Man kan inte tvinga fram tillväxt med politiska åtgärder men man kan förbättra villkoren för företagare så att det stimulerar till företagande. Betingelserna för att starta företag har förbättrats något men fortfarande är det egna företaget inte något naturligt alternativ. Bildandet och driften av mindre företag måste bli enklare. Detta gäller inte minst för mindre tjänsteföretag som ofta startas och drivs av kvinnor och där det måste bli lättare och billigare att driva företaget. Företagande skall uppmuntras och inte diskrimineras. Sverige har cirka 300 börsföretag och cirka 700 000 övriga företag varav de flesta är små eller medelstora. De nuvarande reglerna kan gälla för storföretagen som har kompetens och resurser att sköta dem - något som de flesta små och medelstora företag saknar.
Tjänstesektorn är arbetskraftsintensiv och därför särskilt känslig för höga skatter på arbete. Arbetskraften är den hårdast beskattade produktions- faktorn. Debatten om att lätta på skattetrycket och släppa fram de vita tjänstejobben i hemmen har böljat fram och tillbaka i flera år. För att minska den svarta sektorn och skapa nya arbetstillfällen måste skatterna sänkas.
Brist på arbetskraft är ett stort hinder för många företagare. Reglerna kring arbetsrätten är ett hinder. I dagens tjänsteföretag är styrkeförhållandet mellan arbetstagare och arbetsgivare helt annorlunda än vad den arbetsrättsliga lagstiftningen utgår ifrån. Ändra på arbetsrätten så att kompetens i stället för turordning gäller vid arbetsbrist.
Ett av problemen med ett alltför omfattande regelverk är att företagaren har svårt att överblicka gällande regelverk. Företagen berörs av mer än 10 000 regler. Små och medelstora företag har svårt att klara av krångliga regler eftersom de saknar juridisk eller administrativ kompetens. Förenkla deklarationsförfarandet för små och enskilda firmor och skapa möjlighet att spara årets överskott.
Bristen på riskvilligt kapital är ett stort och allvarligt problem inte minst för kvinnliga företagare som i högre utsträckning arbetar med tjänsteföretag. Det krävs strukturella åtgärder för att skapa möjlighet för en god riskkapital- försörjning. Sänkta skatter växlas mot lägre bidrag och transfereringar.
Regeringens förslag att höja dieselskatten och konsumtionsskatten på el drabbar ensidigt tjänsteföretagen. Industrin är befriad från energiskatt och därför framstår konsumtionsskatten på el för handels- och tjänstesektorn som diskriminerande. Dieselskatten och konsumtionsskatten på el skall inte höjas.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skatter,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändringar i arbetsrätten,2
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förenklade rutiner,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förmögenhetsskatter och dubbelbeskattning,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om dieselskatten och konsumtionsskatten på el.1
Stockholm den 4 oktober 1999
Anne-Katrine Dunker (m)
Ewa Thalén Finné (m)
1 Yrkande 5 hänvisat till FiU. 2 Yrkande 2 hänvisat till AU.