En av många viktiga delar i en politik för ett bättre företagarklimat är att
de myndigheter som företagare måste lämna uppgifter till är
tillmötesgående, serviceinriktade och att byråkratiskt krångel i största
möjliga mån undviks. Den nödvändiga myndighetsutövningen ska inte av
företagaren behöva upplevas som att man blir aktivt motarbetad.
Speciellt när det gäller de fall där ouppsåtliga fel begås bör det ligga i
båda parters intresse att detta kan rättas till på ett smidigt sätt.
Administrativa sanktionssystem bör därför endast finnas i undantagsfall.
I de fall där brottsliga handlingar begås gäller som bekant det
straffrättsliga sanktionssystemet.
Tulltilläggen drabbar företagen på ett sätt som inte står i rimlig proportion
till en begången förseelse. Det handlar nästan uteslutande om ouppsåtliga fel
i tulldeklarationer som upprättats under tidspress. Sveriges inträde i EU har
samtidigt inneburit att importörerna fått en mängd nya regler att hålla reda
på. Dessutom har inlämningsfristen för tulldeklarationer minskat från 15 till
9 dagar. De skäl som talar mot tulltillägget som sanktionsform har alltså om
möjligt blivit ännu starkare.
Regeringens argument att avvakta utredningen om skattetilläggsinstitutet
innan något nytt beslut kan tas är inte hållbart, dels mot bakgrund av de
negativa erfarenheter som redan finns, dels mot bakgrund av vår principiella
syn på administrativa sanktionssystem och vikten av ett bättre företagar-
klimat. Sanktionen bör därför avskaffas den 1 januari 2001.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen beslutar att avskaffa tulltillägget från den 1 januari
2001.