Fordonsskatt erläggs av ägare till motorfordon och har som syfte att finansiera slitage och nybyggnad av vägar. Statens inkomster av skatt på vägtrafik redovisas i budgeten till 6,1 miljarder kronor. Dessutom tillkommer statliga inkomster som skatt på bensin, bilaccis och moms, vilka tillsammans utgör betydande intäkter i statsbudgeten.
Fordonsskatten tas idag ut som en årlig avgift baserad på fordonets vikt och miljöklass.
För boende i glesbygd som är beroende av bilen som transportmedel inne- bär skatter och avgifter på fordonstrafiken en betydande utgift. Barnfamiljer är en annan stor grupp som drabbas.
Stegvisa urholkningar av avdragsmöjligheterna för att använda bil till och från arbetet slår hårt mot hushåll som behöver bilen som transportmedel.
Regeringen hävdar ofta att svenska företags konkurrenssituation är bra. Det gäller definitivt inte åkerinäringen.
Det höga skattetrycket på bl.a. åkerinäringen har inneburit en betydande utflaggning av företag till andra länder i syfte att minska kostnaderna och på så sätt bättre hävda sig i den konkurrens som är.
Många utredningar visar att ett betydande överuttag sker via skatter och avgifter, utdrag som inte svarar mot de kostnader som samhället har med anledning av fordonstrafiken.
En ofta återkommande devis i regeringsdeklarationer och politiska utspel är att hela Sverige ska leva. Utifrån den skattepolitik som förs när det gäller fordonstrafiken kan konstateras att det mer är fråga om tomma ord.
Konsekvenserna av det höga avgifts- och skatteuttaget drabbar inte bara åkerinäringen utan alla branscher och hushåll som är beroende av fordonstransporter. Fordonsskatten ska därför avskaffas.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen beslutar att avskaffa fordonsskatten i enlighet med vad som anförts i motionen.
Stockholm den 2 oktober 1999
Tomas Högström (m)