En reformpolitik för att ge kreativiteten utrymme måste genomföras för
att stärka Sveriges internationella konkurrenskraft. Moderata
samlingspartiet menar att Sverige har enorma möjligheter, om de rätta
förutsättningarna ges. Att det inte är så idag illustreras av en trots goda
konjunkturer hög arbetslöshet, utflyttning av företag, brist på arbetskraft
och stor segregation.
Tre huvudsakliga utmaningar skiljer dagens Sverige från ett framgångsrikt
Sverige. För det första måste omvandlingen och förnyelsen förstärkas. För
det andra måste vi ta till vara de möjligheter som öppnas genom den digitala
miljön och de snabbväxande kompetensintensiva företagen. För det tredje är
det av yttersta vikt att genom ökad integration ta till vara de enorma resurser,
mänskliga och andra, som i dag går förlorade hos Sveriges nya medborgare.
Sammantaget möter dessa utmaningar kraven på ett gott individ- och
företagsklimat.
Bättre förutsättningar för kreativitet och företagsamhet kan bara skapas
bl.a. genom sänkta eller slopade skatter, ökad konkurrens, färre och enklare
regler, tryggad energiförsörjning, deltagande i EMU:s tredje steg, en ny
utbildningspolitik, förstärkning av forskningen och en förändrad arbets-
marknadspolitisk struktur och lagstiftning.
Morgondagens samhälle kommer att ställa en lång rad nya krav, inte minst
på kunskap och bildning. Skolan kommer att få stor betydelse för att ge alla
unga de bästa förutsättningar att komma till sin rätt och bli delaktiga i de
möjligheter som nu erbjuds.
2 Inledning
Nu är tid för angelägna strukturförändringar av det svenska samhället.
Det behövs för att göra vårt land internationellt konkurrenskraftigt.
Kreativiteten måste få komma till fullt uttryck. Först då kan Sverige åter
på allvar bli en internationell aktör att räkna med.
Svensk ekonomi och svenskarnas vardag påverkas allt mer av händelser i
andra delar av världen. Den internationaliserade tillvaron innebär att
produktionsvillkoren i Sverige i ökande utsträckning utsätts för global
konkurrens. Samtidigt pågår en successiv förskjutning mot en ekonomi som
är allt mer kunskapsbaserad.
Globaliseringen och kunskapsförskjutningen påverkar ekonomin och
företagandet, men också politikens villkor och möjligheter. Internationa-
liseringen minskar nationalstatens betydelse som arena bl.a. för stabilise-
ringspolitiska beslut. Det innebär att regeringens handlingsfrihet när det
gäller att styra skatter, växelkurser eller räntor fortsättningsvis kommer att
begränsas.
Politikens huvuduppgift blir i framtiden att skapa förutsättningar för
tillväxt och göra landet, regionen eller orten attraktiv för företagande,
investeringar och mänsklig växt. Genom den sunda konkurrensen blir också
politiken konkurrensutsatt.
Sverige har genom historien lyckats relativt väl inom vissa områden, trots
destruktiva strukturer och politisk klåfingrighet. Internationella jämförelser
visar dock att vår konkurrenskraft väsentligt försämrats sedan början av
1970-talet. Kunskaps- och företagsflykt är några av resultaten av dessa
tendenser. Det är naturligtvis positivt att svenska företag medverkar i den
gränslösa strukturomvandling som äger rum. Problemet är att det oftast är
svenska företag som köps upp och svensk arbetskraft som flyttar ut, medan
det sällan är tvärt om. Det leder på sikt till ett Sverige med få företag och
arbetstillfällen och med en lägre levnadsstandard än som eljest vore möjlig.
3 En internationell konkurrensmiljö
År 1970 var Sverige ett av världens rikaste länder, och placerades på
fjärde plats i OECD:s välfärdsliga (enligt det gängse måttet
köpkraftskorrigerad BNP per person). Sedan dess har mycket förändrats,
och Sverige ligger nu på en delad artonde plats. Inget annat OECD-land
har under den tidsperioden tappat lika mycket som vi. Bland EU-
länderna är det endast Spanien, Portugal och Grekland som ligger lägre i
rangordningen än Sverige. Danmarks och Norges BNP per person ligger
25 respektive 30 procent över Sveriges. Jämförs köpkraften, det vill säga
lönen efter skatt med hänsyn tagen till vad det kostar att leva i olika
länder, finner vi att det lönar sig relativt dåligt att arbeta i Sverige. Det
gäller oavsett yrkeskategori, vilket bland annat leder till att en
amerikansk bussförare har högre köpkraft än en svensk
dataprogrammerare.
Även med en mycket optimistisk bedömning av Sveriges förutsättningar är
vägen tillbaka till toppen lång. Enligt Konjunkturinstitutets rapport
"Tillväxten i Sverige i ett internationellt perspektiv" skulle det ta 50 år att
komma tillbaka till den fjärdeplats Sverige låg på 1970, förutsatt att Sverige
lyckas upprätthålla en tillväxt som är en halv procent högre än i övriga
OECD-länder. Regeringens prognos är att det nu följer ett par år med en
tillväxt som är högre än omvärldens. Därefter, enligt de så kallade
medelfristiga beräkningarna, får Sverige år 2001 och 2002 en tillväxt i den
storleksordning vi haft under de senaste decennierna. Det innebär i så fall en
ökning av BNP med omkring två procent per år, vilket i sin tur innebär att
Sverige kommer att tappa ytterligare mot EU-snittet.
Det finns ett samband mellan välstånd och graden av ekonomisk frihet; ju
mer frihet att utveckla företagsamheten, desto större tillväxt. Det är
utgångspunkten för det ekonomiska frihetsindex som USA:s ledande tidning
Wall Street Journal sedan 1994 årligen publicerar i samarbete med Heritage
Foundation. Tio breda ekonomiska faktorer mäts, från graden av frihandel
till höjden av skattetryck och regleringsnivåer. På 1999 års lista över 161
undersökta länder hamnar Sverige på plats 33, efter större delen av det övriga
EU. Det är långt från världens ledande frihetsekonomier, som t.ex.
Hongkong, Singapore, Nya Zeeland, Schweiz, USA och Irland.
3.1 Skatter och regelverk
Sverige har, tillsammans med Danmark, världens högsta skattetryck. Och
avståndet till övriga länder tenderar att öka. Samtidigt har en svensk
företagare ungefär 4.000 olika regler att hålla reda på. Tillsammans fyller
dessa 20.000 sidor. Och regelmassan ökar med cirka 5 procent per år. Att
37 procent av landets mindre företagare, med 1-5 anställda, tycker att det
är sämre att driva företag i dag än för fem år sedan är bl.a. en konsekvens
av detta. Endast 20 procent tycker att det är bättre idag.
Höga skatter på arbete gör att företag söker minska personalen. Av höga
skatter följer även höga priser eftersom alla skatter på varor och tjänster i
slutändan påverkar priset. Det betyder att produkter som importeras från
länder med lägre skattetryck har en prisfördel enbart på grund av detta.
Svenska företag som försöker etablera sig, som till exempel under-
leverantörer till den europeiska bilindustrin, har i motsvarande mån
ytterligare en konkurrensnackdel utöver de långa avstånden.
3.2 Många arbetslösa och stor brist på arbetskraft
Arbetslösheten i Sverige är hög, torts den goda konjunkturen. Inklusive
personer i olika former av åtgärder ligger den alltjämt över 10 procent av
arbetskraften. Hundratusentals svenskar är latent arbetssökande och
undersysselsatta. Sammanlagt innebär detta att närmare en miljon
svenskar har en otillfredsställande förankring på arbetsmarknaden. Det är
ett slöseri med mänskliga resurser. Försvårande faktorer är också att
långtidsarbetslösheten ökar bland äldre människor och att de regionala
obalanserna på arbetsmarknaden är stora.
