Förmögenhetsskatten på kapital bundet i onoterade företag är sedan flera
år slopad. Skälen för detta är väl kända och motsägs inte av något
politiskt parti. Skatten betalas emellertid med redan inkomstbeskattade
medel. Detta minskar företagens egna kapital och försvårar dessa
företagares möjligheter att utveckla sina företag och öka antalet
anställda.
Motsvarande effekt uppkommer vid generationsskiften genom utform-
ningen av arvs- och gåvoskatten eftersom arbetande kapital inte undantas
från beskattning vid ett generationsskifte.
Utvecklingen av de mindre företagen har särskilt framhållits som viktig av
såväl den tidigare som den nuvarande regeringen för att skapa ökad ekono-
misk tillväxt och sysselsättning. Inom EU finns sedan 1994 rekommenda-
tioner av åtgärder för att underlätta överlåtelser av företag. I dessa framhålls
Storbritannien som förebild där arvsskatten på företagstillgångar slopats.
Arvs- och gåvoskatten försvårar och fördyrar således generationsskiften i
familjeägda företag. Genom att likvida medel för att betala skatten i allmän-
het måste tas ur företaget försvagas detta finansiellt av arvsskiftet. Konse-
kvenserna blir särskilt allvarliga för mindre och medelstora familjeföretag.
Skatten bör därför slopas av samma skäl som förmögenhetsskatten på
tillgångar i näringsverksamhet och aktier i onoterade företag slopades.
Hög beskattning av arv och gåva kan dessutom leda till att kapital flyttar
utomlands vilket i sin tur får andra konsekvenser, som att skattebasen
minskar statens intäkter mer än om skatten tas bort.
För att underlätta generationsskiften i familjeföretag sänktes arvs- och
gåvoskatten 1992. Sänkningen bör alltjämt ses enbart som ett första steg för
att motverka att likviditeten i familjeföretagen försämras vid överförandet av
verksamheten mellan generationer. Vid samma tillfälle slopades även
förmögenhetsskatten på arbetande kapital i småföretagen.
Det förhållandet att arvsskatten betalas med beskattade medel och inte är
avdragsgill i något avseende innebär en skattekil inklusive obligatoriska
sociala och egenavgifter om cirka 70 procent. En arvsskatt på 100 000 kronor
kräver ett uttag på cirka 300 000 kronor.
Därmed påverkar arvsskatten företagets möjligheter till expansion och ny-
anställning, förutom att det minskar redan anställdas trygghet i anställningen.
Alternativt måste utdelningsbara vinster eller utdelade vinster reserveras för
detta ändamål. Detta hämmar av naturliga skäl företagets utvecklingsmöj-
ligheter. För att undvika skattens effekter vidtas inte sällan åtgärder som i
sig
inte är företagsekonomiskt motiverade, vilket i sin tur hämmar både företaget
och den ekonomiska tillväxten i stort.
Arvsskatten drabbar främst ägare till mindre och medelstora företag. Där-
med bidrar den till att konservera den svenska näringslivsstrukturen med
alltför få medelstora företag. I många fall omöjliggör arvsskatten genera-
tionsskiften i familjeföretag och företagare tvingas därför i stället sälja
före-
taget till utomstående. Mindre företag, särskilt mindre familjeföretag,
drabbas därmed av högre kapitalkostnader än större, icke familjeägda företag
vid överlåtelser i samband med att aktieägaren avlider eftersom denna kost-
nad inte påverkar ett större företag. Skatten tvingar under alla omständigheter
företagare att ta andra hänsyn än företagsekonomiska, vilket varken gagnar
företaget eller dess anställda.
Nutek räknade 1998 med att 38 procent av Sveriges småföretagare är över
50 år och således snart står inför sin pension. Därför måste åtgärder vidtas
nu. För dessa företagare är det avgörande för företagets fortlevnad att de
redan nu börjar planera överlåtelsen av företaget, vare sig det ska ske genom
ett generationsskifte, försäljning till utomstående eller till anställda. Enbart
planering från ägarnas sida räcker dock inte, enligt Nutek, även skatterna
måste lindras.
Företagsförmögenhet bör därför undantas från arvs- och gåvobeskattning
på samma sätt som företagets förmögenhet i form av tillgångar i onoterade
företag undantas från förmögenhetsskatt. Vidare bör huvudägare som börs-
noterar sina företag undantas från beskattning.
Statens intäkter från arvs- och gåvoskatt på arbetande kapital i onoterade
företag är dock svåra att uppskatta. De sammantagna intäkterna av arvs- och
gåvoskatten är cirka 1,8 miljarder kronor. När förmögenhetsskatten på
företagsförmögenhet i onoterade företag samt på aktier noterade på O- och
OTC-listorna slopades beräknades statens intäktsbortfall enligt propositionen
bli 700 miljoner kronor av totala intäkter från förmögenhetsskatten om 2,5
miljarder kronor. Det kan utifrån dessa belopp antas att den andel av skatte-
intäkterna som nu diskuteras, vad avser arvs- och gåvoskatten på samma slag
av tillgångar, uppgår till cirka 400-500 miljoner kronor.
Skatteutskottet behandlade en motion med likartat innehåll under före-
gående riksmöte. I Finansdepartementet pågår ett beredningsarbete som har
sin grund i betänkandet Ny arvs- och gåvoskattelag, SOU 1987:62. Arbetet
har i princip pågått sedan dess. Under tiden har Nutek i skriften "Ägarskiften
i företag" pekat på att arvs- och gåvoskatten på företagsförmögenhet bör
slopas. Ytterligare en utredning kommer att tillsättas under innevarande höst
för att bl.a. se över denna fråga. Enligt vår uppfattning behövs inte fler
utredningar eller överväganden. Företagsförmögenhet bör undantas från
arvs- och gåvoskatt för att underlätta bl.a. generationsskiften.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av att undanta företagsförmögenhet från
arvs- och gåvobeskattning.