Krångliga lagar och regler sätter hinder i vägen för företagandet i
Sverige. Alla partier säger sig vilja minska byråkratin och krånglet, ändå
händer förvånansvärt lite. Vårt skattesystem bygger på att
millimeterrättvisa skall uppnås, och i den strävan kompliceras lagar och
regler så till den grad att de blir svåra att följa. Därmed öppnas
möjligheter till allehanda tolkningar, och resultatet kan i slutändan bli
ökade orättvisor.
Vid årsskiftet 1996/97 ändrades förmånsbeskattningen av tjänstebilar så att
det inte längre blev möjligt att schablonbeskatta drivmedels- och körkos-
naden. De nya reglerna innebar att körjournal måste föras för att det skulle
vara möjligt att specificera antal körda mil i tjänsten. Inte heller schablon-
beräkning av antalet körda mil i tjänsten godtogs längre vid beräkning av
bilersättning.
Arbetet med körjournaler är tidskrävande för både den som har tjänstebil
och den som skall sköta administrationen. Uppgifterna torde också vara
mycket svårkontrollerbara för skattemyndigheterna. Möjligheterna till fusk
är stora. Ett skenbart exakt rättvist system är egentligen någonting precis
tvärtom.
En återgång till schablonbeskattning av såväl bil som drivmedel, samt
återigen medge schablonberäkning av körda mil i tjänsten skulle förenkla för
såväl företag som enskilda och skattemyndigheterna. Eventuella minskade
skatteintäkter torde väl kompenseras av minskade byråkratikostnader.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att avskaffa kravet på körjournal och medge
schablonbeskattning av såväl bil som drivmedel vid körning i tjänsten,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att vid bilersättning medge schablonberäkning av
antal körda mil i tjänsten.