Trots den höga arbetslösheten har nästan 70 procent av de företag som
under senaste halvåret sökt nya medarbetare haft problem att få tag på rätt
personal. Konsekvenserna av detta är stora. För 31 procent av företagen som
hade rekryteringsproblem ledde svårigheterna till att planerad expansion
förhindrades. 23 procent av de utlysta jobben blev aldrig tillsatta. Det
motsvarar tiotusentals missade arbetstillfällen.
Medan arbetslösheten under 1990-talet har ökat för alla grupper på
arbetsmarknaden har utvecklingen varit extra negativ för invandrare med
utomnordiskt medborgarskap. Under 1998 var i genomsnitt 27 procent av de
utomnordiska medborgarna öppet arbetslösa. Detta motsvarar 36.500
personer. Till detta kommer 20.000 utomnordiska medborgare i någon form
av program. Bland dem som invandrat de senaste fyra åren var den öppna
arbetslösheten nästan 36 procent.
Samtidigt är det ett välkänt faktum att personer med invandrarbakgrund
har större benägenhet att starta egna företag än infödda svenskar. Enligt
Arbetskraftsundersökningar (AKU) är andelen företagare högre bland syssel-
satta personer med invandrarbakgrund (13 procent) än bland den svenska be-
folkningen (8 procent).
3.3 Konkurrenssituationens betydelse
Trots internationaliseringen är det endast en del av ekonomin som är
direkt utsatt för internationell konkurrens. I den resterande delen av
ekonomin, som huvudsakligen är skyddad från internationell konkurrens,
bestäms priserna av inhemska kostnader. Också den inhemska
konkurrensen är följaktligen väsentlig för effektiviteten och priserna.
Den statliga företagssektorn, i vilken affärsverken och de statligt ägda
bolagen ingår, omfattar 59 företag som förvaltas av de olika departementen
inom Regeringskansliet. Det sammanlagda värdet av de statliga företagen har
av Näringsdepartementet uppskattats till omkring 500 miljarder kronor. Det
totala antalet anställda i de statligt ägda företagen uppgick under 1998 till
206.000 personer.
Antalet kommunala bolag är omkring 1.500. Allt fler av dessa bolag
bedriver verksamheter inom områden där privata företag sedan länge varit
verksamma. En mycket stor andel av de kommunala bolagen går med stora
och ständiga förluster. Det finns också uppenbara brister när det gäller
konkurrensvillkoren mellan offentliga och privata bolag. Ett kommunalt
bolag bedriver sin verksamhet med skattemedel som eget kapital och med
skattebetalarna som risktagare och yttersta garanter. Detta ger kommunala
företag ett övertag på bekostnad av företag som drivs av de egna med-
borgarna.
Den borgerliga regeringen lade grunden till en effektivisering och konkur-
rensutsättning genom att införa konkurrenslagen 1993 och inrätta Konkur-
rensverket. Bara under 1998 har Konkurrensverkets fattat 562 beslut som rör
konkurrenslagen, vilket innebär betydande och nödvändiga insatser för att
stärka konkurrensklimatet.
3.3.1 Få växande och nya företag
Det finns en halv miljon registrerade företag i Sverige. Den
överväldigande delen är enmansföretag, bara 3 procent har fler än 20
anställda. Samtidigt har vi, i jämförelse med många andra länder, ett
mycket storföretagsdominerat näringsliv. Mer än hälften av alla anställda
återfinns i företag med mer än 500 anställda.
I Sverige saknar vi den mångfald av medelstora företag som finns i många
andra länder. De små företagen förblir små medan storföretagen växer mer
utomlands än i Sverige. Trots småföretagens uppenbara betydelse har det i
undersökningar visat sig att en förkrossande majoritet av de mindre företagen
tycker det är sämre att driva företag idag än för fem till tio år sedan.
Småföretagen anger flera strukturella problem som hinder för expansion.
En undersökning genomförd av Företagarnas Riksförbund och LRF Konsult
visar på arbetsrätten, bristen på arbetskraft, bristen på riskkapital, den svaga
efterfrågan och "vill ej växa" som de viktigaste tillväxthindren för små-
företag. Närmare 20 procent av de företag som ser möjligheter till expansion
anger arbetsrätten som det viktigaste hindret för tillväxt. Den arbetsrättsliga
lagstiftningen leder därmed till att företag inte vågar expandera och
nyanställa. Det leder till såväl låg produktion i landet som till att många,
inte
minst ungdomar, stängs ute från arbetsmarknaden.
Undersökningar visar även på en minskande andel nyregistrerade företag.
Nyföretagarbarometern från Stiftelsen Jobs & Society visar att endast 49 av
landets 288 kommuner kunde redovisa en ökning av antalet nyregistrerade
företag under 1998. I resten, 239 kommuner, faller nyföretagandet. För hela
riket var minskningen 12 procent under 1998. Jämför vi januari-juni 1997
med samma tidsperiod 1999 kan vi konstatera att antalet nyregistrerade
företag minskat med hela 16,7 procent.
3.4 Dagens verklighet möter morgondagens krav
3.4.1 Företagsflytt
Företagsflytt från Sverige är ett mycket stort problem.
Flera företag har redan flyttat sina huvudkontor och delar av sin
verksamhet från Sverige; ABB, Astra, Stora, Ericsson, IKEA, AGA, Saab,
Securitas, Swebus, Tetra Laval Group, PLM och Volvo är bara några
exempel. Tillgångar, arbetstillfällen och idéer lämnar vårt land som ett
resultat av företagsflytten.
Konsekvenserna av internationaliseringen är flera. I mitten av 1980-talet
arbetade majoriteten av de anställda i svenska börsföretag inom landet. I dag
återfinns tre av fem utomlands. En fjärdedel av svenska multinationella
företags forsknings- och utvecklingsarbete sker i utlandet. På tio år har
utlandsägandet tredubblats och står nu för nästan en tredjedel av börsvärdet.
En undersökning genomförd av Aftonbladet, med enkäter besvarade av
verkställande direktörer och andra ledande befattningshavare i 161 av
Sveriges största företag, visar att det i nuläget inte finns mycket som tyder på
att flyttlassen från Sverige kommer att bli färre under den närmaste tiden,
snarare tvärtom:
- vart sjätte storföretag räknar med att flytta koncernledning, staber eller
juridisk hemvist till utlandet inom fem år,
- vart fjärde storföretag kommer troligen att flytta delar av eller all
produktion utomlands senast år 2004,
- vart fjärde storföretag räknar med en utlandsflytt av forskning och
teknisk utveckling,
- fyra av tio av de undersökta företagen kommer sannolikt att flytta
antingen ledningsfunktioner, produktion, forskning eller teknisk ut-
veckling utomlands inom fem år,
- vart sjätte företag anger det svenska företagsklimatet som flyttskäl,
- vart tionde företag uppger brist på kvalificerad personal som skäl till en
framtida flytt av forskning och teknisk utveckling.
En nyligen publicerad rapport från Handelns Utredningsinstitut (HUI)
visar tydligt på konsekvenserna i form av förlorade arbetstillfällen då
företags huvudkontor lämnar ett land. Studien visar på stora effekter, inte
minst för underleverantörsledet. HUI drar slutsatsen att utflyttningen av
huvudkontor från Sverige på 90-talet kan innebära att drygt 60.000
arbetstillfällen försvinner från landet.
3.4.2 Kunskapsflytt
Fler och fler svenskar flyttar utomlands. År 1992 flyttade 12.600 svenska
medborgare från landet. År 1998 hade denna siffra stigit till 24.600 vilket
i det närmaste innebär en fördubbling. Över 55 procent av dessa
utgjordes av yngre människor i åldern 20-39 år.
Mönstret har hittills varit att cirka 60 procent av de utflyttade återvänt
inom fem år. Så behöver det emellertid inte bli i framtiden. Det visar
Institutet för framtidsstudier och en färsk Sifo-undersökning. Av Sifo-
undersökningen framgår att 68 procent av alla personer mellan 15 och 24 år
vill arbeta utomlands under en kortare eller längre tid. Rapporten från
Institutet för framtidsstudier visar att 80 procent av blivande civilingenjörer,
naturvetare och systemvetare ville arbeta utomlands. Av dessa var över en
tredjedel beredda att stanna utomlands i minst 20 år.
