Det är glädjande att regeringen inser vikten av att Sverige får
ett lägre skattetryck. Vad värre är lyckas man inte identifiera
de mest skadliga skatterna och sänka dessa först. Det är
vidare allvarligt att samma regering inte kan stå för sänkt
skatt på arbetet utan envisas med att kalla det en
kompensation för pensionsavgiften. Det nya
pensionssystemet är tillsammans med den skattereform som
Folkpartiet och Socialdemokraterna genomförde i början av
90-talet två av de viktigaste strukturreformerna på senare år.
Tillsammans bidrar dessa till att vrida Sverige mot en
långsiktigt hållbar tillväxtbana. Därför är det principiellt fel
att koppla egenavgiften i pensionen till skattefrågan.
Trots att den svenska konjunkturen för tillfället är gynnsam består
strukturproblemen på bland annat skatteområdet. Dagens svenska skatter
förhindrar en långsiktigt hållbar tillväxt som Folkpartiet eftersträvar. Det går
inte att förnöjsamt titta på dagens tillväxtprognoser. Bortom nästa
millennieskifte riskerar nya problem att hopa sig på allvar. Skattesystemets
uppgift är inte endast att bidra till en fördelning av samhällets resurser utan
det skall även bidra till ekonomisk tillväxt. Sverige misslyckas idag allvarligt
med båda dessa syften. Trots världens högst skatter på arbete - vilket pressar
tillbaka jobbtillväxten - så har vi ändå inte världens bästa offentliga
välfärdssystem. Skatterna är dessutom utformade så att det inte lönar sig
tillräckligt bra med utbildning och arbete. Sparande och investeringar
motverkas av skatternas struktur.
Skattepolitiken måste därför läggas om och inriktas på att skapa
förutsättningar för ett växande och dynamiskt näringsliv. Bara så kan
skattebaserna växa. Eller enklare uttryckt: "Sverige behöver inte högre
skatter utan fler skattebetalare."
I denna motion föreslår vi en långsiktig strategi för skattepolitiken. Vi
presenterar en plan för sänkta skatter som till en början spänner över fyra år.
Redan år 2000 bör skatterna sänkas med 16 miljarder utöver regeringens
förslag. I vårt förslag är sänkningarna koncentrerade på att skapa förutsätt-
ningar för ekonomisk tillväxt och fler jobb i näringslivet. Inkomstskatterna
sänks, med tyngdpunkten lagd på de lägsta inkomstskikten, och skattere-
formens principer återupprättas. Marginaleffekternas negativa inverkan på
samhällsekonomin tas på allvar genom att dessa sänks för många människor
och för strategiska grupper på arbetsmarknaden.
2 (S)kattepolitik utan mål
Under det förra riksmötet pågick något som betecknades som
skattesamtal. Av dessa framgick tydligt att regeringen saknar
en egen skattestrategi. Folkpartiet gick till skattesamtalen
med goda förhoppningar om att det äntligen skulle finnas en
insikt i den socialdemokratiska regeringen att skatter, tillväxt
och jobb har ett samband. Socialdemokraterna orkade trots
allt med en stark skattereform för snart tio år sedan.
Samtalen förflöt och hann avslutas utan att regeringen angav
någon som helst ambition om vad skattesamtalen skulle leda
fram till. Det visade sig mycket riktigt vara en av
regeringens långbänkar i form av otaliga samtalsgrupper.
Sammankomsterna präglades av att sex partier angav sin syn
på ett antal olika områden och Socialdemokraterna teg.
Socialdemokraterna presenterade för en tid sedan en egen
rapport om framtidens skatter. I denna görs en del goda
analyser över hur den globaliserade ekonomin gör flera
skattebaser hala som såpa. Men slutsatserna är att Sverige
skall fortsätta att fritt halka omkring. Istället för att faktiskt
försöka värna skattebaserna i vårt land. Det framgår av detta
dokument hur svårt Socialdemokraterna har att inse att det
krävs företagare för att det skall finnas företag. Det rör sig
inte om hönan eller ägget. Tyvärr slår detta tänkande
igenom i regeringens politik.
Det är självklart bra att regeringen nu äntligen kan tänka sig att sänka
skatter. Tyvärr görs stora felprioriteringar och dessutom är det allvarligt att
retoriken kring arbetsbeskattningen går ut på att pensionsavgifterna är något
negativt som skall kompenseras. Det är fel utgångspunkt. Pensionsreformen
är vid sidan av skattereformen (den i början av 90-talet) årtiondets stora
framgångar för det politiska systemet. Sannolikt skulle dagens goda
konjunkturläge inte vara lika gott om dessa två stora reformer inte
genomförts.
Regeringens förslag om skattesänkning skall ses i ljuset av att skatterna
under förra mandatperioden höjdes med ungefär 70 miljarder kronor, i
huvudsak på arbete och sparande. Skattepolitiken präglades av planlösa
höjningar och sänkningar av olika skatter. Arbetsgivaravgiften, olika
energiskatter, statsskatten, fastighetsskatten, tobaksskatten, dubbelskatten på
aktier etc etc har höjts och därefter delvis sänkts, ibland bara för vissa, t ex
har börsmiljardärer fått kraftigt reducerad förmögenhetsskatt, medan många
vanliga villaägare betalar denna skatt för "de rika". Speciallösningar med
sänkt marginalskatt för viss utländsk arbetskraft har diskuterats länge och ett
färdigt förslag skall snart ligga på riksdagens bord. Förra årets principlösa
skattepolitik med tillyxade undantag och tillfälliga regler fortsätter.
Folkpartiet anser att det krävs en nationell långsiktig strategi för skatte-
politiken. Den ska inriktas på att åstadkomma ett robust och internationellt
konkurrenskraftigt skattesystem. Med vår skattepolitik skapas goda och
stabila förutsättningar för ekonomisk tillväxt, för minskat bidragsberoende
och möjligheter för fler att leva på sin lön. Regeringens förslag går inte
entydigt i denna riktning.
3 Folkpartiets
inkomstskattereform
Målet skall vara att öka förutsättningarna för nya jobb, öka
tillväxten och minska bidragsberoendet. Reformen föreslås
finansierad genom besparingar och ekonomisk tillväxt. En
viktig princip är att de delar som betyder mest för tillväxten
skall genomföras först och finansieras genom besparingar.
Takten i genomförandet av övriga delar blir beroende av
statsfinansernas utveckling.
Den nya skattreformen ska för individbeskattningen, det som vi ser på vår
egen deklaration, framförallt innehålla följande inslag: Sänkta inkomstskatter
genom införande av en skattereduktion, höjt barnstöd, återinförande av
principen 30/50, slopad värnskatt, slopad dubbelbeskattning och slopad
förmögenhetsskatt.
Folkpartiet vill fullfölja skattereformen och står fast vid principen om
"hälften kvar". Vi motsätter oss följaktligen regeringens extra värnskatt.
