Svenskarna tror att de betalar mindre skatt än vad de faktiskt gör visar en
Skop-undersökning från hösten 1999. Två av tre tror att skatten är
betydligt lägre än den är. Över en tredjedel tror att skatten på lön är
mindre än hälften av vad den faktiskt är. Trots den underskattningen
anser fyra av fem att skatterna behöver sänkas. Missnöjet med
skattesystemet har enligt Riksskatteverkets undersökningar stadigt ökat
sedan år 1992.
Enligt tidningsuppgifter hösten 1999 kan den svarta ekonomin i Sverige
vara så stor som 20 procent av BNP. Det har, enligt professor Friedrich
Schneider vid Johannes Kepleruniversitetet i Linz, Österrike, gått så långt att
regeringar ser mellan fingrarna med den svarta ekonomin eftersom två
tredjedelar av de pengar som genereras i den spenderas direkt i den officiella
ekonomin.
En slutsats man kan dra är att människor som har möjlighet själva väljer
vilken skatt de skall betala. Man förändrar sitt arbetskraftsutbud när det är
lämpligt, man väljer vilken lön som skall beskattas genom en lämplig
avvägning mellan beskattat och obeskattat arbete. Man byter arbetsuppgifter
med släktingar och vänner. Lägg till detta att det finns av regeringen
sanktionerade möjligheter till avdrag av olika slag, i olika grad möjliga att
utnyttja för den enskilde. Metoderna är många och alla pekar på samma sak:
Den skattenivå vi har i Sverige är för hög. I stället för att välja en skatt som
accepteras av ett flertal av folket öppnar den socialdemokratiska regeringen
för allehanda krypvägar. Detta luckrar upp skattemoralen och driver fram
nya kompenserande skattehöjningar. Den enda möjligheten att komma till
rätta med problemet är att sänka den totala skattenivån.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om skattesänkningars moraliska dimension.