Bland de mest flyttningsbenägna individerna återfinns civilingenjörer och
tandläkare. År 1997 flyttade 863 civilingenjörer utomlands. Det är fyra
gånger fler än motsvarande siffra för tio år sedan. 863 civilingenjörer
motsvarar över 25 procent av den årliga examinationen. Det är inte orimligt
att anta att det är några av de mest begåvade och kreativa individerna som
först av alla flyttar. Och det är de yngre som är mest flyttningsbenägna.
Att enskilda individer studerar och arbetar utomlands är i sig inget
problem. Det oroande är om det finns ett underliggande mönster som visar
att utflyttningen av kunskap och kompetens år efter år är större än
inflyttningen. Nettoutflyttningen var 1998 fem gånger så omfattande som
1988.
International Institute for Management Development (IMD) ger årligen ut
en sammanställning över konkurrenskraften i ett urval av länder. Sverige
hamnade år 1997 på plats 36 av 46 undersökta länder gällande förmågan att
behålla högutbildade i hemlandet.
3.4.3 Brist på hög- och yrkesutbildade
Sverige lider akut brist på yngre högutbildade akademiker. OECD:s
statistik visar att Sverige befinner sig på plats 21 av 25 när det gäller
antal personer med minst treårig högskoleutbildning i åldern 25-34 år.
Sverige avviker därmed markant från det internationella mönstret att de
yngre är mer välutbildade än de äldre.
Sverige ligger på plats 15 av 21 gällande antalet yngre personer mellan 25
och 34 år med minst treårig naturvetenskaplig eller teknisk högskoleexamen.
När det gäller andelen naturvetare och tekniker av samtliga examinerade
befinner sig Sverige på plats 9 av 20.
Att jämföra Sveriges situation med Finland belyser tydligt de svenska
problemen. I Finland är 28 procent i åldersgruppen 22-25 år inskrivna i hög-
skolan, motsvarande siffra i Sverige är 18 procent. Finland utbildar 7.000
civil- och högskoleingenjörer per år, motsvarande siffra i Sverige är strax
under 5.000. Finland utbildar med andra ord 40 procent fler ingenjörer inom
en hälften så stor befolkning.
Regeringen väljer även i årets budgetproposition att dela ut fler utbild-
ningsplatser till de mindre och medelstora högskolorna än till universiteten,
trots att mer än 1.000 studieplatser inom olika teknikutbildningar stått tomma
vid de små- och medelstora högskolorna, exempelvis i Högskolan i Gävle
(151 platser), Högskolan i Dalarna (180 platser) och Mitthögskolan (244
platser). Samtidigt skulle exempelvis Kungl. Tekniska högskolan (KTH)
kunnat ta emot betydligt fler sökande vid årets terminsstart.
En rapport från Sveriges Verkstadsindustrier visar på en ökande brist på
kvalificerade yrkesarbetare. Av de små företagen anger 21 procent brist på
kvalificerade yrkesarbetare. Vad gäller tekniker/ingenjörer uppger 28 procent
av företagen att det råder uppenbar brist.
Långtidsutredningens (LU 99) siffror visar att andelen anställda i Sverige
med minst tre års universitetsutbildning är lägre än genomsnittet för OECD-
länderna. En av huvudorsakerna anges vara att den ekonomiska avkastningen
på högre utbildning är för liten.
En bra högre utbildning vilar på en bra skola. Vikten av att skolan tar
tillvara alla unga människors talanger och utvecklingsintresse kommer att
öka i den nya ekonomi som nu växer fram. Det sätter fokus på skolsystemens
uppbyggnad och på utbildningens resultat. Där skolan släpar efter kommer
också den ekonomiska utvecklingen och människors levnadsstandard att göra
det.
3.4.4 En utbildningsmarknad växer fram
Att förstå den förändring som högre utbildning genomgår låter sig inte
göras utan att beröra framväxten av den nya nätverksekonomin. Den nya
ekonomin har ett antal tydliga kännetecken: Den är internationell, den
sprider snabbt stora mängder information och nya idéer, den är
sammanlänkad. Tillsammans bildar detta en ny slags marknadsplats, en
marknad där kunskap och kreativitet, snabbhet och öppenhet, mångfald
och utbyte, samarbete och utökade nätverk skapar nya och större värden.
På motsvarande sätt växer allt snabbare en internationell utbildnings-
marknad fram. Några tendenser är särskilt tydliga: Länder i framkant strävar
efter att attrahera utländska studenter till sina inhemska universitet, länder
som sätter fokus på kunskapens drivkrafter för tillväxt bygger upp
kunskapskluster i världsklass, forskningen blir alltmer internationell och
samarbetsinriktad. Slutligen växer omfattningen och betydelsen av digital
distansutbildning mycket snabbt.
Siffror som tydliggör att studier utomlands ökat påtagligt är att antalet
svenska studenter som läser i andra länder ökat från cirka 2.000 läsåret
1987/88 till 31.400 under 1998. En liknande utveckling sker i Asien. År
1985 läste 20.000 studenter från Öst- och Sydostasien vid amerikanska
universitet. Tio år senare hade motsvarande siffra stigit till cirka 260.000
studenter.
Det totala antalet studenter i världen har ökat från 13 miljoner år 1960 till
82 miljoner år 1995, enligt Unesco. I Australien är exempelvis högre
utbildning ett av de mer betydande inslagen i landets handelsbalans. Högre
utbildning blir mer och mer som vilken verksamhet som helst, präglad av tuff
internationell konkurrens.
4 Tre stora utmaningar
4.1 Omvandling och förnyelse
Sverige står inför tre stora utmaningar för att förstärka kreativitetens och
företagssamhetens villkor. Omvandlingsmöjligheterna måste bli bättre,
den digitala ekonomin måste utvecklas och Sveriges nya medborgares
förmåga tas tillvara. Sammantaget gäller det att nu skapa ett
konkurrenskraftigt klimat för individer och företag.
Det faktum att vi med snabba steg är på väg att lämna industrisamhället
och dess strukturer bakom oss innebär stora möjligheter, men ställer
samtidigt krav på vår förmåga till förnyelse och flexibilitet. Trygghet i
framtiden ligger i denna förmåga, inte i reglerade strukturer.
Det behövs en lång rad förändringar av det svenska företags- och
individklimatet, där individerna och inte staten ställs i fokus. Det går
nämligen inte att med politiska detaljbeslut på olika nivåer bestämma hur det
skall bli bättre för den ena eller andra gruppen. Snarare handlar det om att
öka individernas och det civila samhällets rätt att själv planera, välja, fatta
beslut och därefter ta ansvar för besluten.
USA är ett land med många sidor och med såväl för- som nackdelar. På
plussidan finns de möjligheter som den enskilde individen har att själv
utveckla sin livssituation. USA har under de senaste tio åren gått från hög
arbetslöshet till i det närmaste full sysselsättning, trots stor invandring av
arbetsföra åldersgrupper. Idag skapas det cirka 300.000 nya jobb per månad i
USA. 70 procent av de nya jobben har en lön som överstiger snittlönen i
USA. Det innebär att de nya jobben också ger bra löner.
Nästan hela nettotillskottet av de nya arbetstillfällena kan hänföras till
kunskapsindustrin och tjänsteföretagen, det vill säga till områden inom tele,
Internet, data, IT och bioteknik med dess underleverantörer och tjänste-
näringar. De stora företagen minskar nästan genomgående sysselsättningen
över tiden medan de nya jobben främst kommer bland småföretagen och
framför allt hos de så kallade snabbväxande företagen.
Även i Sverige är det främst kunskapsföretagen som växer. Men det sker
från en mycket låg nivå. Vi har fortfarande ett överskott av royaltyintäkter,
vilket betyder att vi har en nettoexport av patent och liknande. Vi exploaterar
därmed i lägre utsträckning än många andra egen kunskap, innovationer och
patent. Bland annat har riskkapitalet sämre förutsättningar i Sverige, vilket
gör att investerarna är mindre riskbenägna än i andra länder.
