Krångliga lagar och regler sätter hinder i vägen för företagandet i Sverige. Alla partier säger sig vilja minska byråkratin och krånglet, ändå händer förvånansvärt lite. Vårt skattesystem bygger på att millimeterrättvisa skall uppnås, och i den strävan kompliceras lagar och regler så till den grad att de blir svåra att följa. Därmed öppnas möjligheter till allehanda tolkningar, och resultatet kan i slutändan bli ökade orättvisor.
Vid årsskiftet 1996/97 ändrades förmånsbeskattningen av tjänstebilar så att det inte längre blev möjligt att schablonbeskatta drivmedels- och körkos- naden. De nya reglerna innebar att körjournal måste föras för att det skulle vara möjligt att specificera antal körda mil i tjänsten. Inte heller schablon- beräkning av antalet körda mil i tjänsten godtogs längre vid beräkning av bilersättning.
Arbetet med körjournaler är tidskrävande för både den som har tjänstebil och den som skall sköta administrationen. Uppgifterna torde också vara mycket svårkontrollerbara för skattemyndigheterna. Möjligheterna till fusk är stora. Ett skenbart exakt rättvist system är egentligen någonting precis tvärtom.
En återgång till schablonbeskattning av såväl bil som drivmedel, samt återigen medge schablonberäkning av körda mil i tjänsten skulle förenkla för såväl företag som enskilda och skattemyndigheterna. Eventuella minskade skatteintäkter torde väl kompenseras av minskade byråkratikostnader.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att avskaffa kravet på körjournal och medge schablonbeskattning av såväl bil som drivmedel vid körning i tjänsten,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att vid bilersättning medge schablonberäkning av antal körda mil i tjänsten.
Stockholm den 21 september 1999
Henrik Westman (m)