Den s k brytpunkten för statlig skatt bör höjas i två steg, först återställa
till
den nivå det var tänkt så att endast 15 % betalar statlig skatt, därefter
ytterligare ett steg till inkomst på 7,5 basbelopp, så att den statliga skatten
inträder då de obligatoriska försäkringsavgifterna upphör.
En sådan rejäl skattereform kan genonföras över en tre-fyraårsperiod och
blir beroende av de utgiftsbegränsningar som kan göras och av den
ekonomiska tillväxten. Den bör med det ytterligare barnstöd som Folkpartiet
vill genomföra via skattesystemet omfatta ca 55 miljarder kronor. De ca 50
miljarder kronor som reformen gäller exklusive barnstödet bör användas för
tre rejäla åtgärder mot marginalskatterna:
Brytpunkten bör höjas upp till gränsen för egenavgifterna för att undvika
att, som idag sker, personer som betalar både statlig skatt och egenavgifter
får marginaleffekter om ca 55 procent.
Den s.k. LO-puckeln bör avskaffas. I inkomstlägen mellan ca 150 000 och
200 000 kronor finns en marginaleffekt genom att grundavdraget avtrappas.
Denna avtrappning bör avskaffas vilket leder till en marginalskattesänkning
för främst vissa LO-grupper.
Vidare bör den s.k. värnskatten avskaffas. Den är ett brott mot
skattereformen. Vår förändring sänker marginalskatten med 5 procentenheter
i de aktuella inkomstskikten.
Vårt mål är att återgå till skattereformens princip "30/50". Ett problem i
det perspektivet är att kommunalskatterna nu i genomsnitt ligger klart över
30 %. För att möjliggöra att den nivån sänks förordar vi att staten övertar
vissa kommunala utgifter, bland annat halva kostnaden för socialbidragen.
Ett första steg i en sådan ändrad kostnadsfördelning bör tas inom
reformperioden.
För att garantera att alla får del av en skattesänkning bör en skatte-
reduktion, lika för alla, införas. Om knappt hälften av skattesänknings-
utrymmet används för detta blir det fråga om en skattereduktion om drygt
3 000 kronor för varje skattebetalare.
Fullt genomförd har skattereformen denna omfattning:
Tabell 2. Vår skattereform
Miljarder kronor, avrundade cirkabelopp
Tabell 1: (Höjd brytpunkt 11 )
Skattesänkningen blir följande för några olika inkomstlägen:
Tabell 3. Inkomstskattesänkning
Procent av inkomsten
Tabell 2: (Inkomst Skattesänkning, procent )
Anm: exkl kommunalskattesäkningar
Ett första steg bör tas nästa år. Istället för regeringens förslag
vill vi att ett första steg i skattereduktionen genomförs, om
närmare 1 200 kronor per skattebetalare. Vidare tas ett första
steg mot att höja brytpunkten samtidigt som den s.k.
värnskatten avskaffas. Därmed sänks skatten med ca 4
miljarder kronor mer än i regeringens förslag. De tyngst
vägande inslagen är höjningen av brytpunkten om ca 9
miljarder kronor och skattereduktionen om ca 7 miljarder.
Med detta förslag sänks marginalskatterna i ett första steg
samtidigt som alla får del av skattesänkningen.
När det gäller förbättringarna inom bolagsbeskattningen är de marginella
förbättringarna välkomna. Det bidrar något till att öka den egna kapital-
iseringen men det leder sannolikt till mindre externt riskkapital i det kortare
perspektivet då mer av företagsvinsterna låses in i de egna bolagen.
På energiområdet är det i nuläget acceptabelt att höja dieselskatten. Men
regeringen misslyckas med att göra det som brukar kallas skatteväxling. Att
man benämner något med ordet växling betyder inte att det i praktiken är det.
Med Folkpartiets politik sker det en betydande skatteväxling som stärker
svensk transportnäring.
4 Det måste löna sig att ta
risker
Det är endast 8 procent av arbetskraften i Sverige som är
egenföretagare. Det är den lägsta siffran i hela OECD-
området. Av småföretagen är det dessutom bara 10 procent
som expanderar i den meningen att de nyanställer. Vi menar
att detta är en funktion av en politik som gör livet surare än
nödvändigt för företagare i vårt land. Vi menar att
skattereglernas utformning är av central betydelse för att
klimatet för nya företag ska skapas och mindre företag vilja
växa.
4.1 Sänkta
arbetsgivaravgifter
Orimliga skatteregler hindrar idag framväxten av
hundratusentals nya jobb. Skatter som bromsar tillkomsten
av nya jobb måste sänkas. Det är en central del i en politik
som syftar till en snabb uppgång i sysselsättningen. Sverige
har den industrialiserade världens högsta skatteuttag på
arbete. I EU är det genomsnittliga skatteuttaget på arbete ca
42 procent. I Sverige är motsvarande siffra 56 procent.
Vidare utgörs mellan 63 och 74 procent av kostnaderna för
en tjänst av skatter och sociala avgifter. Skattesystemet
lägger alltså en stor del av sin tyngd på den sektor där
potentialen för fler nya jobb bedöms vara som störst - den
privata tjänstesektorn. Hög skatt på arbete leder till mindre
arbete och färre jobb precis som hög skatt på alkohol och
tobak leder till lägre konsumtion.
Det måste därför bli billigare att anställa. Eftersom vi bedömer att den
största potentialen för nyföretagande och jobb finns i den privata tjänste-
sektorn anser vi att hela sänkningen bör riktas mot denna del av ekonomin.
Vårt förslag innebär att arbetsgivaravgifterna i tjänstsektorn kan sänkas från
ca 33 procent till ca 28 procent redan under 2000.
Denna åtgärd sänker skatten på arbete. Det blir avsevärt mera gynnsamt
för företagare att anställa. I en undersökning från Företagarnas riks-
organisation svarar 45 % av 600 tillfrågade småföretagare att sänkta
arbetsgivaravgifter är den enskilt viktigaste åtgärden för att underlätta
nyanställningar. Internationella studier visar att sänkt skatt på arbete leder
till
ökad sysselsättning. Det är inte troligt att sänkta arbetsgivaravgifter äts upp
av höjda löner när arbetsmarknaden försämras. Erfarenheten visar nämligen
att löneökningstakten påverkas av förändringar i arbetsmarknadsläget. Även
om sänkta arbetsgivaravgifter på sikt leder till en viss uppgång i lönenivån
hinner andra jobbskapande åtgärder under tiden att komma in och påverka
situationen positivt. Sänkta arbetsgivaravgifter är därför ett effektivt medel
om man snabbt vill påverka arbetsmarknaden. Det är viktigt att få snabb
effekt. Det är klart att ju längre arbetslösheten tillåts vara hög desto svårare
är det att få ner den.