Problemen finns inom främst tre huvudområden och kan sammanfattas
med ordet rörlighet:
Rörligt riskkapital. Svenskt riskkapital är inte så effektivt att det kan bära
betydligt högre skatter än i våra konkurrentländer. Amerikanska studier visar
att cirka 80 procent av kunskaps- och teknikintensiva, amerikanska företag
finansieras genom vad vi i Sverige kallar riskkapitalavdrag eller liknande.
Amerikanska försäkringsbolag och pensionsfonder har också helt andra
investeringsregler som ger dem möjlighet att delta i mer riskfyllda projekt.
Därmed uppstår finansiering främst för riskkapitalbolag.
Skall nya företag kunna etableras måste riskkapitalförsörjningen säkras.
Sker inte detta kommer Sverige att fastna i en föråldrad ekonomi.
De kunskapsintensiva och snabbväxande företagen har ett särskilt behov
av riskbenäget kapital. Till skillnad från det traditionella industriföretaget,
som kunde visa på fasta värden som resultat av sina investeringar, investerar
dessa företag nästan enbart i kunskap. Och eftersom kunskap ofta tar tid att
uppnå, dröjer det ofta länge innan företagen börjar visa resultat.
Rörlighet i arbetskraften. Den bästa kunskapsspridningen sker genom
rörlighet på arbetsmarknaden. Sverige är i detta hänseende ett mycket trögt
samhälle. Dagens höga arbetslöshet i kombination med stor brist på
arbetskraft tyder på betydande matchningsproblem på arbetsmarknaden.
Genom felaktig åtgärds-, bidrags-, och utbildningspolitik uppstår flaskhalsar,
vilket innebär betydande samhällskostnader och problem för såväl
arbetsgivare som arbetstagare. Dessa problem måste bort.
Arbetskraftens möjligheter till rörlighet på den internationella arbets-
marknaden innebär dessutom en välgörande konkurrens om kompetensen.
Det fordrar emellertid att Sverige är berett att vidta de åtgärder konkurrensen
kräver.
Arbetslagarna behöver därför anpassas för att stimulera till byte av arbete
respektive vidareutbildning. Sverige behöver också en ny och mer flexibel
arbetsrättslagstiftning och en reformerad arbetsmarknadspolitik.
Rörlig kunskap. Resultatet av ett rörligare och aktivare riskkapital och en
större rörlighet på arbetsmarknaden är att även kunskapen flyttar dit där den
gör bäst nytta. Det behöver inte ske i fysisk form genom utflyttning, eftersom
allt bättre medier och kommunikationer minimerar geografins betydelse.
Samtidigt förutsätter en positiv utveckling att villkoren för välutbildade
motsvarar och helst är bättre än vad som erbjuds utomlands. Det gäller såväl
privatekonomiskt som professionellt. När det gäller de professionella
förutsättningarna menar vi att kunskapsöverföring mellan utbildning och
forskning, mellan forskning och företag och mellan olika företag är av
avgörande betydelse. Det fordrar en ny syn på samarbete mellan universitet
och företag. Teknikbrostiftelser och teknikparker har stor betydelse. Statens
utbildnings- och forskningspolitik skall främja kreativa miljöer för kunskaps-
utveckling.
4.2 Den digitala miljöns krav och möjligheter
Den digitala miljön är den andra utmaningen.
De nordiska länderna har tillsammans med den amerikanska västkusten en
av världens högsta användningsnivåer (i relation till befolkningen) av
persondatorer, Internet och mobiltelefoner. Flera av världens främsta mjuk-
varuföretag har identifierat Norden som en av de absolut hetaste
marknaderna för att marknadsföra nya teknik- och kunskapsprodukter och
för att utveckla och investera i sådana i Sverige.
De nordiska länderna, och Sverige i synnerhet, har nu ett unikt läge att
kunna utveckla kunskaps- och tjänsteindustrin. Ett stort antal svenska IT-
företag ligger redan i frontlinjen i sin bransch. De flesta är ännu små, men
växande och med goda framtidsutsikter. För att kunna dra nytta av
utvecklingen och den position vi har idag krävs det att rätt förutsättningar
skapas. Det behövs inte bara regler och skattenivåer som är konkurrens-
kraftiga jämfört med omvärlden, utan att också andra grundläggande förut-
sättningar skapas.
Den kreativa miljön. En god politisk kultur och "spontant planerade"
krockar mellan olika nätverk i världsklass - från vitt skilda områden - bidrar
till en god kreativ miljö. Internationella företags nätverk kompletterar denna
interaktiva bild av planerade spontana mötesplatser av kunskap och tjänster,
som skapar grogrunden för utvecklingen.
Likaså har den enskildes livsmiljö en viktig roll att fylla. En bra boende-
miljö och en meningsfull fritid höjer livskvaliteten och områdets konkur-
renskraft. Speciellt har kulturens betydelse för den kreativa miljön alltmer
uppmärksammats. Satsningar på bland annat teatrar, operahus och andra
mötesplatser med kulturellt kreativa inslag kan därmed bidra till att öka ett
områdes attraktivitet vilket verkar lockande på såväl arbetskraft som företag.
Skolan har en viktig roll att fylla också i detta sammanhang dels genom att
ge eleverna kunskaper om den nya teknikens möjligheter, dels genom att
lägga grunden för det kritiska och anlyserande tänkande som nya infor-
mationskällor kräver. Kunskaper i främmande språk, om andra länders
kulturer, religioner m.m. är en förutsättning för kreativt utbyte över
traditionella ämnes- och nationsgränser.
Utbyggnad av bredband och mobiltelefoni. Den fortsatta utbyggnaden
av informationsteknologins infrastruktur skall skötas av företag och ske i
konkurrens. Staten skall garantera trafik, där så är nödvändigt. Senfärdighet
att utveckla infrastrukturen kan allvarligt skada den svenska mjukvaru-
industrin för mobil Internet.
Förutsättningar för elektronisk handel. Det finns en stor tillväxt-
potential när det gäller affärer som utförs över nätet. I takt med att allt fler
hushåll skaffar en persondator och ett Internetabonnemang kommer denna
typ av affärer att öka ytterligare. Redan i dag ligger Sverige i täten på detta
område. Det innebär stora möjligheter, men ställer även krav. Framför allt
gäller detta förutsättningarna för den tekniska utvecklingen och de refor-
merade regelverken.
Kommunikationscentrer av traditionell infrastruktur i form av flyg-
platser, vägar, järnvägar och svartfiber utgör i grunden även det en mötes-
plats för kulturkrockar och innebär därmed stora möjligheter för ny kun-
skaps- och tjänsteindustris utveckling.
Kompetent arbetskraft. De nya kunskapsföretagen konkurrerar, kanske
mer än andra företag, på en global marknad. De arbetsuppgifter de erbjuder
kräver specifik kompetens som är en bristvara världen över, och den
arbetskraft som besitter den kompetensen är ofta ung och lättrörlig. Högre
utbildning och forskning har stor betydelse för försörjningen av kvalificerad
arbetskraft och för den kreativa miljön. Forskningens nätverk med de främsta
kompetensområdena inom sina specialiteter ger influenser och interaktioner
som leder till kreativitet och skapar kunskapsindustri.
4.3 Välfärdsvinster genom integration
4.3.1 Det mänskliga resursslöseriet
Den höga arbetslösheten bland invandrare, i kombination med att det
bland personer med utländsk bakgrund finns en god grund och ett stort
intresse för att starta företag, innebär en betydande potential för ett ökat
nyföretagande. I dagens Sverige stannar det tyvärr ofta vid att invandrare
förblir en outnyttjad resurs.
Det svenska samhällets misshushållning med dessa mänskliga och andra
resurser har fått dramatiska konsekvenser. En ny fattigdom breder ut sig, en
fattigdom som är mycket djupare än vad inkomststatistiken kan vittna om.
