Företagarskattsedel är numera i praktiken ett villkor för företagare att kunna driva sin verksamhet. Alla skattskyldiga som så önskar bör därför få en sådan utan annan prövning än om personen har näringsförbud. I gengäld bör skattemyndigheten lika snabbt återkalla F-skattsedeln om den skattskyldige missbrukar den eller efter viss tid inte kan anses bedriva näringsverksamhet. Reglerna för tilldelning av F-skattsedel ändrades senast 1 januari 1998. Avsikten var att det skulle bli lättare att få F-skattsedel. De nya reglerna innebar ingen materiell skillnad utan får i praktiken ses som en uppmaning till skattemyndigheten om en mer positiv och välvillig inställning.
I dag gör skattemyndigheten alltjämt en prövning av huruvida den som söker verkligen avser att driva näringsverksamhet innan ansökan beviljas. Dagens definition av vad som anses vara näringsverksamhet inrymmer bland annat krav på att omfattande materiella investeringar skett och att flera uppdragsgivare finns redan i startskedet. Prövningen blir därmed godtycklig. Inte heller behöver det inom servicesektorn, t.ex. hemtjänster eller andra serviceyrken, ställas krav på materiella investeringar. Ofta utförs verksam- heten med hjälp av tillgångar som redan finns i ett hem. I dag hindrar dessa regler framväxten av nya marknader och förtar möjligheten för personer att själva försörja sig. De hänvisas därmed till att leva på bidrag från övriga skattebetalare.
I ett förslag från RSV som var ute på remiss under hösten 1998 föreslås en lättnad i kravet på att kunna erhålla F-skattsedel. Enligt förslaget ska med näringsverksamhet även anses "med viss grad av självständighet" bedriven näringsverksamhet. Även med detta förslag måste skattemyndigheten i för- väg göra en bedömning om en osäker framtid, d.v.s. vad som med viss grad kan utgöra självständig näringsverksamhet. Regeringen tog upp frågan i förra årets budgetproposition och konstaterar med hänvisning till tidigare vidtagna åtgärder att regeringen inte är beredd att föreslå att utredningens förslag genomförs.
Vi anser att F-skattsedel skall tilldelas sökande som inte har näringsförbud. Härigenom förenklas reglerna avsevärt samtidigt som ingen person riskerar att hindras i sina ambitioner som blivande företagare.
En motion med liknande innehåll behandlades under föregående riksmöte. Utskottet anförde då (bet. 1998/99:SkU9) att "det fanns skäl att tro att den uppmjukning av reglerna som genomfördes 1 januari 1998 kommer att få positiva effekter och att det för närvarande inte finns anledning att överväga ytterligare lättnader."
Enligt vår erfarenhet har inte de nya reglerna givit den positiva effekt som utskottet då hoppades. Det är alltjämt i åtskilliga situationer förknippat med betydande besvär och osäkerhet att ansöka om F-skattsedel. Utskottet ut- talade vidare förhoppningen att skatteöverläggningarna mellan partierna skall leda fram till förenklingar även på skatteområdet. F-skattsedel måste följaktligen tilldelas den sökande om näringsförbud inte råder.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att alla skattskyldiga som så önskar tilldelas F- skattsedel utan annan prövning än om näringsförbud föreligger.
Stockholm den 30 september 1999
Kenth Skårvik (fp)
Inga Berggren (m)
Holger Gustafsson (kd)
Marianne Andersson (c)
Kerstin Heinemann (fp)
Ola Karlsson (m)
Inger Strömbom (kd)