4.2 Minskad skatt på
hushållstjänster
Problemen med de höga skatterna på arbete är särskilt stora
när det gäller jobben i den hushållsnära tjänstesektorn.
Inkomstskatter, sociala avgifter och i vissa fall moms
driver upp priserna till nivåer som få människor är beredda
att betala med redan beskattade medel. Riksrevisionsverket
har uppskattat att 200 000 300 000 hushåll köper svarta
tjänster. Årligen betalas minst 10 miljarder kronor i svart
ersättning för arbete som utförs med koppling till hemmen.
(RSV Rapport 1996:5). Att så många är beredda till
lagöverträdelser måste tolkas som att skatterna upplevs som
orimligt höga. Alltför få är beredda att betala 600 kronor för
ett jobb som någon är villig att utföra för 150 kronor.
Debatten om s k hushållstjänster har i det politiska samtalet blockerats av
djupt rotade föreställningar om att det är "fult" att betala någon för att
städa,
putsa fönster etc i det egna hemmet. Socialdemokraterna har valt att tiga ihjäl
frågan, trots att den vid det här laget är ordentligt utredd och genomlyst.
Förutom att det skulle vara "fult" att betala för tjänster i hemmet brukar
Socialdemokraterna avfärda frågan med att "det ger inte så många jobb". Få
åtgärder torde emellertid vara så väl teoretiskt och empiriskt belagda som
just skattelättnader för hushållsnära tjänster.
Folkpartiet har tillsammans med Kristdemokraterna och Moderaterna
föreslagit en enkel och obyråkratisk modell för skattelättnader för
hushållstjänster. Den innebär att det vita priset på hushållstjänster kan
halveras direkt vid betalningen. Vi föreslår att en skattereduktion
motsvarande 50 procent på sikt införs för privatpersoners betalning av
arbetskostnaden för hushålls:tjänster som utförs i det egna hemmet, upp till
25 000 kronor per år och hushåll. Förutom att priset behöver sänkas för att
efterfrågan skall ta fart behöver det bli enklare att bjuda ut tjänsterna, vare
sig man gör det i företagsform eller som privatperson. Sommarlovslediga
ungdomar ska t ex inte behöva registrera firma för att klippa grannarnas
gräsmattor mot vit ersättning. Vi föreslår därför också förenklingar i
transaktionerna mellan privatpersoner.
Förslaget bygger på ett par enkla iakttagelser av verkligheten.
För det första finns det en stor efterfrågan på hushålls-
tjänster.Tjänsteutredningen SOU 1994:43 fann att 18 % av hushållen var
intresserade av hjälp ibland och 6 % av hushållen var mycket intresserade av
att regelbundet anlita hjälp totalt nästan vart fjärde hushåll i Sverige.
För det andra finns ett stort potentiellt utbud av arbetskraft. Med ett så stort
antal människor utan arbete är det självklart att utbudet av arbetskraft är
stort. Att en betydande del dessutom kan tänka sig att arbeta med den typ av
tjänsteproduktion det här är fråga om bekräftas av flera undersökningar.
Enligt Tjänsteutredningen är totalt 42 procent av de arbetslösa villiga att
arbeta med denna typ av tjänster. Det skulle betyda 100 000 150 000
personer.
Våra förslag till skattesänkningar förbättrar förutsättningarna för den vita
marknaden för hushållstjänster. Det övergripande målet är att öka antalet
jobb. Det är naturligtvis svårt att ange exakt hur många nya jobb som skulle
kunna tillkomma. Det är dock enligt de flesta ekonomer uppenbart att här
finns en mycket stor potential för fler vita jobb i tjänstesektorn.
Vårt förslag syftar dessutom
till att:
Göra svarta jobb vita: Det är djupt olyckligt att orimliga
skatteregler pressar människor till svart arbete. För många
unga riskerar den första kontakten med arbetsmarknaden att
vara svartjobb. Genom vårt förslag till skattereduktion får de
som idag arbetar svart möjlighet att inordna sig i ett legalt
system och som alla andra ta del av förmånerna i
socialförsäkringssystemen: sjukförsäkring, pension m.m.
Öka valfriheten för hushållen: Med ett ökat utbud av servicetjänster ökar
också valfriheten. Människor får större möjlighet att välja mellan att arbeta
mycket och köpa tjänster till hemmet, eller att arbeta mindre och i stället
göra hemarbetet själva. Med fler privata serviceföretag ökar också
möjligheten för den kommunalt finansierade hemtjänsten att erbjuda större
valfrihet.
Öka jämställdheten: Jämställdheten har visserligen gjort framsteg under
de senaste decennierna, men fortfarande är det kvinnorna som har huvud-
ansvaret för hemmet och barnen - och som utför merparten av det oavlönade
hemarbetet. "Pigdebatten" speglar en djupt föraktfull syn på det arbete som
fortfarande mest utförs av kvinnor. Traditionellt manligt arbete i ett hushåll,
som reparationer och underhåll, är enligt detta synsätt "riktiga och hederliga
jobb", som t ex att lägga eller slipa ett golv. Det traditionellt kvinnliga
arbetet att tvätta samma golv skulle det däremot vara "fult" att ens sätta
prislapp på!
Öka effektiviteten i ekonomin: Individens fria val mellan fritid, oavlönat
hemarbete och beskattat marknadsarbete snedvrids av de stora skattekilarna
på tjänsteproduktion. Genom att minska skattekilarna minskar snedvridning-
arna. Människor kommer då i större utsträckning att kunna köpa hushålls-
tjänster och använda den frigjorda tiden till ökat förvärvsarbete eller
tillbringa den med barnen. Det ökar specialiseringen och därmed
effektiviteten i ekonomin. De som köper tjänsterna kan specialisera sig mer
på sitt förvärvsarbete och de som säljer tjänsterna blir specialister på just
hushållstjänster. En ökad effektivitet leder på sikt till ännu fler
arbetstillfällen
eftersom köpkraften hos befolkningen efterfrågan på varor och tjänster
ökar.
4.3 Slopa den dubbla
skatten på riskkapital
Dubbelskatten på aktier måste slopas. Svårigheter att erhålla
riskvilligt kapital är en ständig källa till bekymmer för
många småföretagare. Den enskilt viktigaste åtgärden för att
öka tillgången till riskvilligt kapital är att slopa
dubbelskatten på aktier. Dubbelskatten gör det inte bara
svårare för småföretagen att anskaffa riskkapital, den hindrar
dessutom de små företagen att växa med eget kapital.
Skattebelastningen på att växa med eget kapital är högre än
att växa med lånat kapital. Det naturliga för en företagare är
att expandera med eget kapital. Detta motverkas av
dubbelskatten.
