Det talas vitt och brett om hur småföretagen är Sveriges framtid. Alltför ofta verkar det glömmas bort att det då krävs två saker från myndigheternas sida, nämligen att det är tillåtet att verka som småföretagare inom yrkesområdet, och att det är möjligt att få F- skattsedel.
En mängd flitiga entreprenörer hindras redan på första punkten. Två anställda på ett kommunalt dagis i Skinnskatteberg ville till exempel starta ett eget, privat dagis. De nekades tillstånd eftersom det redan fanns ett kommunalt dagis.
Ett exempel på F-skattsedelproblemet referades i tidningen Näringsliv Svealand i våras. Det gällde Michael Thorsson i Stockholmstrakten som i början av februari tvingades begära sitt nybildade företag i konkurs. Skälet till konkursen var att han inte fått någon F-skattsedel och att han därigenom inte kunnat fakturera sina kunder. Orsaken till den uteblivna F-skattsedeln är inte misskötsel från Michael Thorssons sida eller att verksamheten inte skulle vara självständig. Orsaken anges i stället vara att skattemyndigheten inte har behagat att behandla ansökan om F-skatt. I tidningen redovisas att ansökan kommit in till skattemyndigheten 27 juli 1998. En kompletterande förfrågan gick ut från myndigheten först den 19 oktober, en förfrågan som resulterade i att företrädare för företaget hörde av sig till myndigheten redan dagen efter. Skattemyndigheten överförde sedan ärendet till länsskatte- myndigheten i Stockholm vid årsskiftet men skickade inte över några hand- lingar dit förrän vid månadsskiftet januari/februari 1999. I tidningen redovisas vidare att fallet inte är unikt. Anders Bergström med företaget Örebro Affärsidé AB uppger att han har ett tiotal fall dokumenterade där nystartade företag gått i kvav på grund av utdragna eller uteblivna besked från Skattemyndigheten i Örebro. Han anger ett eget företag som lämnat in ansökan 29 maj 1998, därefter svarat på myndighetens standardförfrågan 23 augusti 1998 varefter ingenting hänt.
Ett annat exempel är Lena Edström från Åtorp. Eftersom Lantbrukets avbytartjänst avvecklas bestämde hon sig för att fortsätta i egen regi som avbytare. Hon hade åtta lantbrukare som kunder och förfrågningar från fler. Hennes ansökan om F-skattsedel avslogs av skattemyndigheten i Karlskoga.
Skattemyndigheten anförde som skäl att
- i princip ställer avbytaren sin egen arbetskraft till förfogande,
- avbytaren har inte heller något egentligt ekonomiskt risktagande,
- avbytaren har inte någon annan specialistkompetens än den som jord- brukaren har,
- vid en samlad bedömning framstår verksamheten inte som så självständigt bedriven att den kan anses som näringsverksamhet.
Att finansminister Erik Åsbrink i ett frågesvar i riksdagen angett att det enligt dagens lagstiftning inte finns något generellt hinder för avbytar- verksamhet att hänföras till näringsverksamhet avfärdas av skattemyndigheten som bara ett uttalande. Lena Edström utlovades dock en FA-skattsedel för rödfärgning av byggnader. Det hon är utbildad och har gedigen erfarenhet av, avbyteri, får hon däremot inte driva som egen företagare. Skattemyndighetens besked på den punkten var att hon får väl se till att bli anställd av var och en av de åtta lantbrukare som hon utför sina tjänster åt idag.
Vi anser att det ska vara lätt att starta och driva företag. En förutsättning för det är att myndigheterna handlägger ansökningar om F-skattsedel snabbt. Det ska inte behöva ta över ett halvt år utan möjlighet för företagaren att fakturera under tiden. Handläggningstider som de i Örebro är oacceptabla. Vidare kommer det sannolikt att bli allt vanligare med verksamhet som vänder sig till flera uppdragstagare. Inte minst i glesbygd är det nödvändigt att kunna kombinera en traditionell deltidsanställning med uppdrag som egen företagare. Att kräva att de som har flera uppdragsgivare, åtta som i Lena Edströms fall, ska ordna en anställning av var och en av dessa kommer i praktiken att göra det omöjligt att försörja sig genom att jobba åt flera. Avbytarverksamhet för flera uppdragstagare borde vara en verksamhet som självklart klassas som självständig näringsverksamhet. För att även göra det möjligt för dem som vill starta en egen verksamhet vid sidan om en anställning är det nödvändigt att göra det lätt att få F- eller FA-skattsedel. RSV har i en rapport till regeringen (RSV rapport 1998:4) föreslagit en uppmjukning av näringsverksamhetsbegreppet. Regeringen bestämde sig för att inte vidta någon ändring, vilket alltså innebär fortsatt krångel för många som skulle vilja försörja sig själva genom eget företagande.
Nitiska skattemyndigheter som drar in, eller vägrar utfärda, F-skattsedlar för personer som försöker klara sin försörjning genom egen verksamhet ger lätt signalen att a-kassa och arbetslöshet är bättre verksamhet i Sverige än eget företagande. Vi anser att utgångspunkten för skattemyndigheten ska vara att göra det lätt och smidigt för medborgare att starta och driva företag. Det ska vara lätt att följa lagar och regler och vi ska underlätta för alla dem som vill försörja sig genom egen verksamhet. Idag verkar utgångspunkten snarare vara att det ska vara lätt för myndigheten att kontrollera med- borgarna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring att avbytarverksamhet klassas som näringsverksamhet,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring att F- och FA-skattsedel skall bli enklare att erhålla,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om signaler till allmänheten angående försörjnings- alternativ.
Stockholm den 29 september 1999
Ola Karlsson (m)
Lars Lindblad (m)