Ett nytt socialt landskap präglat av inte bara utestängning från arbets-
marknaden, utan även bostadssegregation, bidragsberoende, maktlöshet och
allmänt utanförskap har växt fram i vårt land. Den vitala sociala rörligheten
har upphört att fungera för allt fler samhällsgrupper, och en lång rad studier
visar att situationen har nått kritiska nivåer i många förorter. Utanförskap och
brist på framtidstro föder en social desperation som i längden kan hota
stabiliteten i hela vårt samhälle.
Egenansvar, arbete och företagande borde vara de breda avenyer genom
vilka nyanlända grupper tar sig in och blir en del av vårt samhälle. Så är det
tyvärr inte i dag. Människor som har sökt sig hit med hopp om ett bättre och
värdigare liv ser sig ofta reducerade till klienter i ett byråkratiskt system
som
för det mesta erbjuder ett bidragsfinansierat utanförskap som enda sättet att
leva i Sverige.
Det integrationspolitiska haveri som alla kan konstatera idag vittnar om
ovanifrånpolitikens och förmynderiets misslyckande. Efter decennier av en
välmenande, men allt mer kontraproduktiv social ingenjörskonst är det dags
för någonting radikalt annorlunda. Vi måste omdefiniera politikens uppdrag
och åter ge medborgaren en huvudroll i lösningen av sina egna problem.
Sverige behöver en politik för social integration som bygger mycket mer på
medborgarnas frihet och makt och mycket mindre på byråkratiska beslut och
myndighetsperspektiv, mer på egenmakt och mindre på andras makt. Det är
bara så som utanförskapet kan vändas till att i stället bli en vital och
angelägen del av ett kreativt Sverige.
En politik för social rörlighet måste ta itu med tre fundamentala uppgifter
för att bryta den sociala segregationens och utanförskapets onda cirkel:
- att röja hinder mot arbete, företagande och egenansvar och skapa mer
konkurrens, öppenhet och flexibilitet i vår samhällsekonomi
- att skapa förutsättningar för trygga liv i miljöer utan brottslighet och med
fungerande sociala nätverk
- att genom solidaritet med andra göra resurser tillgängliga där de behövs.
Det mera etniskt mångfaldiga Sverige är en fördel när en ny tids villkor
nu anmäler sig. Det som krävs i Sverige är både att vi inser det och att vi
genomför de förändringar som en sådan insikt nödvändiggör. Arbetet för
att värna svenska språket som vårt gemensamma språk blir allt viktigare
för att kunna dra nytta av den kulturella mångfald Sverige rymmer.
4.3.2 Integration genom EMU
En annan viktig åtgärd i Sveriges integrationsarbete är ett deltagande i
EMU:s tredje steg. För svenska företag innebär utanförskapet påtagliga
nackdelar. När transaktionskostnaderna i handel mellan EMU-länderna
försvinner får företag i dessa länder en konkurrensfördel gentemot
svenska företag, för vilka transaktionskostnaderna kvarstår. Detta
drabbar främst små och medelstora företag.
Utanförskapet medför också en risk för ett svagare konkurrenstryck i
Sverige än i EMU-området. Som en följd av införandet av en gemensam
valuta kommer pristransparensen att öka och medföra skärpt konkurrens. Så
länge Sverige står utanför EMU uppstår inte denna effekt i Sverige.
Dessutom betraktas den svenska kronan sannolikt som mindre stabil och som
en större osäkerhetsfaktor än euron.
Sverige skall vara en del av eurosamarbetet för att ge alla i vårt land
samma chanser som människor och företag i det övriga EU. Men vi skall
också vara med för att säkra vårt inflytande över Europas framtid. Utanför
EMU är vårt land likväl beroende av den ekonomiska politik som förs av
EMU-länderna, men kan inte vara med och påverka.
5 En reformpolitik för trygghet i förändring
5.1 Sveriges internationella konkurrenskraft
Sverige behöver en ny politik för kreativitet och företagsamhet. Den
berör skatterna och företagandet, arbetsmarknaden, skolan, den högre
utbildningen och forskningen. En politik som kan lösgöra enskilda
människors skaparkraft är en oavvislig del av en samlad politik som kan
lyfta vårt lands välstånd och trygghet.
Den politik för kreativitet och företagsamhet som vi förordar utgår från
den enskilda människans förmåga. Dess villkor formas av att Sverige i allt
högre utsträckning är en del av en global gemenskap.
Globaliseringen innebär att ekonomierna länkas samman. Detsamma gäller
emellertid för viktiga delar av politiken. Universitet, skolor, arbetstagarnas
förmåga liksom lagarna utsätts för internationell konkurrens och jämförs vid
företagsetableringar. Det handlar om näringsklimatet i bred bemärkelse.
Framgång kräver ett företagarklimat i världsklass, forskning och utbildning i
världsklass, kreativa miljöer i världsklass och en ekonomisk politik i
världsklass. Länder som misslyckas med att erbjuda sådana ramar för
företagandet kommer att halka efter. De nya företagen och arbetstillfällena
blir färre och därmed möjligheterna till ett högt välstånd. Det är inte för
alltid
givet att svenskar alltid kommer att ha hög lön och ett högt välstånd. Det är
något vi måste göra oss förtjänta av.
Målet för Sveriges tillväxtpolitik måste vara att få fram produkter, system
och metoder som med god konkurrenskraft orkar bära höga löner. Vi får inte
höga löner bara för att vi är svenskar utan för att vi är duktiga, snabba på att
anpassa oss samt har hög teknikförmåga och god kunskap. Det innebär ett
betydande förändringstryck på traditionella monopol och offentliga verk-
samheter. Vi måste i högre utsträckning ta tillvara initiativkraften hos en-
skilda människor och uppmuntra anpassningsförmåga och företagaranda.
Sverige måste bli ett land som människor och företag vill bo och verka i.
Vi måste skapa ett klimat som attraherar och lockar människor att utnyttja
sina möjligheter för egen och samhällelig vinning. Sverige skall vara ett
samhälle som uppmuntrar initiativ och skapande.
I det följande presenterar vi de konkreta åtgärder detta kräver.
5.2 En skattereform för välstånd och trygghet
Det höga svenska skatterna minskar utrymmet för människor att träffa
egna val. De utgör för de allra flesta svenskar den största
hushållsutgiften. Människor förhindras på så sätt att ta ansvar för sina
egna liv. Möjligheten att bygga upp ett sparkapital som ger trygghet vid
förändringar och påfrestningar motverkas av de höga skatterna.
De höga skatterna motverkar också tillväxt av ekonomi och företag. De
medför att företag, jobb och kunskap flyttar till länder där skatteklimatet är
gynnsammare. Alla skatter, oavsett utformning, höjer dessutom de svenska
priserna.
Att omfördela skattetrycket, vare sig genom så kallad skatteväxling eller
skatteomläggningar, löser inte de problem Sverige lider av. För att råda bot
på dem måste det totala skattetrycket sänkas.
De höga skatterna minskar människors trygghet. Ett rimligt mål är att var
och en skall kunna ha en buffert motsvarande en årslön i sparat kapital. Det
kräver ett skattesystem som låter människor behålla mer av sina inkomster
och som inte lägger extra skatt på kapitaluppbyggnad, vare sig som skatt på
boende eller som skatt på förmögenhet.
5.2.1 Sänk skatten på kunskap och kompetens
God kunskap är grunden för att efterfrågas och kunna utvecklas på
arbetsmarknaden. Utbildning skall därför löna sig. I kunskapsintensiva
yrken är arbetskraften i allt högre grad rörlig över nationsgränser. Det
kan gälla forskare och ingenjörer, likaväl som datatekniker och
sjuksköterskor. En viktig anledning att flytta från Sverige är att lönen
efter skatt är högre i andra länder. Eftersom den förlängda värnskatten är
en skatt som fungerar just som en skatt på kunskap och kompetens
föreslår vi att den avskaffas. Därtill måste brytpunkten i skatteskalan
justeras upp så att allt färre behöver betala statlig inkomstskatt.