Den lättnad i dubbelbeskattningen, som faktiskt infördes 1997 för
utdelning och reavinst på aktier i onoterade bolag, har enligt färska
undersökningar endast haft en liten inverkan när det gäller ökade
investeringar. Om det har haft en viss inverkan har denna gällt de något
större bolagen. De riktigt små företagen har fortfarande svårt att få fram
riskkapital och därmed svårt att få förutsättningar att växa.
När det gäller förbättringarna för företagen genom ökade möjligheter till
periodisering är dessa självklart bättre än ingenting. Det bidrar sannolikt
något till att öka den egna kapitaliseringen men det leder sannolikt till
mindre externt riskkapital i det kortare perspektivet då mer av
företagsvinsterna låses in i de egna bolagen.
Dubbelskatten på aktier är osund. Först beskattas vinsten i företaget, sedan
en gång till hos ägaren. Detta är främst en skatt riktad mot enskilda smärre
aktieägare och företagsägare som expanderar. De stora institutionerna är
undantagna medan alla de nästan 5 miljoner individer som äger aktier främst
via aktiefonder drabbas. Man kan inte undgå intrycket att syftet är att hindra
människor att skaffa sig en liten buffert mot oförutsedda händelser. Den
socialistiska synen är att människorna ska vara så starkt beroende av de
politiska beslutens godtycke som möjligt.
Dubbelskatten på aktieutdelning bör avskaffas under mandatperioden.
Nordiska grannländer som Finland har inte dubbelbeskattning. Att återinföra
den var visserligen ett vallöfte i den finländska socialdemokratiska
valrörelsen men var det första som de finländska socialdemokraterna släppte
när det blev dags att bilda regeringen efter valet.
Dessutom är det en myt att skatten bara drabbar ett fåtal "rika" personer.
Nästan fem miljoner fondsparande svenskar betalar denna straffskatt på
riskvilligt kapital.
4.4 Rättvisa regler för
fåmansbolagen
Folkpartiet har länge krävt att skattevillkoren för
fåmansbolagen förbättras. De har i decennier diskriminerats
jämfört med de börsnoterade företagen. Reglerna upplevs på
goda grunder som orättvisa och snåriga. Redan våren 1997
lade den snart legendariska Småföretagsdelegationen fram
förslag om slopade stoppregler, men ingenting har hänt. Nu
aviserar regeringen åter att de s k stoppreglerna i de flesta
fall ska slopas och ersättas med allmänna regler. Vi är
positiva till detta, men avvaktar det konkreta förslag som ska
presenteras.
De så kallade 3:12-reglerna har länge varit ett problem för företagandet i
Sverige. De är utformade med ett rent löntagarperspektiv. De utgår från att i
princip all vinst i ett fåmansföretag är ett resultat av ägarens egen
arbetsinsats. Resultatet är att all utdelning på det riskkapital som ägaren
satsat i sitt företag, utöver en viss nivå, beskattas som uppskjuten lön till
ägaren själv. Vid tidpunkten för skattereformen rådde överhettning på
arbetsmarknaden och företagsklimatet ansågs gott. Något behov av att
stimulera företagandet och framför allt de små företagen ansågs inte finnas. I
dag är situationen radikalt förändrad. Nu är det bristen på företag som vill
växa och anställa medarbetare som är problemet. Därför måste särreglerna
ändras från grunden. De drabbar särskilt moderna företagare som "sätter sitt
arbete på bolag", t ex konsulter, och är avsedda att förhindra otillbörliga
skatteförmåner för en viss begränsad grupp. Men i verkligheten drabbar de
många fler. Det upplevs med rätta som orättvist.
Det är t ex inte rimligt att en företagare som under ett startskede med
begränsad lönsamhet tagit ut låga löner blir hårdare beskattad när han säljer
företaget, jämfört med om han under de tidigare åren kunnat ta ut lön upp till
en viss brytpunkt. Problemet är känt men regeringen tillsätter en utredning.
Vi menar att det förhållandet att fåmansbolagen träffas av strängare
skatteregler när det gäller reavinster och skatt på utdelning bör åtgärdas
omedelbart. I avvaktan på regeringens konkreta förslag föreslår vi en
temporär lösning, nämligen att utdelning i fåmansbolaget efter det att
ägaren tagit ut en lön motsvarande ungefär vad en anställd i branschen tjänar
beskattas som kapitalinkomst.
4.5 Uppskov med
bolagsskatten
Nya och snabbväxande företag avstår ofta från utdelningar
och styrelsearvoden för att kunna satsa allt på snabb tillväxt.
Dessvärre bromsas denna ibland av stora skattebetalningar.
Vi anser att en utredning bör tillsättas med uppdrag att
granska möjligheterna att ge företagen uppskov med
bolagsskatten så länge inga utdelningar sker. Det skulle
underlätta för företagen att växa med eget kapital, vilket de
flesta önskar, och förbättra expansionsmöjligheterna för
denna typ av företag som Sverige måste få många av under
kommande år.
4.6 Slopa förtida momsen
Kravet på förtida momsbetalningar upplevs av många
småföretagare som helt orimligt. Folkpartiet delar denna
uppfattning. Vi anser att det är orimligt att många företagare
tvingas betala in momsen innan de fått betalt från sina
kunder. Vi anser att de gamla reglerna bör återinföras.
Dagens regler vittnar framförallt om en oförstående attityd
gentemot småföretagarna. Hur många vanliga löntagare
skulle acceptera att få lönen den 25:e men tvingas betala in
skatten den 20:e?
4.7 Slopa sociala avgifter på
vinstandelar
Folkpartiet ser positivt på de system med andel i vinst för de
anställda som många företag tillämpar. Vi tror att det ökar
arbetsgläjden och motivationen på arbetsplatserna. Dessutom
kan det bidra till att öka förståelsen för företagandets villkor
och möjligheter. Sociala avgifter bör därför inte utgå på
vinstandelar som erbjuds anställda i ett företag.
4.8 Slopa skattetillägget för
fel i momsredovisningen
För periodiseringsfel i momsredovisningen utgår idag en
"straffavgift" om momsen betalas för sent. Vi anser att den
bör slopas.
4.9 Lättare att vara sin egen
hemma
Många egenföretagare har hemmet som arbetsplats.
Utvecklingen av informationstekniken gör detta val allt
lättare, rationellare och vanligare. I skattesystemet finns ett
antal regler som försvårar för företagare att driva
verksamheten från den egna bostaden, i synnerhet gäller
detta för dem som bor i egen villa. Mer än halva ytan av
bostaden måste användas för företagen om den skall anses
vara näringsfastighet. Annars får endast kostnader som
uppkommit särskilt på grund av verksamheten dras av i
företaget, alla andra slags utgifter anses ha uppkommit ändå.
Folkpartiet anser att avdragsmöjligheterna behöver förbättras
och anpassas till det nya företagandets behov. Reglerna
behöver ses över i syfte att åstadkomma detta.
