Dubbelbeskattningen av aktier bör slopas helt för alla företag eller i vart fall till fullo för de onoterade företagen. Flera motioner under förra riksmötet tog upp problemet med dubbel- beskattningen av aktier. Samtliga motioner avstyrktes av skatteutskottet (betänkande 1998/99:SkU11) med hänvisning till överläggningar om skattesystemets framtida utformning som regeringen inbjudit till. Utskottet anförde därtill: "Ett problem med en mer generellt utformad lättnad i ägar- beskattningen är att en sådan sannolikt skulle bidra till att höja avkastnings- kravet på investeringar i små företag och samtidigt få endast en mycket begränsad betydelse för de större företagens investeringar. Härtill kommer den mycket betydande statsfinansiella kostnad som en generell skattelättnad skulle innebära. Starka skäl talar därför enligt utskottets mening mot att lättnaderna i ägarbeskattningen utvidgas till andra än onoterade företag."
Vi delar inte uppfattningen att avkastningskraven skulle höjas om dubbelbeskattningen slopades. Tvärtom skulle avkastningskraven på risk- bärande kapital efter skatt sjunka till samma nivå som för lånekapital.
Vi vill därför återigen peka på behovet av förändring för att komma till rätta med de negativa effekter som dubbelbeskattningen medför för små- företagare. De lättnader i dubbelbeskattningen som infördes från 1 januari 1997 innebär endast att skatten slopas till cirka en tredjedel för onoterade företag. Vidare är förslaget relativt sett oförmånligt för högriskföretag och de absolut minsta aktiebolagen med färre än tre anställda, liksom för företag startade efter 1992. Detta framgår också klart av utredningens betänkande, SOU 1996:119, s. 76 f. Lättnaden är således otillräcklig. Detta faktum stöds av den under våren 1999 gjorda utvärderingen av lättnaden. Riksrevisions- verkets, RRV, slutsats är att lättnaden haft ringa betydelse för sysselsätt- ningen. RRV har också funnit att lättnaden inte är utformad så att de allra minsta företagen uppfattar den som en stimulans att investera. Vill vi få in mer kapital i småföretagen får inte "priset" på riskkapital vara högre än på lånekapital. Tvärtom bör det vara lägre för att främja tillväxten i dessa företag.
Skälen för att slopa dubbelbeskattningen av aktier är väl kända. Lägre skatt på avkastningen på eget kapital gör att fler investeringar blir lönsamma och kan genomföras i företag som inte har fri tillgång till antingen enkelbeskattat riskkapital från utländska investerare eller till lånekapital. Genom att fler investeringar blir lönsamma skapas också förutsättningar för fler sysselsättningstillfällen. Skäl saknas dessutom att beskatta avkastningen på tillskjutet riskkapital och egna vinster högre än på lånekapital. Effekten av ett sådant förhållande blir särskilt allvarlig för de företag som inte har obegränsad tillgång till lånekapital, dvs. de mindre och medelstora företagen. Sverige avviker alltjämt internationellt i detta avseende genom att dubbel- beskattningen har slopats eller lindrats i flertalet av OECD-länderna.
Nuvarande regler om lättnad i dubbelbeskattningen av aktier bör i ett första steg byggas på så att dubbelbeskattningen i vart fall slopas helt för ägare till onoterade företag. Detta måste innefatta en utformning av reglerna som inne- bär att även högriskföretag och de minsta aktiebolagen får en icke-diskrimi- nerande beskattning. Därefter bör ett generellt slopande ske.
Dubbelbeskattningen är en strukturell felaktighet i den svenska företags- beskattningen. De kostnadsmässiga effekterna av den är omöjliga att upp- skatta exakt. Intäktsmässigt varierar bortfallet hos staten vid ett slopande av ena ledet eller genom avräkning av skatten med vinstnivån i aktiebolagen. Intäktsbortfallet har beräknats att på kort sikt ligga på nivån 10-15 miljarder kronor.
Ett första steg som innebär ett fullständigt slopande för ägare till onoterade företag kan utifrån detta uppskattas innebära ett bortfall om tre-fem miljarder kronor, om de s.k. fåmansaktiebolagsreglerna för ägare till fåmans- aktiebolag samtidigt ändras så att de medger full marknadsmässig avkastning på kapital bundet i bolaget, och bolaget enkelbeskattas. Kring detta har en utredning tillsatts om de s.k. 3:12 reglerna. Lämnar inte utredningen förslag som undanröjer diskrimineringen av aktiva ägare i mindre högriskföretag och de absolut minsta aktiebolagen måste riksdagen ge regeringen i uppdrag att presentera sådana förslag.
Enkelbeskattning av företagsvinster är en fundamental åtgärd för att åstadkomma en neutral beskattning av avkastning på eget respektive lånat kapital, dvs. en icke snedvridande skattestruktur.
De finansieringskällor som står till buds är det stöd företag idag erhåller i olika former och besparingar i budgeten. Därtill kan i samband med ett slopande av dubbelbeskattningen, en översyn göras av andra delar inom företagsbeskattningen. Även en del av det överskott som budgeten nu visar bör användas till strukturellt riktiga skattejusteringar.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att slopa dubbelbeskattning på aktier.
Stockholm den 30 september 1999
Kerstin Heinemann (fp)
Inga Berggren (m)
Holger Gustafsson (kd)
Marianne Andersson (c)
Ola Karlsson (m)
Inger Strömbom (kd)
Kenth Skårvik (fp)