I den nya ekonomin, till stor del bestående av företag i IT-sektorn, är
tillväxten hög, risken stor och kunskapsinnehållet betydande. Personalen
inom dessa branscher är extremt lättrörlig. För att underlätta för företag inom
kunskapsintensiva branscher att behålla sin personal utges ofta olika typer av
optioner. Grundproblemet i Sverige är att beskattningen av arbete är alltför
hög. Det gör att verksamheter förläggs till andra länder där beskattningen
upplevs som rimligare. Därför är det viktigt att såväl skattetrycket i sin
helhet
som beskattningen av optioner sänks till i förhållande till andra länder
konkurrenskraftiga nivåer. Det bör kunna övervägas att beskatta personal-
optioner som inkomst av kapital. Dessutom bör royaltyinkomster av paten-
terade uppfinningar beskattas som kapital i stället för som inkomst.
Det bör också införas en möjlighet att göra riskkapitalavdrag för riskfyllda
investeringar. I USA är en stor del av de nya företagen finansierade på sådant
sätt. De flesta investeringar leder dock till stora förluster, varför avdraget
motiveras av det höga risktagandet.
5.2.2 Sänk skatten på företagande
Beskattningen av företag och företagare är för hög i Sverige.
Förmögenhetsskatten är en del av problematiken. Den bör avskaffas. Vi
vill också avskaffa dubbelbeskattningen på aktier.
Fåmansbolagen diskrimineras i svensk skattelagstiftning. Ett stort antal
regler, som medför att personer som äger och driver sådana företag måste
betala högre skatt än andra, har införts. Vi har under flera år krävt att denna
särlagstiftning skall upphöra.
5.2.3 Sänk skatten på tjänster
Behovet att få hjälp med hemnära tjänster är stort. Det gäller såväl
reparation och underhåll av bostaden som hjälp med att sköta hushållet.
Moderata samlingspartiet har tillsammans med Kristdemokraterna och
Folkpartiet lagt förslag om skattereduktion för ersättning av
hushållstjänster som utförs i hemmet. Reduktionen skall vara 50 procent
av betald arbetskostnad och maximeras till 25.000 kronor per hushåll och
år. För underhåll och reparation av egna bostäder bör motsvarande
skattereduktion införas.
5.2.4 Sänk energiskatterna
Energi är en viktig produktionsfaktor. En stor del av svenskt näringsliv
har sådan struktur att energiinnehållet är högt i produkterna. Under en
följd av år har beskattningen av energi på olika sätt höjts. Sverige har nu
en total energibeskattning som är mycket hög i ett internationellt
perspektiv. Den distributionsform som ger minst miljöstörningar är
elektricitet. Den särskilda energiskatten på elektricitet producerad i
kärnkraftverk är från den synpunkten irrationell. Regeringens höjning av
elskatterna är dubbelt olycklig. Dels fördyras produktionen, dels riskerar
miljön att bli sämre. Vi motsätter oss de föreslagna höjningarna. På sikt
bör de produktionsskatter som inte är kopplade till miljöbelastning tas
bort.
5.3 Skapa bättre förutsättningar för fler jobb och företag
5.3.1 Konkurrenstrycket måste öka
Hela den svenska ekonomin måste fungera i konkurrens. Konkurrensen
bör stärkas genom att statligt ägande i näringslivet avvecklas. En
privatisering av de statliga företagen tydliggör statens roll som lagstiftare
och normgivare, ökar statskassans inkomster, breddar
riskkapitalmarknaden till nya grupper och stärker de privatiserade
företagen. Regeringen bör omgående presentera en plan som redogör för
planerade privatiseringar av statliga bolag.
Konkurrensverket bör ges en starkare ställning. Dess möjlighet att ingripa
med hjälp av konkurrenslagen måste förbättras. Men också kommunallagen
bör ses över och reglerna för vad som är tillåten respektive otillåten
kommunal verksamhet preciseras. Därmed underlättas rättsliga prövningar.
Vi förordar att kommuner inte skall få erbjuda kommunala tjänster på den
konkurrensutsatta marknaden.
Stat, kommun och landsting skall inrikta sig på kärnverksamheterna, inte
ägna sig åt affärsverksamhet. All kommunal förvaltningsverksamhet som
inte är myndighetsutövning skall utsättas för konkurrens. En lagstadgad rätt
för privata entreprenörer att utmana offentlig näringsverksamhet bör införas.
Kravet på konkurrensneutralitet vid offentlig prissättning bör skärpas
genom en lag som stadgar att offentlig näringsverksamhet skall redovisas
skild från annan verksamhet och att priset skall baseras på en själv-
kostnadskalkyl på likvärdig grund som enskilda företag.
Möjligheterna att överklaga offentlig näringsverksamhet bör förbättras.
Lagen om offentlig upphandling bör kompletteras med en regel om att all
offentlig näringsverksamhet måste grundas på formella beslut av stat,
kommun eller landsting.
5.3.2 Gör det lättare att skapa nya jobb
Moderata samlingspartiet förordar införandet av en så kallad solned-
gångsparagraf. Det innebär att alla regler fortlöpande ses över och
utmönstras automatiskt om de inte har tillämpats på fem år. Vi föreslår
också att riksdagen fattar beslut om att genomföra samtliga av
Småföretagsdelegationens förslag.
F-skattsedeln har blivit företagandets skattemässiga grund. Utan F-
skattsedel är det svårt eller omöjligt att bedriva näringsverksamhet. Därför
måste utgångspunkten vara att alla som begär F-skattsedel skall tilldelas
sådan, om det inte framstår som uppenbart att det angivna företagssyftet är
oseriöst.
En betydande del av krånglet är orsakat av den komplicerade arbets-
rättsliga lagstiftningen. Många företagare kan vittna om den tveksamhet som
de känner inför att nyanställa och expandera till följd av lagen om
anställningsskydd (LAS). LAS bör omarbetas från grunden. Den enskilde
arbetstagaren skall ha ett grundläggande legalt skydd mot att bli avskedad på
grunder som inte är sakliga. Däremot bör exempelvis turordningsreglerna
slopas helt.
På morgondagens arbetsmarknad behövs det en mer "individualiserad"
lagstiftning, det vill säga en lagstiftning som tydligt gör den enskilde till
bärare av arbetets rättigheter.
Sympatiåtgärder bör förbjudas och möjligheterna att försätta enmans-
företagare i blockad slopas. Även formerna för att utlösa konfliktåtgärder bör
förändras. Med tanke på vilka effekter konflikter kan få i moderna och
sårbara samhällen är det rimligt att sådana inte utlöses med mindre än att alla
medlemmar först har tillfrågats.
Den bristande flexibilitet och de skeva spelregler som utmärker
arbetsmarknaden bidrar till att lönebildningen inte fungerar. Det behövs en
ökad decentralisering och en ökad flexibilitet. Detta gäller naturligtvis inte
bara lönebildningen. Det är till exempel en i grunden orimlig tanke att staten
i ett modernt och civiliserat samhälle skall reglera alla enskilda människors
val av arbetstid respektive rätt att i pengar ta ut lön för sin möda. Det finns
alltså anledning att med bestämdhet avvisa alla planer på att genom
lagstiftning ange nya villkor för arbetstiden.
5.3.3 Öppna nya möjligheter till företagande och arbete
Moderata samlingspartiet föreslår en ökad konkurrensutsättning av
offentliga verksamheter. Genom den offentliga sektorns
monopolsituation förhindras sund och utvecklande konkurrens. Det
förhindrar inte bara en förbättrad kvalitet på de tjänster som erbjuds utan
förvägrar även de anställda, varav merparten kvinnor, möjligheten att
välja arbetsgivare.
Genom att ta tillvara den kompetens och kreativitet som finns hos alla
arbetslösa gynnas samhället i dubbel bemärkelse. I stället för arbetslöshet
och segregation, och de problem dessa för med sig, erhålls nytta för såväl
individ som samhälle. Inte minst viktigt är det att ta tillvara den enorma
potential som finns hos de 110.000 utomnordiska medborgare som står
utanför den svenska arbetsmarknaden.