4.10 Lättare att få F-
skattsedel
Reglerna kring utfärdanden av F-skattsedlar är ett hinder för
människor som är beredda att satsa på företagande. I 21 §
kommunalskattelagen definieras näringsverksamhet som
"självständigt bedriven förvärvsverksamhet". Myndigheterna
tolkar detta alltför snävt och inte så sällan godtyckligt.
Kriterierna för avslag på en ansökan om F-skattsedel verkar
nästan som avpassade för att stoppa en modern
tjänsteföretagare. Den som vill bli egen företagare bör t.ex.
inte ha färre än fem kunder, ha en liten ekonomisk risk eller
bedriva en verksamhet av "allmän karaktär". I praktiken
innebär dessa regler att tusentals människor som planerat att
ta steget till eget företagande aldrig fått chansen, oavsett hur
kommersiellt gångbara idéer de haft. Ingen vet heller hur
många som avstått från att ens söka en F-skattsedel efter ett
muntligt förhandsbesked från skattemyndigheterna. Vart och
ett av dem är dessutom ett misslyckande för ett land som
skulle behöva en våg av nyföretagande för att komma
tillrätta med massarbetslösheten. Krånglet med F-skatten
måste avskaffas. Förutom att ett konkret hinder för
nyföretagandet i Sverige därmed rivs, så måste en sådan
åtgärd också ses som ett led i arbetet med att förändra
attityderna till företagandet. En arbetsgrupp inom
Riksskatteverket har föreslagit en mindre förändring i
definitionen av näringsverksamhet så att "självständigt
bedriven förvärvsverksamhet ändras till med viss grad av
självständighet bedriven förvärvsverksamhet". Till och med
denna lilla förändring har regeringen avslagit.
5 Det måste löna sig att
arbeta
5.1 Inkomstskatterna
Det höga svenska skattetrycket medför onekligen höga
skatter även på låga och medelinkomster. Det fins idag inte
mindre än åtta marginalskattenivåer. Detta är förutom
krångligt även dumt eftersom det motverkar människors vilja
att arbeta, vidareutbilda sig och ta ansvar på jobbet. Den som
kanske får betala upp till 57 procent i skatt på en löneökning
eller ett extra skiftpass på sjukhuset tycker sannolikt att det
inte lönar sig särskilt bra med en extra ansträngning. Genom
att det ges skatteavvikelser för dem med låga inkomster eller
deltidsjobb så uppmuntras på motsvarande sätt att man inte
gör en extra ansträngning. Vi föreslår att de grundläggande
principerna för 1990 91 års skattereform, nämligen 30
procent för nästan alla och minst "hälften kvar" för alla.
Genom att staten på sikt tar över en del kommunala
kostnader kan kommunalskatten sänkas. Marginaleffekterna
minskas såväl genom inkomstskattesänkningar som genom
växling av inkomstprövat bostadsbidrag mot generellt
barnstöd.
5.2 Sänkt inkomstskatt för alla
Det är nödvändigt att lätta på skattetrycket, särskilt för låg-
och medelinkomsttagare.
Detta skulle kunna ske genom att grundavdraget höjs. En generell höjning
av grundavdraget medför dock stora negativa effekter på statsfinanserna. Det
är Folkpartiets uppfattning att en generell höjning av grundavdraget av sådan
storlek att den skulle innebära någon verklig lättnad för låg- och
medelinkomsttagare inte nu kan rymmas inom en ansvarsfull finanspolitik.
Det skulle kräva skattesänkningar om flera tiotals miljarder kronor. Men en
riktad höjning till låg- och medelinkomsttagare skulle vara möjlig. Det skulle
dock innebära att avtrappningen av (det höjda) grundavdraget måste bli
skarpare än idag. Med ett snabbare avtrappat grundavdrag skulle medel-
inkomsttagare på nytt drabbas av marginalskatteeländet. Nackdelarna med att
gå tillbaka till 70- och 80-talens marginaleffekter är så stora att detta måste
undvikas. Vårt val har istället blivit en generell skattesänkning för alla i
form av en allmän skattereduktion, dvs ett avdrag på skatten, om 3000
kronor per person och år.
Av de ca 37 000 hushåll som skulle slippa socialbidrag handlar det således
om drygt 16 000 hushåll utan barn och över 20 000 hushåll med barn.
Antalet berörda personer skulle uppgå till uppemot 100 000, varav nästan
hälften är barn. De som kommer ut ur socialbidragsberoende får också
kraftigt minskade marginaleffekter eftersom marginaleffekten för social-
bidragstagaren är 100 %.
5.3 Slopad straffskatt på
sjuksköterskor - eller höjd brytpunkt
Tillbaka till skattereformen. Folkpartiet står självfallet fast
vid skattereformens intentioner, dvs att endast 15 procent av
löntagarna ska betala statsskatt. Därför prioriterar Folkpartiet
att den s k brytpunkten höjs. Om möjligt bör detta
genomföras under mandatperioden, i annat fall så snart som
möjligt därefter.
5.4 "Hälften kvar"
"En god grundregel i livet är att man skall stå vid vad man
lovat, det gäller naturligtvis också värnskatten" (Erik
Åsbrink i Aftonbladet, april 1996). Sedan dess har Erik
Åsbrink försvunnit och tydligen därmed hans löfte.
Den nya "värnskatten" den höjda statsskatten på inkomster över 360 000
är ett flagrant löftesbrott. Folkpartiet anser att den måste sänkas. Alla ska
få
behålla minst hälften av en inkomstökning. De inkomster den högsta
marginalskatten inbringar står inte i rimlig proportion till de skador den
åsamkar samhällsekonomin och medborgarnas förtroende för beskeden de
får från politikerna. Omkring 200 000 personer betalar nu denna specialskatt
för "de rika". Problemen med höga inkomstskatter, och höga marginal-
skatter, ökar i takt med den svenska ekonomins internationalisering. Svenska
storföretag som konkurrerar på en internationell marknad, också om
arbetskraften, vittnar om allt större svårigheter att rekrytera specialutbildade
personer. Undersökningar visar också att den grupp av framtida
nyckelpersoner som hellre bosätter sig i något annat land där de kan få en
bättre ekonomisk standard blir allt större. Det rör sig om en relativt stor
grupp välutbildade medborgare, yngre och med hög arbetskapacitet. Vi
vidhåller naturligtvis vårt krav om minst "hälften kvar" av en inkomstökning
för alla.
Aviseringen om lättad beskattning för utländska experter är och förblir
absurd. Det innebär skattesubventionerat utbyte med t ex Kanada som har
motsvarande för s k nyckelperson även om vi gissar att de har en mer
generös tolkning av begreppet nyckelpersoner exempelvis alla forskare.
5.5 Höj avdragsrätten för privat
pensionssparande
Hushållens sparande är lägre i Sverige än i jämförbara
industriländer, vilket är ett av skälen till att
riskkapitalmarknaden fungerar dåligt. Eget privat sparande
är en trygghetsfaktor för människor och bör uppmuntras.
