Försörjningen av riskkapital till företagen fungerar ännu inte tillfreds-
ställande trots olika försök att lösa problemet. Endast för en mindre
grupp företag inom IT- och mediesektorerna fungerar
kapitalförsörjningen i dag tillfredsställande, givet att företaget kommit så
långt att det inom några år kan börsintroduceras. I övrigt hämmas
tillväxtinriktade innovationsbaserade företag, särskilt i tidiga faser.
Samtidigt är det bland dessa företag som Sveriges nya generation
exportföretag finns. Även om dubbelbeskattningen på aktier helt slopas
för onoterade aktier kommer mindre företag under överskådlig tid
framöver att ha en lägre soliditet än större företag. Likaså kommer den
externa riskkapitalförsörjningen till dessa företag att behöva någon form
av stimulans fram till dess att skattetrycket i Sverige nått en betydligt
lägre nivå än dagens, vilket framgår av erfarenheter gjorda i
Storbritannien och USA.
Enligt uppgift från småföretagarorganisationer i Storbritannien fungerar de
åtgärder för att underlätta onoterade företags möjligheter att växa med
externa riskkapital som infördes 1994, som ett komplement till generellt
goda skattevillkor, väl. Möjligheterna avser ett direktavdrag för direkta
investeringar i nya aktier från privatpersoner. Avdraget är 20 procent på
investeringar upp till 150.000 pund. Efter fem års innehav är eventuell vinst
undantagen från reavinstskatt.
Samma skattevillkor ges även särskilda fonder som investerar i samma
slag av företag. Möjligheterna kompletterar således varandra såtillvida att
direkta investeringar av privatpersoner görs i ett första skede, varefter
fonderna kommer in om företaget utvecklats och behöver ytterligare kapital
på vägen mot någon form av marknadsnotering.
Problemet i Sverige idag är inte begränsad tillgång på riskvilligt kapital i
sig. Problemet är däremot begränsad tillgång på privat riskkapital till mindre
och medelstora företag på de villkor som är företagsekonomiskt intressanta
för företagen. Genom skatternas höjd och struktur blir avkastningskraven på
kaptitalet för höga.
Den selektiva lättnad i dubbelbeskattningen som skatteutskottet hänvisade
till förra året när denna fråga behandlades fyller inte den funktion varom det
nu är fråga om. Erfarenheterna från Storbritannien och USA visar att det är
kombinationen av goda generella villkor för kapitalet och riktade stimulanser
under viss tid som ger effekt. Olika former av riskkapitalstimulanser i form
av avdrag finns även i Nederländerna, Frankrike och Irland. Även EU har
rekommenderat medlemsländerna att införa skatteregler som främjar risk-
kapitalförsörjning. Den av EU-kommissionen tillsatta BEST-gruppen har i
sitt förslag uttryckligen hänvisat till den brittiska modellen.
Utan någon form av tillfällig stimulans kommer därför även i fortsättning-
en villkoren för det riskvilliga kapitalet att vara sådana att kapitalet inte i
till-
räcklig omfattning söker sig till de mindre och medelstora tillväxtföretagen.
Problemet med brist på privat riskkapital uppmärksammades av Småföre-
tagsdelegationen som menade att det finns skäl som talar för att åter införa
någon form av riskkapitalavdrag.
Sedan delegationen presenterade sitt förslag har två svenska rapporter
presenterats som klart visar på betydelsen och samhällsnyttan av riskkapital.
En rapport från IMIT, Institute for Management of Innovation and
Technology, visar på den stora betydelsen för företagsutvecklingen av
kapital och engagemang från aktiva privatpersoner som i tidiga skeden går in
som ägare, s.k. affärsänglar.
Vi menar att ett förslag som bör övervägas är att införa ett kraftigt för-
bättrat riskkapitalavdrag under viss tid även sedan dubbelbeskattningen av
aktievinster slopats. Ett sådant riskkapitalavdrag bör avse även privat-
personer som önskar placera i särskilda fonder, vilka i sin tur investerar i
onoterade företag.
Utgångspunkten för ett nytt riskkapitalavdrag kan vara det riskkapital-
avdrag, 30 procents avdrag vid investeringstillfället och frihet från reavinst-
skatt om aktierna behålls under fem års tid, som infördes 1996, men för-
bättrat på några väsentliga punkter.
- Höj maximala investeringsbeloppet till en miljon kronor.
- Förkorta tiden som aktierna måste ägas och bolaget följa uppställda villkor
från fem till tre år.
- Medge en rejäl högsta likviditet i bolagen under treårsperioden. Gränsen i
nuvarande avdrag vid 20 procent är för låg.
Denna slutsats vinner stöd av en omfattande undersökning av
samhällsnyttan av venture capital, dvs. riskkapital. Denna undersökning,
gjord på uppdrag av bl.a. NUTEK och Svenska Riskkapitalföreningen
visar att företag som fått venture capital växer betydligt snabbare än
andra företag. Företagen anställer även fler personer.
Vidare bör en indirekt investeringsform via någon form av entreprenörs-
fonder införas såsom föreslagits av NUTEK och Industriförbundet som
komplement till den direkta investeringsmöjligheten. Förebilden för en sådan
indirekt variant kan vara det brittiska systemet med s.k. Venture Capital
Trusts, VCT, som beskrevs ovan. Riksdagen bör därför uppdra åt regeringen
att utreda och komma med förslag om en indirekt finansieringsform för
privata investeringar i onoterade företag.
NUTEK:s utvärdering av det riskkapitalavdrag som infördes 1996 visar att
någon egentlig slutsats inte går att dra av det införda avdraget mer än att i
vart fall 3 000 personer investerade i 1 000 företag.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett återinfört riskkapitalavdrag,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en indirekt finansieringsform för privata
investeringar i onoterade företag.