Skattelagstiftningen tenderar alltjämt att bli alltmer komplicerad. Tyvärr
är detta i stor utsträckning även en internationell utveckling. Med ett högt
skattetryck, som det svenska, ökar även kraven på reglernas precision
och förutsägbarhet.
I Sverige är det i första hand fåmans- och egenföretagarnas beskattning
som genom sin höga komplexitet leder till problem vid upprättandet av
deklarationen. En osäker skattekostnad påverkar i dag företagens likviditet
under lång tid. Innan visshet nås måste medel reserveras i företaget om inte
skatten krävts in innan beslutet i ärendet eller målet vunnit laga kraft. Detta
påverkar företagens expansionsförmåga och möjlighet att anställa.
Oklara skatteregler leder även till att familjeföretag riskerar att slås ut av
tillkommande skatt långt efter det att de har deklarerat. Eftersom den skatt-
skyldige i praktiken inte kan påverka reglernas utformning skall han heller
inte behöva bli lidande av dem.
En regel av stupstockskaraktär i skattelagstiftningen, som innebär en viss
längsta tid för myndigheternas handläggning av skatteärenden bör mot denna
bakgrund införas. Har ärendet eller målet inte avgjorts inom den tiden bör
det avskrivas.
Målsättningen för skattemyndigheternas handläggning bör vara att alla
deklarationer skall fastställas inom ett halvår från det att de lämnades in.
Idag
är handläggningstiden enbart i domstol ofta 1-11/2 år. Om skattemyndigheten
ifrågasätter deklarationen, bör i alla händelser inte eventuell ränta på i
efter-
hand påförd skatt få tas ut för mer än ett år. Om ett ärende är av enkel natur
kan det avgöras snabbt. Är det oklart bör inte den skattskyldige drabbas av
osäkerhet genom att i åratal tvingas reservera medel för ränta för en
eventuell, i efterhand påförd, skatt i mer än ett år.
I valet mellan det allmännas skatteintäkter och den enskildes krav på att få
sin deklaration fastställd inom rimlig tid måste ett rättssamhälle sätta
individens intresse främst.
En motion med samma innebörd som denna behandlades av skatteutskottet
under förra riksmötet. Utskottets majoritet avstyrkte motionen (bet.
1998/99:SkU 9) med motiveringen att själva syftet med räntepåföringen är
att denna skall fungera som en påtryckning att betala skatt i rätt tid. Det är
just det saken gäller, om inte staten ges rätt att ta ut ränta efter viss tid
fungerar detta som en påtryckning att korta handläggningen av deklarationer
tills dessa slutligen fastställs.
Trots utskottets avstyrkande menar vi således att en lösning på problemen
med långa handläggningstider för skatteärenden är en angelägen rättssäker-
hetsfråga.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om begränsning av möjligheten att efter viss tid ta ut
dröjsmålsränta i skattemål.