Folkpartiet anser att avdragsrätten för pensionssparande bör
höjas till ett och ett halvt basbelopp.
6. Avskaffa
förmögenhetsskatten
Sveriges välstånd har byggt på att vi accepterat och utnyttjat
de möjligheter som ekonomiskt utbyte med omvärlden
erbjudit. I dag innebär internationaliseringen att det är svårt
för ett enskilt land att driva skattepolitik utan hänsyn till
utvecklingen i omvärlden. Det gäller inte minst
kapitalbeskattningen, t ex förmögenhetsskatten. Den bör
stegvis avskaffas under mandatperioden. Denna specialskatt
för "de rika" betalas som en följd av ett antal osannolika
turer under Socialdemokraternas mandatperiod framförallt
av vanliga familjer som kanske bott länge i sina hus och
amorterat av lånen. Vissa enstaka miljardärer får däremot
stora skattelättnader. I ett första steg bör sambeskattning av
makar slopas och fribeloppet höjas till 1,2 miljoner. Detta
innebär en lättnad för många vanliga husägare.
Skattesystemet skall vara neutralt i frågan om människor väljer att leva
som gifta eller sambo. Så är idag inte fallet. Dagens sambeskattning av
förmögenheter innebär att ett gift par måste räkna ihop sina tillgångar innan
skatten beräknas. Sedan blir det 1,5 procent skatt på allting över fribeloppet
900 000 kronor.
Därför finns det starka principiella invändningar mot den sambeskattning
som sker av makars förmögenhet idag. Socialdemokraterna har i de så
kallade skattesamtalen det senaste året gett sken av att den skulle kunna
komma att avskaffas. Men när regeringen nu presenterat sin skattepolitik
framgår det att man inte tycker att det är en prioriterad uppgift. RSV lämnade
bara för några veckor sedan en mängd förenklingsförslag till regeringen för
ett effektivare skattesystem. Sambeskattningen av förmögenhet för makar är
en rest från en tid då få ansåg att kvinnan skulle vara ekonomiskt jämställd
med mannen. Det var länge sedan. Folkapartiet anser således att denna rest
av sambeskattning och diskriminering av gifta skall avskaffas.
7. Rimlig skatt på boendet
Fastighetsskatten utgör en stor del av många människors
boendekostnad. Den omfattar idag totalt ca 25 miljarder
kronor. Skatten har också upplevts som mer och mer
orättvis, antagligen just för att de successivt höjda
skattesatserna sätter fokus på de olika belopp som blir för
likvärdiga bostäder på olika orter, eller att marknadsvärdet
och därmed taxeringsvärdet kraftigt kan förändras efter det
att den enskilde gjort sitt fastighetsförvärv.
För att ha symmetri i bostadsbeskattning och avdragsmöjligheter mellan
olika boendeformer bör egnahemsfastigheter beskattas. Däremot bör nivån
på beskattningen sänkas. Dagens beskattningsform är oacceptabel. Det finns
många brister i utformningen och nivån är för hög. En statlig utredning
arbetar med att finna nya former för denna beskattning. Folkpartiet vill vara
en aktiv part i detta arbete. Folkpartiet har varit drivande för att de
fastboende i attraktiva fritidsområden skulle få en tillfällig lättnad i
avvaktan
på en generell förändring. Socialdemokraterna och Centerpartiet hindrade i
många år en sådan, och därefter har man i utredningen inte kunna komma
fram till en vettig metod. Folkpartiet har också förordat en sänkt skattesats.
Frysningen av taxeringsvärdena upphör 1/1 2001. Det skulle innebära en
mycket kraftig skatteskärpning för hushållen i stora delar av landet.
Folkpartiet motsätter sig detta. Det är dock inte heller rimligt att fortsätta
"frysa" taxeringsvärdena - till slut blir det inget informationsvärde kvar i
dessa. I stället måste principerna för beskattning förändras.
Folkpartiet anser att övervägande skäl talar för att övergå till en
schablonintäktsbeskattning, där en schablonintäkt utifrån taxeringsvärdet
läggs som inkomst av kapital, och kapitalkostnaderna (främst räntor) drages
av. Fastighetsskatteutredningen bör utarbeta och lägga fram ett sådant
förslag, enligt tidsplanen ska detta ske våren 2000. Vi anser detta mycket
viktigt, för att förslag ska kunna läggas till riksdagen om en helt reformerad
fastighetsbeskattning inför 2001.
Vi vill trots detta redan nu avsätta ett utrymme för en provisorisk lösning
för de värst drabbade fastboende i attraktiva fritidsområden.
7.1 Skatteväxling i praktiken
Regeringen föreslår att produktionsskatten på kärnkraftsel
höjs, dieselskatten höjs, bönderna befrias från energiskatt
och skatten på hushållsel höjs igen. Detta kallar regeringen
och dess stödpartier något förvillat för en skatteväxling. Vi
menar dock att det finns all anledning trots avisering om
fortsatta överläggningar mellan partier angående
energiskatterna att titta på varje förslag separat. Det krävs
om man menar allvar med begreppet skatteväxling.
Folkpartiet är positivt till s k grön skatteväxling. Det är nästan alla om man
skall vara ärlig. Det gäller åtminstone när man delar ut vallöften eller håller
högtidstal. Folkpartiet vill omsätta skatteväxlingen i praktiken.
Folkpartiet anser att Sverige ska driva en offensiv miljöpolitik så väl
nationellt som på den internationella arenan. Sverige kan utgöra ett föredöme
för många länder där arbetet för en långsiktigt hållbar miljö inte nått lika
långt. Historiskt har vi menat att ekonomiska styrmedel är överlägsna för att
nå ett gott resultat - läs miljöskatter. Vi finner att allt väsentligt pekar på
att
ekonomiska styrmedel fortfarande är det bästa sättet att låta "förorenaren
betala". Samtidigt är det angeläget att beakta att globaliseringen faktiskt
påverkar hur höga miljöskatter ett enskilt land kan ha. Det finns inte någon
poäng i att ensidigt urholka industrins internationella konkurrenskraft eller
driva enskilda näringar ur landet med höga miljöskatter. Sveriges
miljöskatter kan således inte ligga väsentligt mycket högre än övriga EU-
länders. Istället måste det långsiktiga arbetet inriktas på att inom framför
allt
EU höja miljöskatterna gemensamt på bland annat koldioxid. För höga
miljöskatter kan paradoxalt således leda till en försämrad miljö. Detta gäller
särskilt näringar som är energiintensiva. Det går dock aldrig att komma ifrån
det faktum att en ärlig miljöambition har starkt ekonomiskt motstånd hos alla
som i ett förändringsarbete drabbas för stunden. Detta gäller särskilt om det
inte sker någon relevant skatteväxling utan endast skattehöjningar. En
offensiv miljöpolitik i Sverige kräver att näringslivet är ålagt sådana
miljöskatter att det stimulerar till nya och energisnålare processer. Sådana
kostar alltid att utveckla i det korta perspektivet.
