Det talas vitt och brett om hur småföretagen är Sveriges framtid. Alltför
ofta verkar det glömmas bort att det då krävs två saker från
myndigheternas sida, nämligen att det är tillåtet att verka som
småföretagare inom yrkesområdet, och att det är möjligt att få F-
skattsedel.
En mängd flitiga entreprenörer hindras redan på första punkten. Två
anställda på ett kommunalt dagis i Skinnskatteberg ville till exempel starta
ett eget, privat dagis. De nekades tillstånd eftersom det redan fanns ett
kommunalt dagis.
Ett exempel på F-skattsedelproblemet referades i tidningen Näringsliv
Svealand i våras. Det gällde Michael Thorsson i Stockholmstrakten som i
början av februari tvingades begära sitt nybildade företag i konkurs. Skälet
till konkursen var att han inte fått någon F-skattsedel och att han därigenom
inte kunnat fakturera sina kunder. Orsaken till den uteblivna F-skattsedeln är
inte misskötsel från Michael Thorssons sida eller att verksamheten inte
skulle vara självständig. Orsaken anges i stället vara att skattemyndigheten
inte har behagat att behandla ansökan om F-skatt. I tidningen redovisas att
ansökan kommit in till skattemyndigheten 27 juli 1998. En kompletterande
förfrågan gick ut från myndigheten först den 19 oktober, en förfrågan som
resulterade i att företrädare för företaget hörde av sig till myndigheten redan
dagen efter. Skattemyndigheten överförde sedan ärendet till länsskatte-
myndigheten i Stockholm vid årsskiftet men skickade inte över några hand-
lingar dit förrän vid månadsskiftet januari/februari 1999. I tidningen
redovisas vidare att fallet inte är unikt. Anders Bergström med företaget
Örebro Affärsidé AB uppger att han har ett tiotal fall dokumenterade där
nystartade företag gått i kvav på grund av utdragna eller uteblivna besked
från Skattemyndigheten i Örebro. Han anger ett eget företag som lämnat in
ansökan 29 maj 1998, därefter svarat på myndighetens standardförfrågan 23
augusti 1998 varefter ingenting hänt.
Ett annat exempel är Lena Edström från Åtorp. Eftersom Lantbrukets
avbytartjänst avvecklas bestämde hon sig för att fortsätta i egen regi som
avbytare. Hon hade åtta lantbrukare som kunder och förfrågningar från fler.
Hennes ansökan om F-skattsedel avslogs av skattemyndigheten i Karlskoga.
Skattemyndigheten anförde som skäl att
- i princip ställer avbytaren sin egen arbetskraft till förfogande,
- avbytaren har inte heller något egentligt ekonomiskt risktagande,
- avbytaren har inte någon annan specialistkompetens än den som jord-
brukaren har,
- vid en samlad bedömning framstår verksamheten inte som så självständigt
bedriven att den kan anses som näringsverksamhet.
Att finansminister Erik Åsbrink i ett frågesvar i riksdagen angett att det
enligt dagens lagstiftning inte finns något generellt hinder för avbytar-
verksamhet att hänföras till näringsverksamhet avfärdas av
skattemyndigheten som bara ett uttalande. Lena Edström utlovades dock
en FA-skattsedel för rödfärgning av byggnader. Det hon är utbildad och
har gedigen erfarenhet av, avbyteri, får hon däremot inte driva som egen
företagare. Skattemyndighetens besked på den punkten var att hon får väl
se till att bli anställd av var och en av de åtta lantbrukare som hon utför
sina tjänster åt idag.
Vi anser att det ska vara lätt att starta och driva företag. En förutsättning
för det är att myndigheterna handlägger ansökningar om F-skattsedel snabbt.
Det ska inte behöva ta över ett halvt år utan möjlighet för företagaren att
fakturera under tiden. Handläggningstider som de i Örebro är oacceptabla.
Vidare kommer det sannolikt att bli allt vanligare med verksamhet som
vänder sig till flera uppdragstagare. Inte minst i glesbygd är det nödvändigt
att kunna kombinera en traditionell deltidsanställning med uppdrag som egen
företagare. Att kräva att de som har flera uppdragsgivare, åtta som i Lena
Edströms fall, ska ordna en anställning av var och en av dessa kommer i
praktiken att göra det omöjligt att försörja sig genom att jobba åt flera.
Avbytarverksamhet för flera uppdragstagare borde vara en verksamhet som
självklart klassas som självständig näringsverksamhet. För att även göra det
möjligt för dem som vill starta en egen verksamhet vid sidan om en
anställning är det nödvändigt att göra det lätt att få F- eller FA-skattsedel.
RSV har i en rapport till regeringen (RSV rapport 1998:4) föreslagit en
uppmjukning av näringsverksamhetsbegreppet. Regeringen bestämde sig för
att inte vidta någon ändring, vilket alltså innebär fortsatt krångel för många
som skulle vilja försörja sig själva genom eget företagande.
Nitiska skattemyndigheter som drar in, eller vägrar utfärda, F-skattsedlar
för personer som försöker klara sin försörjning genom egen verksamhet ger
lätt signalen att a-kassa och arbetslöshet är bättre verksamhet i Sverige än
eget företagande. Vi anser att utgångspunkten för skattemyndigheten ska
vara att göra det lätt och smidigt för medborgare att starta och driva företag.
Det ska vara lätt att följa lagar och regler och vi ska underlätta för alla dem
som vill försörja sig genom egen verksamhet. Idag verkar utgångspunkten
snarare vara att det ska vara lätt för myndigheten att kontrollera med-
borgarna.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring att
avbytarverksamhet klassas som näringsverksamhet,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring att
F- och FA-skattsedel skall bli enklare att erhålla,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om signaler till allmänheten angående försörjnings-
alternativ.