I regeringsförklaringen står att Sverige skall vara en ledande IT-nation.
Vidare står att Sverige skall ta till vara tekniken som ett medel för välfärd
och konkurrenskraft.
Informationstekniken skapar nya möjligheter till distansarbete och
flexibilitet. IT kan härigenom förbättra livskvaliteten hos anställda, höja
produktiviteten i företagen och förbättra miljön.
Idag karakteriseras arbetsmarknaden av flexibilitet. En dator, ett modem
och ett jack i väggen är i princip allt som behövs för många arbetstagare för
att kunna utföra sina arbetsuppgifter. Via ett modem kan man nå hela den
globala marknaden. Idag är det ingen självklarhet att arbetet måste utföras
under vanlig kontorstid, åtta till fem, det går ofta alldeles utmärkt att ägna
några timmar åt fritidsaktiviteter, kultur eller natur på dagen för att sedan
återgå till arbetet. Alltfler utnyttjar IT till att arbeta i hemmet i samband
med
barnafödande och medan barnen är små. Att kunna vara mer tillsammans
med familjen värderas högt samtidigt som arbetsuppgifterna med fördel kan
utföras på andra tider, exempelvis när barnen sover och andra delar av
världen har vaknat.
Få har uppmärksammat de positiva miljöeffekter som uppstår till följd av
distansarbete. Även regeringens s k distansutredning har missat detta. Den
dubbla uppvärmningen av både kontorslokaler och bostäder samt resor till
och från arbetet är ett par områden där miljön vinner på att andelen
distansarbete ökar. Det borde ses som lika värdefullt att arbeta hemifrån som
att pendla in till stress, trängsel och miljöproblem i centrum.
Tyvärr har ännu inte samhället följt med teknikutvecklingen. Det finns en
rad faktorer som begränsar distansarbetets fortsatta utveckling. Genom
skatter subventionerar staten bilåkandet medan det är näst intill omöjligt att
göra avdrag för ett arbetsrum i hemmet. Regeringsrätten har från 1975 dömt i
fem mål angående avdrag för kostnad för arbetsrum och därvid intagit en
mycket restriktiv hållning. Förutom att det skall finnas ett klart behov av ett
särskilt arbetsrum skall det ha uppstått en verklig merkostnad för rummet.
Arbetsrummet får, med hänsyn till läge och utrustning, inte anses ingå i det
övriga bostadsutrymmet.
För närvarande betraktar förmodligen den anställde möjligheten till
distansarbete som en förmån. Denna inställning kommer snabbt att förändras.
Möjligheten för många människor att över huvud taget få ett arbete kan vara
att utföra arbetet i hemmet. Den begränsade möjligheten till att göra avdrag
för kostnader för arbetsrum i bostaden måste ses över, och hänsyn bör tas till
den framtida arbetsmarknaden där bl a informationstekniken kommer att vara
ett medel för ökad frihet, delaktighet och rättvisa.
Distansutredningen föreslog ett införande av schablonavdrag på ca 2 000
kronor/år för att lösa skatteproblemen avseende arbetsrum i bostaden. Detta
bör ställas i relation bl a till de miljövinster som uppstår om fler väljer att
arbeta på distans.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en översyn av skattereglerna kring
distansarbete så att informationsteknikens möjligheter bättre kan
utnyttjas.