Arbetsmarknadsutbildningen fyller en viktig funktion för att få ut fler på
arbetsmarknaden. Det är viktigt att koncentrera och rikta utbildnings-
insatserna mot specifika yrkesområden och att ge ökad kompetens till de
grupper som har särskilt svårt att hävda sig på arbetsmarknaden, som
långtidsarbetslösa och invandrare. Här ingår också stöd till arbetshandi-
kappade. Allmän utbildning av arbetslösa bör inte ske inom arbets-
marknadspolitikens ram utan anförtros de gängse systemen för vuxen-
utbildning.
Den reguljära arbetsförmedlingen kan i ökad utsträckning ske i konkurrens
på en privat marknad. De är även av yttersta vikt att de privata
bemanningsföretagen, som spelar en allt viktigare roll på arbetsmarknaden,
inte motarbetas av liknande inrättningar i offentlig regi.
Arbetslöshetsförsäkringen skall vara allmän och obligatorisk. Den skall ge
arbetstagarna ett grundläggande skydd mot inkomstbortfall vid arbetslöshet,
den skall bidra till en sund lönebildning och ökad rörlighet på
arbetsmarknaden och den skall öka incitamenten för arbetslösa att ta jobb.
Försäkringen skall vara en omställningsförsäkring som träder in för att klara
övergången från ett jobb till ett annat. Meningen är att rörligheten på
arbetsmarknaden skall öka och tiderna av arbetslöshet minimeras. Det kräver
någon form av bortre parentes i försäkringen.
Ersättningsnivån bör vara 75 procent i alla socialförsäkringssystemen. Det
ger den enskilde ett godtagbart skydd mot inkomstbortfall, utan att leda till så
höga reservationslöner att människor fastnar i bidragsberoende eller
utestängs från arbetsmarknaden. Detta grundläggande försäkringsskydd kan
kompletteras med tilläggsskydd genom avtal. Ett sådant skydd bör kunna
variera från bransch till bransch.
5.3.4 Trygga energiförsörjningen
Staten skall inte detaljplanera och detaljreglera energisystemets
utveckling, utan fastställa långsiktigt hållbara ramar och villkor.
Ansvaret för den fortlöpande omställningen, miljöanpassningen och
förnyelsen av energiproduktionen skall vila på producenterna.
Energipolitiken är ett instrument för att nå övergripande mål som konkur-
renskraft, god miljö och välfärd. Riksdagsbeslutet att inleda en förtida kärn-
kraftsavveckling bör upphävas, liksom lagen om kärnkraftens avveckling,
som kränker väsentliga rättsgrundsatser. Avvecklingen innebär en gigantisk
kapitalförstöring, som hotar jobben, miljön och vår levnadsstandard.
Staten bör kraftigt minska bidragsgivningen på energiområdet och skall
inte subventionera investeringar i ny kraftproduktion. I stället skall
långsiktig
forskning och utveckling prioriteras. Det så kallade tankeförbudet i kärn-
tekniklagen skall upphävas. Effektiviseringen och hushållningen av energi-
resurser skall fortsätta på de villkor som en fri energimarknad anger.
Ingen ytterligare utbyggnad av vattenkraften skall subventioneras av
staten, och skyddet av älvar och vattendrag skall värnas. En storskalig
introduktion av fossilgas i Sverige bör inte ske. En grundlig miljökonse-
kvensbeskrivning bör göras innan en ökad biobränsleanvändning i stor skala
genomförs.
5.3.5 Gå in i EMU:s tredje steg
En anslutning av Sverige till EMU:s tredje steg är utomordentligt
angelägen. Införandet av en gemensam valuta - euron - är ett viktigt steg
i fullbordan av en verklig gemensam marknad och ett värdefullt
hjälpmedel för att bekämpa arbetslösheten. Det tar bort valutaosäkerhet
och ger lägre ränta. Den största fördelen är att det blir mycket lättare för
privatpersoner och småföretag att agera över gränserna när de ska resa,
handla, göra affärer, spara, låna, investera, köpa hus, studera eller
pensionera sig.
5.4 En utbildningspolitik för mångfald och konkurrens
Kunskap blir ett allt viktigare konkurrensmedel. Vårt land måste utveckla
ett utbildningssystem av högsta klass.
Sverige skall också vara en attraktiv allianspartner inom utbildning och
forskning. De nedanstående förslagen skall sammantaget bidra till att göra
Sverige till en nation som andra länder gärna vill knyta ytterligare band med
i form av ökat studentutbyte, utbyte av forskarstuderande samt internationellt
forskningssamarbete inom olika forskningsfält. Till forskningsområden som
bör prioriteras hör bioteknik, medicin och informationsteknik.
5.4.1 En strategi för mer av naturvetenskap och teknik
Att skapa bästa möjliga förutsättningar för ny banbrytande kunskap är en
avgörande uppgift. Ett exempel på banbrytande vetenskap är biotekniken
som kommer leda till att ett stort antal nya tillväxtföretag kan skapas. En
av lösningarna kan vara att inrätta ett femte forskningsråd med inriktning
mot bioteknik. Detta råd skulle kunna utgöra en tydlig spjutspets vid
sidan av de traditionella forskningsråden.
Mer kraft och resurser behöver under alla omständigheter satsas på bio-
tekniken. En nationell fond med inriktning mot bioteknik och kors-
befruktning mellan bioteknik och informationsteknik är en möjlig lösning.
Till denna fond kan både staten och näringslivet bidra med medel i syfte att
bygga upp en stiftelse eller motsvarande.
Kunskap av hög klass grundläggs i de allra första åldrarna. Skolan måste
därmed ställas i fokus av arbetet för att göra Sverige mer kreativt.
Uppdraget att öka intresset för naturvetenskap och teknik måste påbörjas
redan i grundskolan. Ett sviktande intresse från ungdomar att söka NT-
utbildningar ställer skolan inför många utmaningar. Det räcker inte att
marginellt öka antalet studieplatser i högskolan när intresset är för lågt för
naturvetenskap och teknik i grundskolan. Fler duktiga lärare måste också
lockas till grundskolan. Det kräver att lärarna ges konkurrensmässiga
arbetsvillkor.
Sverige bör ha som målsättning att inom fem år examinera 50 procent fler
civilingenjörer. Det är av avgörande betydelse att tillgången på denna
kompetens förbättras. Det stärker Sveriges konkurrenskraft och tillväxt-
möjligheter.
5.4.2 Sätt fokus på kvalitet
Vi anser att mer av de samlade utbildnings- och forskningsresurserna
skall inriktas mot att bygga ett par internationellt konkurrenskraftiga kun-
skapskluster. Det innebär konkret att mer av statens satsningar skall
riktas till regioner som målinriktat arbetar med att bygga kluster av
kunskap, kunnande och kapital i syfte att skapa verksamhet av högsta
internationella klass.
Att bygga ett antal internationellt intressanta kunskapskluster är strategiskt
avgörande för svensk forsknings möjlighet att bidra till tillväxt och nya jobb.
Det är uppenbart att både de duktigaste forskarna och entreprenörerna dras
till regioner eller kluster med de långsiktigt mest attraktiva
förutsättningarna.
Med kunskapskluster avser vi samverkan mellan akademi, näringsliv,
finansiärer samt myndigheter i syfte att genom fokuserade satsningar öka
regionens konkurrenskraft. Lovande initiativ har tagits både i Linköping och
Lund. Forsknings- och företagarbyn Ideon i Lund och forskningsparken i
Mjärdevi i Linköping är framgångsrika exempel.
Mer av forskningsanslagen skall styras till individer, inte bara till ämnen.
Mer av medlen skall föras till dem som är allra duktigast, som tillhör
forskningens elitdivision. Resurser bör också inriktas på att stödja nya
kreativa idéer, oavsett forskningsområde. Mer resurser skall anslås för att
knyta forskningsallianser över nationsgränserna. Moderata samlingspartiet
förespråkar en tydlig strategi av innebörden att statens satsningar på
forskarutbildning bör koncentreras.
Det är nödvändigt att stärka forskningens sammanlagda resurser för att
kunna nå de långsiktiga ambitionerna gällande kvalitet och spetsforskning
som kan skapa nya företag och jobb i Sverige.