Genom att genomgripande växla skatt på arbete mot skatt på
miljöförstöring förenas miljömålen med målen för den ekonomiska politiken.
För att uppfylla kriterierna för begreppet skatteväxling är det viktigt att det
sker motsvarande sänkningar av skatten på andra områden. Annars är det inte
grön skatteväxling, utan snarare en form av svartväxling. De huvudsakliga
höjningarna av energiskatterna som regeringen och dess stödpartier föreslår
innebär till viss del en viss sådan svartväxling. Trots omfattande
skatteväxlingar från arbete till miljö i samband med skattereformen i början
av 90-talet kommer 75 procent av skatteinkomsterna från arbete och sex
procent från miljö och energi. Det är en mix som vi successivt måste
förändra. Det är också viktigt att notera att effektiva miljöskatter leder till
att
skattebasen minskar, vilket naturligtvis reducerar möjligheten att finansiera
andra skattesänkningar. Sammantaget anser vi emellertid att det finns goda
möjligheter till en fortsatt grön skatteväxling.
7.2 Dieselskatten
Vägtrafikbeskattningsutredningen, SOU 1999:62, pekar på
att drivmedelsbeskattning är i det närmaste ett perfekt
styrmedel vad gäller koldioxidutsläpp och andra
förbränningsutsläpp. Höjd drivmedelsskatt ger betydligt
bättre miljö- och effektivitetsvinster jämfört med höjd
fordonsskatt. Folkpartiet menar att koldioxidproblematiken
är nästa århundrades stora miljöutmaning.
De transportföretag som idag använder dieselolja som drivmedel är
självklart negativt inställda till ökat skatteuttag på diesel. Transportnäringen
har precis som alla övriga näringsgrenar i vårt land fått känna på den
internationella konkurrensen från våra närmaste grannländer. Problemen som
startade i början på 90-talet har i och med avregleringen inom EU sedan dess
fortsatt att etappvis stegras. Detta är en effekt av att framförallt Europas
länder förs allt närmare varandra.
Från transportnäringen har det förts fram synpunkter om att svenska åkare
inte klarar konkurrensen från seriösa utländska samt oseriösa inhemska och
utländska åkare. Till detta skall läggas lägre skatter och avgifter, tummande
på regelboken och dumpade priser som ytterligare pressar åkerinäringen.
Transportnäringen kräver därför sänkta skatter och avgifter på löner, bilar
och bränsle för svenska företag.
Vi menar att det av miljöskäl finns anledning att öka skatteuttaget på diesel
i förhållande till t ex bensin. Diesel är miljömässigt sämre än bensin. Det
finns undersökningar som visar att man måste se allvarligare på partiklar än
vi tidigare gjort då även låga halter av partiklar i luften kan ha allvarliga
konsekvenser för hälsan. Enligt Naturvårdsverket är, uppskattningsvis,
cancerrisken från en äldre diselbil 20 gånger högre och för en ny dieselbil 3-
4 gånger högre än bilavgaserna från en bensinbil med modern avgasrening.
Av beräkningar från bl a OECD framgår att diesel är underbeskattat i
förhållande till energiinnehåll jämfört med bensin. En prisjämförelse med
våra viktigast konkurrentländer visar att priset efter en höjning inte på något
sätt blir alltför avvikande.
Det finns dock anledning att ta svensk transportnärings problem på
allvar.Vi vill understyrka att med Folkpartiets politik genomförs betydande
skattesänkningar på arbete som skulle komma transportnäringen till godo.
Att sedan regeringen inte klarar av att förbättra företagsklimat tillsammans
med sina samarbetspartier kan vi inte ta ansvar för. Utflaggningen av svensk
transportnäring måste förhindras. Vi föreslår därför att regeringen snarast
återkommer med ett förslag om hur fordonsskatterna kan används för att
långsiktigt stärka svenska transportföretags ställning i internationell
konkurrens. En sänkning av dessa tillsammans med sänkta arbetsgivar-
avgifter är Folkpartiets förslag på en mer konsekvent skatteväxling. Vi
förutsätter vidare att Näringsministerns uttalande om att se över situtationen
för svensk transportnäring sker i ljuset av behovet av en äkta skatteväxling.
7.3 Jordbrukets skatter
Den föreslagna lättnaden för jordbruket innebär att man mer
rättvist behandlas som en näring bland andra och följaktligen
beskattas därefter. Att jordbruket och livsmedelsnäringen
inte skall utgöra något undantag åt vare sig ena eller andra
hållet har folkpartiet länge efterlyst.
I det läge då jordbruket får en lättnad i beskattningen generellt finns det
anledning att åter ta upp frågan om skatten på handelsgödsel.
Kväveläckage uppstår vid överdosering vid fel tidpunkt. Risken för
läckage är störst på lätta jordar i områden av Sverige där det är milda vintrar
och och hög nederbörd. Överdosering uppstår oftast i områden som är
djurtäta. Många lantbrukare har för mycket djur i förhållande till sin
åkermark. All stallgödsel kan inte spridas vid rätt tidpunkt - gödsel betraktas
inte som en resurs utan det handlar ofta om att bli kvitt den. Dessutom
underskattas mängden växtnäring i stallgödseln, och handelsgödsel inköps
dessutom och läggs ut på samma åkrar som egentligen får nog växtnäring
genom stallgödsel.
Problem med för hög djurtäthet kommer man bara åt genom att t ex
stimulera ekologisk odling som har ett krav på balans mellan växtodling och
djurhållning. Samma balanserade förhållande skulle man kunna premiera
även på andra sätt.
Handelsgödselskatten behövs för att ta bort överdosering och för att
indirekt göra stallgödseln mer värdefull. Försäljningen av mineralgödsel till
jord- och trädgårdsbruk uppgick 1997/98 enligt SCB till 205 600 kilo kväve.
Sedan 1992 har försäljningen legat omkring 200 000 ton. Den har inte
minskat utan snarare ökat efter EU-inträdet till följd av att allt mer spannmål
odlas. Skatten på handelsgödsel går ju inte att styra och träffar inte alltid
rätt
ur miljöbelastningssynpunkt. Om en fungerande modell för beräkning av
växtnäringsbalanser fanns skulle man kunna premiera dem som håller sig
under nyckeltalet genom t ex miljöprogram och straffa dem som överskrider
tillåtet nyckeltal. Då skattar man dem som verkligen smutsar ner.
