Av Socialstyrelsens SoS-rapport 1997:11 Hälsorisker med snus, samt
Gunilla Bolinders forskningsrapport Long-term Use of Smokeless
Tobacco, Cardiovascular Mortality and Risk Factors, framgår att snus är
hälsovådligt. I djurförsök har snus visat sig vara cancerframkallande, och
snus ger ett ännu starkare nikotinberoende än rökning. Snusare i alla
åldrar har också en större dödlighet än de som inte alls använder tobak,
och de över 45 år har högre blodtryck.
Snusandet i Sverige har sedan början av 1970-talet ökat kraftigt. Snusning
är vanligast bland män och bruket ökar både hos män och kvinnor. Många
rökare upplever att snusning kan vara ett alternativ till cigaretter när de
försöker sluta röka. Snusberoendet ökar dock risken för framtida övergång
till cigarettrökning och blandbruket ser ut att öka. En tredjedel av daglig-
snusarna år 1997 var också rökare.
Skatten på snus är mycket låg, 15-31 procent av priset, i portionsför-
packning respektive lösvikt. En höjning av snusskatten är motiverad av
folkhälsoskäl, och medför ingen risk för ökad svarthandel eller -tillverkning,
eftersom våtsnus enbart finns i Sverige. Enligt Veckans Affärer den 16 mars
1998 har tillverkaren, Swedish Match, en rekordhög vinstmarginal på ca 50
procent på snus. Det är den enda tobaksprodukt vars omsättning i kronor ökat
varje år under den senaste femårsperioden.
Totalkonsumtionen av snus 1997 i Sverige uppgick till 5.328 ton, vilket
gav staten en skatteintäkt på ca 650 miljoner kronor, för närvarande i snitt
123 kr/kg. En skatteökning på mellan 15 procent och 45 procent ger en ökad
skatteintäkt på mellan 100 och 300 miljoner kronor, medan priset höjs med
mellan 2:95 och 4:27 per förpackning av portionssnus. En sådan prishöjning
skulle tillföra statskassan 100-300 miljoner kronor ytterligare, minska
nyrekryteringen av snusare och därmed sänka vårdkostnaderna för snusrela-
terade skador.
Jag har frågat socialministern, 1998/99:719, om hur han ställer sig till en
skattehöjning för våtsnus av folkhälsoskäl. Socialministern konstaterar i sitt
svar till mig den 16 juni 1999: "En fortsatt okritisk attityd till snuset torde
öka antalet ungdomar som genom snusning utvecklar ett nikotinberoende.
Det är därför väsentligt att konstatera att det finns många skäl till
försiktighet
i inställningen till snuset." Vi kan alltså konstatera att det finns
folkhälsoskäl
till varför en höjning av skatten på snus borde ske.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om höjning av skatten på våtsnus.