Vi förelår i ett första steg cirka 700 miljoner kronor mer än regeringen till
förbättrad grundutbildning, forskning och forskarutbildning.
5.4.3 Svensk utbildning skall attrahera utländska studenter
År 2002 skall antalet utländska studenter i Sverige vara fördubblat. För
att nå detta behövs en tydlig strategi. Om betydligt fler utländska
studenter skall kunna lockas till svenska universitet måste utbildningen
vara av hög internationell kvalitet. Utländska erfarenheter bidrar till
högre kvalitet än vad som annars vore möjligt att åstadkomma.
Utbildningsutbyte skapar nätverk och kontakter av betydande
omfattning.
Sverige måste bli mycket bättre på att ta hand om och använda sig av de
utländska studenternas erfarenheter. Högskoleverket bör ges i uppdrag att se
över mottagandet av utländska studenter och lämna förslag till konkreta
åtgärder.
Sverige har unika möjligheter att ligga i framkant gällande digital distans-
utbildning. Sverige ligger redan i världstoppen när det gäller användandet av
ny teknik. Ett strategiskt mål är att ett eller flera universitet/högskolor i
Sverige skall kunna genomföra digital distansutbildning av högsta inter-
nationella klass.
Moderata samlingspartiet anser att regeringen bör ges i uppdrag att initiera
ett arbete som syftar till att ta fram en internationellt anpassad modell för
studentutbyte i syfte att fler svenska studenter skall ges möjlighet att studera
vid utländska toppuniversitet. Det ger Sverige en viktig spjutspets. År 2002
bör antalet svenska studenter utomlands ha fördubblats.
5.4.4 Skapa fler fria universitet och högskolor
Den grundläggande drivkraften för utbyggnaden av den högre
utbildningen skall vara konkurrens om studenterna. Att införa en
utbildningspeng som den enskilde studenten tar med sig till den
utbildningsinstitution hon eller han väljer bör prövas i särskild ordning.
Moderata samlingspartiet föreslår att fördelningen av studieplatser skall
ske utifrån studenternas val, utbildningens kvalitet och tidigare resultat.
Sveriges universitet och högskolor behöver utvecklas i olika riktningar
med varierande profil. Konkurrens och mångfald bidrar till högre kvalitet
och ökad valfrihet, men även att vissa lärosäten kan fokusera mer av sina
satsningar på tillväxtfrämjande forskning i nära samarbete med näringslivet.
Fler universitet och högskolor skall ges möjlighet att frigöra sig från staten.
I
ett första steg bör Kungl. Tekniska högskolan i Stockholm ges möjlighet att
övergå i privat rättslig form och arbeta under samma förutsättning som
Chalmers tekniska högskola i Göteborg.
Det är angeläget att finna väl fungerande former för godkännande och
finansiering av privata universitetsutbildningar. Bland dessa finns inte minst
många konstnärliga och humanistiskt inriktade utbildningar av hög kvalitet.
Regeringen bör ges i uppdrag att pröva dessa frågor i särskild ordning.
5.4.5 Bygg ut yrkesutbildningen och inför utbildningskonto
Moderata samlingspartiet förordar att en modell liknande den i Finland
tas fram gällande en fristående yrkesutbildning i nära samverkan med
näringslivet. Det behövs om företagens behov av välutbildad arbetskraft
skall kunna tillgodoses. I ett första steg föreslår vi att utbyggnaden av
den kvalificerade eftergymnasiala yrkesutbildningen skall omfatta 27.000
studieplatser år 2002. En struktur med flera flexibla och mobila
yrkesskolor är värd att pröva.
Det offentligas respektive den enskildes ansvar för finansiering av
utbildning behöver tydliggöras. För att åstadkomma en kontinuerlig
kunskaps- och kompetensutveckling under en individs samlade tid i aktivt
arbetsliv behöver nya, individuella finansieringsmöjligheter skapas.
Vi förordar införande av individuella kompetens/utbildningskonton, där
den enskilde och dennes arbetsgivare kan avsätta resurser för återkommande
kunskapsförsörjning och som får användas när helst det passar arbetstagaren
och arbetsgivaren. Förslaget är ett av många som behövs för en friare och
rörligare arbetsmarknad.
6 Hemställan
6 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar avskaffa skatten på aktieutdelningar
fr.o.m. inkomståret 2000,2
2. att riksdagen beslutar slopa sambeskattningen fr.o.m. inkomst-
året 2000, 2
3. att riksdagen beslutar höja fribeloppet vid förmögenhets-
beskattning till 1,2 miljoner kronor fr.o.m. inkomståret 2000, 2
4. att riksdagen beslutar avskaffa förmögenhetsskatten fr.o.m.
inkomståret 2001,
5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om skattereduktion
av hushållsnära tjänster i enlighet med vad som anförts i motionen,2
6. att riksdagen beslutar att royaltyinkomster från patent skall
beskattas som inkomst av kapital i enlighet med vad som anförts i
motionen,
7. att riksdagen avslår regeringens förslag till höjd skatt på el-
kraft, 2
8. att riksdagen avslår regeringens förslag till höjd skatt på el
producerad i kärnkraftverk, 2
9. att riksdagen avslår regeringens förslag till höjd skatt på diesel,2
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om nya regler för beskattning av optioner,
11. att riksdagen hos regeringen begär förslag om införande av
riskkapitalavdrag i enlighet med vad som anförts i motionen,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om principerna för konkurrenspolitiken, 5
13. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring i kom-
munallagen i enlighet med vad som anförts i motionen, 1
14. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en sådan ändring
att man skärper kraven på konkurrensneutralitet vid offentlig pris-
sättning i enlighet med vad anförts i motionen, 5
15. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en förstärkning av
Konkurrensverket i enlighet med vad som anförts i motionen, 5
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ökad konkurrensutsättning av statlig och
kommunal verksamhet, 5
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om den företagspåverkande politiken, 5
18. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en plan som
redogör för planerade privatiseringar av statliga bolag i enlighet med
vad som anförts i motionen,5
19. att riksdagen hos regeringen begär förslag till regelförenklingar
för företagen i enlighet med vad som anförts i motionen, 5
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om arbetsmarknadspolitiken, 6
21. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en förändring av
arbetsrätten i enlighet med vad som anförts i motionen, 6
22. att riksdagen hos regeringen begär förslag till förändringar av
lagen om anställningsskydd i enlighet med vad som anförts i
motionen, 6
23. att riksdagen hos regeringen begär förslag till förändringar av
formerna för att utlösa konfliktåtgärder, sympatiåtgärder och möjlig-
heter att försätta enmansföretagare i blockad i enlighet med vad som
anförts i motionen, 6
24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en flexiblare lönebildning, 6
25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om enskilda människors val av arbetstid, 6
26. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en reformering av
arbetslöshetsförsäkringen i enlighet med vad som anförts i motionen, 6
27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om arbetsmarknadsutbildningen, 6
28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om trygg energiförsörjning, 5
29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om svenskt medlemskap i EMU:s tredje steg, 2
30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kunskapsklusters strategiska betydelse, 4
31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om examination av fler civilingenjörer, 4
32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om forskningens kvalitet och resurser, 4
33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om genomförande av digital distansutbildning av
högsta internationella klass, 4
34. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om fler fria universitet och högskolor, 4
35. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utbyggnad av den kvalificerade eftergymnasiala
yrkesutbildningen, 4
36. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om införande av individuella utbildningskonton,
37. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om integrationspolitiken,
38. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring i konkur-
renslagen i enlighet med vad som anförts i motionen. 5
Stockholm den 3 oktober 1999
Bo Lundgren (m)
Per Unckel (m)
Beatrice Ask (m)
Anders Björck (m)
Carl Fredrik Graf (m)
Chris Heister (m)
Gun Hellsvik (m)
Gunnar Hökmark (m)
Henrik Landerholm (m)
Göran Lennmarker (m)
Fredrik Reinfeldt (m)
Inger René (m)
Per Westerberg (m)
1 Yrkande 13 hänvisat till KU.
2 Yrkandena 1-3, 5, 7-9 och 29 hänvisade till FiU.