Man kan inte tvinga fram tillväxt med politiska åtgärder men man kan
förbättra villkoren för företagare så att det stimulerar till företagande.
Betingelserna för att starta företag har förbättrats något men fortfarande
är det egna företaget inte något naturligt alternativ. Bildandet och driften
av mindre företag måste bli enklare. Detta gäller inte minst för mindre
tjänsteföretag som ofta startas och drivs av kvinnor och där det måste bli
lättare och billigare att driva företaget. Företagande skall uppmuntras och
inte diskrimineras. Sverige har cirka 300 börsföretag och cirka 700 000
övriga företag varav de flesta är små eller medelstora. De nuvarande
reglerna kan gälla för storföretagen som har kompetens och resurser att
sköta dem - något som de flesta små och medelstora företag saknar.
Tjänstesektorn är arbetskraftsintensiv och därför särskilt känslig för höga
skatter på arbete. Arbetskraften är den hårdast beskattade produktions-
faktorn. Debatten om att lätta på skattetrycket och släppa fram de vita
tjänstejobben i hemmen har böljat fram och tillbaka i flera år. För att minska
den svarta sektorn och skapa nya arbetstillfällen måste skatterna sänkas.
Brist på arbetskraft är ett stort hinder för många företagare. Reglerna kring
arbetsrätten är ett hinder. I dagens tjänsteföretag är styrkeförhållandet mellan
arbetstagare och arbetsgivare helt annorlunda än vad den arbetsrättsliga
lagstiftningen utgår ifrån. Ändra på arbetsrätten så att kompetens i stället för
turordning gäller vid arbetsbrist.
Ett av problemen med ett alltför omfattande regelverk är att företagaren
har svårt att överblicka gällande regelverk. Företagen berörs av mer än
10 000 regler. Små och medelstora företag har svårt att klara av krångliga
regler eftersom de saknar juridisk eller administrativ kompetens. Förenkla
deklarationsförfarandet för små och enskilda firmor och skapa möjlighet att
spara årets överskott.
Bristen på riskvilligt kapital är ett stort och allvarligt problem inte minst
för kvinnliga företagare som i högre utsträckning arbetar med tjänsteföretag.
Det krävs strukturella åtgärder för att skapa möjlighet för en god riskkapital-
försörjning. Sänkta skatter växlas mot lägre bidrag och transfereringar.
Regeringens förslag att höja dieselskatten och konsumtionsskatten på el
drabbar ensidigt tjänsteföretagen. Industrin är befriad från energiskatt och
därför framstår konsumtionsskatten på el för handels- och tjänstesektorn som
diskriminerande. Dieselskatten och konsumtionsskatten på el skall inte
höjas.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om skatter,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ändringar i arbetsrätten,2
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förenklade rutiner,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förmögenhetsskatter och dubbelbeskattning,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om dieselskatten och konsumtionsskatten på el.1
Stockholm den 4 oktober 1999
Anne-Katrine Dunker (m)
Ewa Thalén Finné (m)
1 Yrkande 5 hänvisat till FiU.
2 Yrkande 2 hänvisat till AU.