I mitt hemlän, Östergötlands län, var antalet socialbidragstagare 1998 totalt 37 840 personer. Antalet hushåll i Östergötlands län som någon gång fått socialbidrag var 20 034.
Antal socialbidragshushåll i Östergötlands län uppdelat på kommuner 1998
Tabell 1: (Kommun Socialbidragstagare Socialbidragshushåll )
Källa: Socialstyrelsen, Socialbidrag 1998
Att det är så många som inte klarar sin egen försörjning beror i första hand på den höga arbetslösheten. Men statistiken visar även att många av dem som har arbete också är beroende av socialbidrag. Det beror på att det höga skattetrycket för med sig att alltfler blir beroende av bidrag för att kunna klara sitt eget uppehälle. Det känns mycket tungt för de människor som arbetar heltid men som ändå i slutändan måste gå till socialnämnden för att få hjälp med vardagliga kostnader. Det ligger ett egenvärde i att inte behöva gå till det offentliga med mössan i hand, som torparen en gång i tiden tvingades göra till godsägaren.
Den höga skattenivån gör inte bara att alltfler blir beroende av bidrag för att kunna klara sig utan den höga skatten bidrar också till att öka arbets- lösheten. De flesta har inte råd idag att anlita någon för att städa i hemmet eller utföra nödvändiga reparationer. För att den som utför tjänsten skall få behålla hundra kronor netto så får samhället samtidigt 438 kr i skatt och arbetsgivaravgifter. Den som utför tjänsten skall vidare betala moms- beloppet, betala sin arbetsgivaravgift, betala sin inkomstskatt och egen- avgifter. Problemet för den som anlitar städhjälpen är att vederbörande måste betala denna tjänst för redan skattade pengar. Det är inte rimligt att en person som utför en tjänst åt någon annan får ett litet belopp netto medan samhället samtidigt får nästan 4,5 gånger så mycket. Resultatet blir att man antingen köper jobbet svart, gör det själv eller att jobbet inte blir gjort. I det fall jobbet inte blir gjort påverkar det givetvis arbetslösheten. Oftast är det bara den skattesubventionerade kommunala omsorgen eller servicen som låg- och mellaninkomsttagare har råd att efterfråga. Det i sin tur för med sig att medborgarna blir beroende av politiker, politiska beslut och bidrag från det offentliga. När det inte längre är möjligt att med egna pengar betala vård eller omsorg blir enda möjligheten att begära den från kommunen eller landstinget. Det höga skattetrycket skapar därmed en ond cirkel. Många medborgare klarar inte av sina höga skatter utan tvingas bli beroende av socialbidrag. Kommunerna får på så sätt ökade kostnader och i många fall har de då tyvärr valt att höja skatten. Den höjda skatten innebär att det blir ännu svårare för medborgarna att klara sitt eget uppehälle och ytterligare människor tvingas in i bidragsberoende.
Min kommun Norrköping har under de senaste två åren tvingats betala ut mellan 21 och 30 miljoner kr i månaden i socialbidrag. Därtill kommer att kommunen har mycket stora kostnader för arbetsmarknadsåtgärder (90 miljoner kronor/år).
I stället för att höja skatten måste den onda cirkeln brytas. Bidrags- beroendet kan och skall brytas genom lägre skatter och möjligheter till nya riktiga jobb. Genom bättre företagsklimat och lägre skatter skapas dessa förutsättningar. Genom lägre beskattning av tjänstejobb blir det möjligt för många att betala efterfrågade tjänster och därmed minskar arbetslösheten.
Regeringen bör därför arbeta för att bryta bidragsberoendet. Ett av målen för ett välfärdssamhälle bör vara att de allra flesta skall kunna försörja sig själva. Man skall kunna leva på sin lön utan att vara beroende av bidrag. Riksdagen bör därför ge regeringen i uppdrag att inom alla politikerområden arbeta för att på olika sätt bryta bidragsberoendet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att bryta bidragsberoendet.
Stockholm den 29 september 1999
Stefan Hagfeldt (m)