Många av Sveriges bryggeriarbetare är på väg att förlora sina arbeten.
Det beror på att svensk bryggerinäring inte har samma villkor som
motsvarande näring i Danmark eller i Tyskland. Ölskatten i Sverige är
nästan dubbelt så hög som i Danmark och åtta gånger högre än i
Tyskland. Den privata införseln är nästan lika stor som Systembolagets
försäljning av starköl. Högt pris är inte ett effektivt vapen för att
begränsa alkoholkonsumtionen.
I tidigare motioner har vi föreslagit en aktiv uppföljning av den nya
alkoholskattens effekter samt en beredskap för fortsatt sänkning av den
svenska ölskatten om utvecklingen visade att den varit otillräcklig för att
minska gränshandel, smuggling och hemtillverkning eller för att ge de
svenska bryggerierna neutrala konkurrensvillkor jämfört med de utländska
bryggarna. Vi kan i dag konstatera att precis som vi förutsåg var sänkningen
otillräcklig. Gränshandel och smuggling fortgår med oförminskad eller
snarare tilltagande styrka. Trots skattesänkningen ökar införseln framförallt
av starköl. Hela 93 miljoner liter infördes av privatpersoner 1998. Detta kan
jämföras med Systembolagets försäljning samma period som var
112 miljoner liter. En Sifo-undersökning visar att över en halv miljon
svenskar köpt smuggelöl. Utvecklingen mot konsumtion av en allt större
mängd oregistrerad alkohol tycks alltså fortsätta.
Problemen med en stor, delvis okontrollerad privatimport samt hotet mot
bryggerinäringen kvarstår därmed. Den svenska bryggerinäringen syssel-
sätter ca 3 700 personer direkt och påverkar sysselsättningen för mång-
dubbelt fler. Under 1998 har fem svenska bryggerier gått i konkurs. I och
med detta förlorade 500 anställda sina jobb och ytterligare mellan 200 och
300 arbetstillfällen hos underleverantörer och andra näringar kopplade till
bryggeribranschen försvann. Den höga ölskatten leder till minskad
sysselsättning, förlorade skatteintäkter och en ökad kriminalitet.
Bryggerinäringen måste ses som en förädlingsindustri inom livsmedels-
branschen och bör åtnjuta med utländska konkurrenter likvärdiga villkor för
sin verksamhet. På så sätt kan en industrigren ges möjlighet till naturlig
utveckling och svenska arbetstillfällen försvaras. Det ligger också i svensk
alkoholpolitiks intresse att frestelsen att handla utomlands, smuggla eller
tillverka hemma inte onödigtvis förstärks genom orimliga skattesatser på öl.
Den genomförda skattesänkningen var därför ett steg framåt med en
sänkning av skatten på öl starkare än 2,8 volymprocent till 1:47 kronor per
volymprocent eller 7:35 kronor för en liter 5-procentig starköl.
Det svenska EU-inträdet har drastiskt tillspetsat branschens konkur-
renssituation då den svenska ölskatten fortfarande påtagligt avviker från
omvärldens. Även nu kvarstår, med det nya skatten, en betydande skillnad
jämfört med t.ex. Danmark. I Danmark är skatten för samma alkoholstyrka
4:13 SEK/liter och i Tyskland 0:84 SEK/liter.
För Sverige är införseln över gränsen från våra grannländer av störst
betydelse, dels för att den redan har en stark tradition, dels därför att
reglerna
tillåter en införsel av 15 liter. Privatinförseln av öl har på få år
mångdubblats
med tyngdpunkten på tiden efter EU-inträdet. Med öppnandet av
Öresundsbron kan det på goda skäl antas att mängden öl som flödar in över
gränsen fortsätter att öka. Detta påverkar på sikt allvarligt branschens
överlevnadsmöjligheter i Sverige.
Gränshandeln har enligt vår mening antagit sådana proportioner att det är
nödvändigt att vidta motverkande åtgärder. Den genomförda skatteför-
ändringen har varit otillräcklig för att den önskade effekten på gränshandeln
skall uppnås. Erfarenheterna från gränshandeln mellan Danmark och
Tyskland och England och Frankrike bestyrker att en gränshandel av denna
storleksordning uppkommer om skatteskillnaden är mer än försumbar.
Det måste, enligt vår mening, vara så att valet mellan svenskt eller
utländskt öl skall bero på kvalitén på produkten och inte på konkur-
renssnedvridande skattesatser som stimulerar gränshandel. Svensk bryggeri-
näring skall inte ha och har inte behov av några fördelar visavi sina
konkurrenter, men konkurrensen skall ske på lika villkor. Inte heller är
svensk alkoholpolitik betjänt av åtgärder som ger incitament till ökad alko-
holförbrukning genom ökad gränshandel, smuggling och hemtillverkning.
Som framgått av det anförda kan det komma att föreligga ett betydande
ekonomiskt bortfall för staten på grund av kvarstående stor gränshandel.
Dessutom tillkommer bortfallet av arbetstillfällen som nu blivit påtagligt.
Därför bör möjligheten prövas att genom ytterligare skattesänkning komma
åt de skisserade missförhållandena vad gäller konkurrens och okontrollerad
införsel utan att det stimulerar till ytterligare ökning av alkoholintaget per
capita. Det finns sannolikt utrymme för en sänkning av ölskatten till en med
utlandet mer konkurrenskraftig nivå utan att statens totala inkomster minskar
eller att risken för ökad alkoholkonsumtion stiger.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en fortsatt anpassning av den svenska ölskatten
så att likvärdiga konkurrensvillkor gentemot omvärlden uppnås.