Sverige behöver fler mindre företag. Det är inom denna sektor som
sysselsättningen i första hand förväntas öka för att arbetslösheten skall
komma ner på en acceptabel nivå. Så måste också ske för att
medborgarnas välfärd skall kunna behållas. Detta förhållande har
Näringsdepartementet självt pekat på, senast under sommaren 1999 i
skriften "Utveckling och delaktighet - agenda för Näringsdepartementets
tillväxtpolitik".
Den egna vinsten är mindre företags viktigaste finansieringskälla. Vinsten
är de medel företagaren själv i första hand föredrar för att finansiera en
expansion. Detta förhållande framgick tydligt av undersökningarna i Små-
företagens Riskkapitalförsörjning, DS 1994:52.
En undersökning gjord av Forum för Småföretagsforskning 1998 som
uppföljning av 1994 års studie visade att soliditeten är cirka fem procent-
enheter lägre i mindre företag än i företag med fler än 200 anställda. De till-
frågade företagarna anger också just den egna vinsten som den viktigaste
riskkapitalkällan vid expansion av verksamheten.
Den enda till buds stående vinstreserveringsmöjligheten för aktiebolag är
idag periodiseringsfonden. Större företag har av naturliga skäl, sin storlek
och flera verksamhetsgrenar, lättare att jämna ut inkomster över en konjunk-
turcykel och därmed sänka sin skattekostnad. Detta förhållande ger storföre-
tagen en konkurrensfördel jämfört med mindre och medelstora företag, vilka
måste kompenseras på annat sätt.
Någon form av vinstreserveringsmöjlighet, generellt tillämplig, men sär-
skilt avsedd för mindre företag för att balansera storföretagens skattefördel
finns inte idag. En vinstreserveringsmöjlighet särskilt riktad mot mindre
företag, företrädesvis inom tjänstesektorn, bör därför införas, både för att få
upp soliditeten och som kompensation för den ökade risk som i sig är för-
knippad med verksamheten i dessa företag. Att denna högre risk de facto
föreligger erkänns av beskattningsordningarna i Storbritannien, USA och
även i flera andra europeiska länder. Den lättnad i dubbelbeskattningen av
aktier som införts 1997 är inte i sig tillräcklig för att bidra till att öka
solidi-
teten i onoterade aktiebolag.
Så länge soliditeten i mindre företag alltjämt är lägre än i större företag bör
därför övervägas att göra en sådan reserveringsmöjlighet ackumuleringsbar,
d.v.s. att den inte behöver lösas upp varje år. Kopplas vinstreserveringen till
lönesummans storlek främjas dessutom anställningar.
En utformning som därför bör övervägas är att koppla en reserverings-
möjlighet till just lönesumman i företaget. Av vinsten bör skattefritt få
reserveras ett belopp motsvarande 20 procent av lönesumman i företaget till
dess reserven uppgår till 50 basbelopp, f.n. drygt 1,8 miljoner kronor.
Beloppet motsvarar uppsägningslönen för knappt 10 anställda. Med en sådan
utformning bidrar reserven både till att öka soliditeten och till att främja
sysselsättningen. Alla undersökningar som görs visar entydigt att den egna
vinsten är de mindre företagens viktigaste finansieringskälla. Ökade vinst-
reserveringsmöjligheter leder därmed till ökade investeringar i dessa företag
och i förekommande fall expansion. Starkare företag med en viss ekonomisk
buffert är också mer benägna att anställa fler personer.
Den statsfinansiella kostnaden för reserven uppgår med låg inflation endast
till räntan på motsvarande belopp under samma tid samt visst intäktsbortfall
som uppkommer vid konkurs. Reserveringsmöjligheten är just en sådan lång-
siktig strukturell åtgärd vartill överskotten i statens finanser bör användas om
de inte går till att amortera statsskulden. Skatteutskottet avstyrkte under
förra
riksmötet en motion med just detta innehåll med motiveringen att en reserve-
ringsmöjlighet skulle strida mot principerna bakom 1990 års skattereform.
Skattereformen syftade till att skapa neutrala skatteregler mellan olika typer
av företag. Erfarenheten visar nu att denna målsättning inte i praktiken
uppnåtts varför en reserveringsmöjlighet riktad mot de mindre företagen
behövs.
Småföretagsdelegationen tog upp problemet med tillgången till kapital i
sin delrapport "Kapitalförsörjning till småföretag" (SOU 1998:93). Det finns
flera tänkbara modeller för att förbättra företagens tillgång till eget risk-
kapital. Enligt vår uppfattning har den här föreslagna lösningen med löne-
baserad reserveringsmöjlighet stora fördelar, i synnerhet när det gäller den
växande gruppen tjänsteföretag.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att införa en lönebaserad reserveringsmöjlighet
för mindre företag.