Cirka 2,3 miljoner människor äger småhus i Sverige. Det innebär att mer
än 60 procent av befolkningen och hela 75 procent av barnfamiljerna bor
i småhus.
Att skapa förutsättningar för en livskraftig landsbygd och skärgård med
människor i alla åldrar och med goda arbetsmöjligheter, god service, bra
miljö och rik kultur är ett centralt mål för den kristdemokratiska regional-
politiken. Skärgårdslandskapen är genom sin naturskönhet och variations-
rikedom av stort värde för friluftsliv och rekreation. De flesta skärgårdar har
haft bofast befolkning i många hundra år, vilket är en förutsättning för att
hålla skärgården levande.
Det måste vara ett riksintresse att Sveriges skärgårdar kan hållas levande.
Strävan måste vara att möjligheterna till boende i skärgården förstärks lik-
som möjligheten till fast utkomst i "skärgårdsnäringar". Bohuslän har en
storslagen natur, vilket gör att intresset för fritidsboende är stort.
Under 1995 gjordes tre förändringar angående fastighetsskatten samtidigt.
För det första höjdes taxeringsvärdena kraftigt efter att ha varit oförändrade i
5 år. För det andra började den s.k. rullande fastighetstaxeringen att gälla.
Den tredje och mest oväntade förändringen var att den socialdemokratiska
regeringen med stöd av Vänsterpartiet och Miljöpartiet drev igenom höjd
fastighetsskatt från 1,5 procent till 1,7 procent av taxeringsvärdet från den 1
januari 1996. Tillsammans med de höjda taxeringsvärdena innebar detta en
höjning med drygt 40 procent. Den genomsnittliga höjningen av taxerings-
värdena för riket var 20 procent. De största höjningarna i Bohuslän gällde
kommunerna Lysekil (+35,3%), Tanum (+30,9%) och Sotenäs (+30,2%).
Genom dessa förändringar tog diskussionen fart om fastighetsskattens
konstruktion och riktade framför allt in sig på de negativa konsekvenserna
för den bofasta befolkningen i skärgårdar och attraktiva kustområden.
Fastighetsskatten är en skatt på en inkomst som inte finns och som drabbar
alla boende oavsett inkomst och betalningsförmåga. Detta är tvärt emot den
skatteprincip som borde gälla dvs. skatt efter bärkraft. I attraktiva områden
kan kapitalstarka fritidsboende driva upp priserna på grannfastigheterna så
högt att de åretruntboende kan få mycket svårt att betala skatten och tvingas
att flytta från sin villa. Det upplevs som en orättvisa att fastboende, barn-
familjer och pensionärer i kustområden kan tvingas sälja sina hem och flytta
från sin hembygd. Våra kuster kan bli ett reservat för rika människor
samtidigt som skatten tvingar bort hantverkare, bönder, butiksägare och
fiskare. Därför är det mycket angeläget att så snabbt som möjligt åtgärda
problemet för att förhindra att människor på grund av den statliga fastighets-
skatten tvingas flytta. Fastighetsskatten bör därför sänkas och på sikt avveck-
las.
Den statliga fastighetsskatten motiveras enbart som en intäktskälla. I
avvaktan på en sänkning och på sikt ett borttagande av fastighetsskatten bör
den orimliga situationen med höga taxeringsvärden i attraktiva områden
förändras. Vi föreslår därför att fastighetsskatten enbart ska beräknas på en
tredjedel av markvärdet ovanför ett taxeringsvärde på 150 000 kronor.
I stället för en statlig fastighetsskatt bör kommunerna ges rätt att ta ut en
fastighetsavgift för täckande av kommunal service kopplad till fastigheten
som t.ex. gatuunderhåll.
För villor gäller från och med 1 augusti 1998 att fastighetsskatten utgår
med 1,5 procent av taxeringsvärdet. Nyproducerade villor är fria från
fastighetsskatt de fem första åren och därefter betalas halv fastighetsskatt i
fem år. Många villaägare dubbelbeskattas genom att förutom fastighetsskatt
även betala förmögenhetsskatt på sin bostad. Idag betalar var fjärde
pensionär som bor i villa förmögenhetsskatt. Denna dubbelbeskattning av
villor bör slopas. Förmögenhetsskatten bör därför avvecklas.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att på sikt avveckla fastighetsskatten,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att fastighetsskatt enbart skall beräknas på en
tredjedel av markvärdet ovanför ett taxeringsvärde på 150 000 kr,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en kommunal fastighetsavgift,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en avveckling av förmögenhetsskatten.