lagligt föra in 110 liter öl vid varje restillfälle.
Prisskillnaden mellan Sverige och Danmark för en flaska Tuborg grön är
64 % enligt en analys som Merita Nordbanken gjort. Skatten på öl i Sverige
är 1,47 kronor per volymprocent och liter - att jämföra med Danmarks 0,83
kronor och Tysklands 0,18 kronor.
Om inte Sverige snabbt sänker alkoholskatterna, så kommer svensk
alkoholpolitik att helt slås sönder, svensk bryggerinäring att slås ut,
arbetstillfällen flyttas utomlands, liksom en icke oväsentlig del av den
svenska skattebasen. Sverige har i dag en bryggerinäring som har alla
förutsättningar att producera det öl som de svenska konsumenterna efter-
frågar. Vi anser att det är viktigt att dessa bryggeriföretag får möjligheter
att
konkurrera om kunderna på rimliga skattemässiga villkor.
Även om införselreglerna mot all förmodan skulle bli oförändrade, så finns
det starka skäl för att minska alkoholskatterna och då i första hand ölskatten.
Den illegala hanteringen av alkohol är en lönsam verksamhet för den
organiserade brottsligheten. På flera håll i landet finns ett väl fungerande
nätverk för försäljning, marknadsföring och distribution av t.ex. öl på bl.a.
arbetsplatser. Försäljningen sker utan åldersgräns och till vem som helst som
är villig att betala under dygnets alla 24 timmar. Det som många personer
tycker är oförarglig "husbehovssmuggling" utvecklas lätt till betydligt grövre
och farligare brott. Sänkta alkoholskatter är således viktiga även som ett led i
brottsbekämpningen.
Om riksdagen beslutar att sänka ölskatten med motsvarande 500 miljoner
kronor från och med den 1 januari år 2000 så kommer de svenska ölpriserna
att sänkas till en nivå som innebär att den illegala ölförsäljningen och
privatinförseln inte längre är lika attraktiv. På så sätt återfås kontrollen
över
försäljningen av både svenskt och importerat starköl. De svenska
bryggerierna får också bättre förutsättningar att kunna konkurrera med
bryggeriföretag i de närmaste EU-länderna.
Att beräkna vad detta skulle kosta i totala uteblivna skatteintäkter är
givetvis mycket svårt. Erfarenheterna av ölskattesänkningen 1997 och
sänkningen av tobaksskatten 1998 ger vissa indikationer. Sifo har gjort en
undersökning i oktober 1998 om "mörkertalets priselasticitet". Danmark
hade tidigare motsvarande problem med införseln av öl från Tyskland. När
ölskatten halverades 1992 halverades också gränshandeln. I Finland har
några undersökningar av bl.a. Finans- och Hälsovårdsministeriet visat att en
sänkning av alkoholskatterna skulle gynna statens intäkter.
En förväntad ökning av den legala ölförsäljningen genom Systembolaget
och när det gäller alkoholsvagare öl genom livsmedelsdetaljhandeln skulle
även ge ökade momsintäkter utöver punktskatterna. I ett ännu bredare
samhällsperspektiv skall även skatteintäkter från arbetsinkomster inom
bryggerinäringen inräknas.
Nettokostnaden för statskassan om ölskatten sänks och nuvarande
införselregler bibehålls borde därför bli relativt begränsad. Att det skulle bli
en mycket stor förlust för såväl statskassan som folkhushållet om nuvarande
skattenivå behålls och EU:s införselkvoter skulle gälla är ställt utom allt
tvivel.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag om sänkt ölalkoholskatt i
enlighet med vad som anförts i motionen.