Denna syn på vilken modell som vore effektiv delas faktiskt av såväl
natur- som jordbruksorganisationer. I avvaktan på att en sådan modell kan
införas finns det av miljöskäl anledning att höja skatten på handelsgödsel
från dagens 1.80 kr per kg N till 2,50 kr per kilo kväve. Det är av hög
prioritet att ett system för skatt på handelsgödsel baserat på
kväveeffektivitet/
kväveförluster snarast tas fram. Det uppdrag Jordbruksverket haft från
regeringen måste påskyndas.
7.4 Energisskatterna i övrigt
Energiskatten på el i konsumtionsledet föreslås höjas från
15,2 öre till 16,2 öre per kWh. Detta innebär att elskatten för
hushåll höjts med 80 procent på drygt tre år. Vi menar att
denna fortsatta skatteväxling ändå kan vara motiverad om
den fullt ut motsvaras av en inkomstskattesänkning.
Kopplingen är svag i regeringens förslag. Men enligt
Folkpartiets ekonomiska politik är sänkningen av skatten på
arbete tydlig. Den energiintensiva tillverkningsindustrin
betalar inte någon konsumtionskatt på el. Tack vare
avregleringen på elmarknaden är också prispressen på
hushållsel så stark att den faktiska kostnaden för
konsumenten har kunnat hållas nere.
Produktionsskatten på kärnkraftsproducerad el föreslås höjd från 2,2 öre
per (kWh) till 2,7 öre per kWh. Detta framstår som en märklig omsvängning
när det gäller produktionsskatterna på el. Den elintensiva industrin är
förlorare på produktionsskattehöjningen eftersom industrin inte medges
avdrag för produktionsskatter. Regeringen har de senaste åren diskuterat i
termer av att aveckla denna form av energiskatt och istället inrikta sig på
beskattning i konsumtionsledet.
Inget annat EU-land har produktionsskatter på el. Effekten av
skattehöjningen är att kolkraftsproducerad el i Danmark och Tyskland
kommer få en ännu starkare ställning. Bägge dessa länder har en stor
överkapacitet av elkraft, som bland annat exporteras till Sverige. Förutom att
en hårt konkurrensutsatt industri och dess anställda drabbas, drabbas
dessutom miljön eftersom t ex vår svenska legeringsindustri använder teknik
som är miljövänlig och därtill lyder under stränga miljölagar. Detta är
självklart inte rimligt.
9 Rättssäkerhet i
beskattningen
9.1 Slopa generalklausulen
En förutsättning för ett fungerande skattesystem är att det
finns en tillfredsställande kontroll av skatteunderlaget. Det
ligger i alla medborgares intresse att skattemyndigheterna
har ambitioner att motverka skattefusk. För oss liberaler är
det emellertid centralt att denna strävan inte kränker den
enskildes integritet och rättssäkerhet.
Den s k generalklausulen avskaffades av den förra borgerliga regeringen.
Därefter har den återinförts och skärpts av Socialdemokraterna. Vi anser
att den står i strid med fundamentala principer som syftar till att förhindra
godtycklig maktutövning. Dess tillämpning är svårbegriplig och helt
oförutsägbar för de skattskyldiga. I rättssäkerhetens idé ligger att reglerna
ska vara fasta och klara så att medborgarna därigenom kan förutse och förstå
konsekvenserna av sitt handlande. Människor måste ha förutsättningar att
känna till var gränsen går mellan tillåtet och förbjudet och klart veta vilka
sanktionerna är om bestämmelserna överträds. Generalklausulen bör därför
avskaffas.
10 Europeiska unionen
Sveriges medlemskap i bland annat EU har snabbat på den
europeiska ekonomiska integrationen för vårt land. Med den
ökade rörligheten följer även att skattebaserna blir allt
rörligare. Folkpartiet menar att det inte är önskvärt med en
skattepolitik på EU-nivå annat än i en mycket begränsad
omfattning för vissa klart definierade områden. Reglerna för
att underlätta den inre marknaden, t ex momsregler, måste
vara utformade på ett sådant sätt att inte t ex hushållstjänster
måste ha en för hög momssats. Här har det beslutats om
försök under tre år med sänkt momssats för
personalintensiva och lokala tjänster. Sverige bör utnyttja
denna möjlighet. På miljöområdet är det nödvändigt att EU
bestämmer sig för en lägsta nivå på koldioxidskatt för att på
så vis underlätta för bland annat Sverige att på allvar
genomföra en ökad skattväxling mellan energi och arbete.
När det gäller företags- och kapitalbeskattning finns det
också anledning att undvika att medlemsstaterna försöker
tillskapa sig kortsiktiga fördelar gentemot övriga
medlemmar.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om skattepolitikens inriktning,
2. att riksdagen beslutar att ersättning för tjänster som utförs i det
egna hemmet skall berättiga till skattereduktion i enlighet med vad
som anförts i motionen,
3. att riksdagen beslutar att sänka arbetsgivaravgifterna i enlighet
med vad som anförts i motionen,
4. att riksdagen - vid avslag på yrkande 3 - beslutar att avslå
regeringens förslag till höjd dieselskatt i enlighet med vad som anförts
i motionen,
5. att riksdagen beslutar att statsskatten skall vara högst 20 % i
enlighet med vad som anförts i motionen,
6. att riksdagen beslutar att avskaffa dubbelbeskattningen av aktier
i enlighet med vad som anförts i motionen,
7. att riksdagen beslutar om en sänkning av förmögenhetsskatten i
enlighet med vad som anförts i motionen,
8. att riksdagen beslutar om ändrade regler för fåmansbolagen i
enlighet med vad som anförts i motionen,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av att utreda möjligheterna till uppskov
med bolagsskatten i vissa fall,1
10. att riksdagen beslutar att ändra reglerna för momsbetalningar i
enlighet med vad som anförts i motionen,
11. att riksdagen beslutar att avskaffa sociala avgifter på
vinstandelar i företagen i enlighet med vad som anförts i motionen,
12. att riksdagen beslutar att höja avdragsrätten för sparande i
privata pensionsförsäkringar till 1,5 basbelopp i enlighet med vad som
anförts i motionen, 1
13. att riksdagen beslutar att avskaffa skattetillägget för fel i
momsredovisningen i enlighet med vad som anförts i motionen, 1
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en översyn av reglerna för företagare med
hemmet som arbetsplats, 1
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om enklare F-skatteregler, 1
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om skattesänkningar för låg- och medelinkomst-
tagare,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en återgång till skattereformens intentioner,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om sänkt fastighetsskatt,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en grön skatteväxling,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av att motverka svartarbete och
skatteundandraganden, 1
21. att riksdagen beslutar avskaffa generalklausulen i enlighet med
vad som anförts i motionen. 1
Stockholm den 5 oktober 1999
Johan Pehrson (fp)
Karin Pilsäter (fp)
1 Yrkandena 9, 12-15, 20 och 21 hänvisade till SkU.
Övriga yrkanden hänvisade till FiU.