En skattepolitik där alla får behålla
mer av sin egen lön
Kristdemokraterna avvisar regeringens metod att sänka
inkomstskatten via ett förvärvsavdrag och föreslår i stället ett
kraftigt höjt grundavdrag. Målet är att fler skall kunna klara
sig på sin egen lön och inte tvingas vara beroende av bidrag
för att få hushållsekonomin att gå ihop. Därför föreslås en
rad åtgärder som gör att inkomsttagare får behålla en större
del av sin egen lön och därmed får möjlighet att påverka och
få kontroll över sin egen ekonomiska situation.
- Det beloppsmässigt mest betydande förslaget är ett kraftigt höjt
grundavdrag i den kommunala beskattningen. Inkomstskatten sänks för
alla med sammanlagt 17 miljarder kronor nästa år genom en höjning av
grundavdraget med 9 600 kronor. Effekten blir en skattesänkning med ca
250 kr/månad, eller drygt 3 000 kronor per år. Grundavdragshöjningen
omfattar även skattepliktiga transfereringar och gäller för pensionärer i
de fall där deras särskilda grundavdrag understiger det av Krist-
demokraterna föreslagna grundavdraget i den kommunala beskattningen.
Från och med år 2001 kommer denna grundavdragshöjning att kosta
ytterligare 3 miljarder kronor eftersom samtliga pensionärer då kommer
in i det vanliga skattesystemet, som en följd av pensionsreformen.
Kommunerna kompenseras fullt ut för skattebortfallet i enlighet med
finansieringsprincipen. Förslaget ger förutsättningar för en bättre
fungerande lönebildning och innebär dessutom förbättringar för sommar-
eller extraarbetande ungdomar. Med vårt föreslagna grundavdrag kan
man tjäna 18 300 kronor per år innan man behöver betala kommunalskatt
jämfört med 8 700 kronor i dag.
- De skattemässiga möjligheterna för hushållen att spara föreslås förbättras
dels genom en höjd avdragsrätt för pensionssparande, dels genom en
avdragsrätt för sparande på individuella utbildningskonton.
- En avdragsrätt på maximalt 10 % av prisbasbeloppet per månad (3 660
kronor/månad) införs från den 1/7 år 2000 för styrkta barnomsorgs-
kostnader för alla barn mellan 1 och 3 år som en del av Krist-
demokraternas alternativ till maxtaxa på dagis.
- Gränsen för reseavdraget för resor till och från jobbet sänks från 7 000
till 6 000 kronor. Det innebär att resekostnader på ytterligare 1 000
kronor blir avdragsgilla jämfört med idag.
- En skatt som plågar många, inte minst dem med låga inkomster, är
fastighetsskatten som på grund av sin utformning har orimliga effekter.
Kristdemokraterna föreslår att fastighetsskatten på bostadshus sänks i ett
första steg till 1,4 %, samt att den endast beräknas på en tredjedel av
markvärdet överstigande 150 000 kronor. På så sätt försvinner de
orimliga effekter som exempelvis drabbat dem som bor i skärgårds-
områden. År 2001 sänks skatten för enfamiljshus till 1,3 % för att år 2002
nå 1,2 %, samma nivå som flerfamiljshusen.
- Kristdemokraterna avvisar också regeringens nya värnskatt. Den är ett
brott mot de principer Socialdemokraterna själva var med om att lägga
fast i skattereformen 1990-1991 om att ingen ska betala mer än 50 % av
en inkomstökning i skatt. Den är också ett brott mot de löften
Socialdemokraterna ställde ut om att värnskatten under budgetsanerings-
åren skulle vara tillfällig. Viktiga motiv för att inte ha extra hög statlig
skatt på högre inkomster är också att utbildning med medföljande
studieskulder måste löna sig. Om svenska studenter utbildar sig i Sverige,
bör inte skattesystemet leda till att de sedan flyttar utomlands. Det är en
framtidsinvestering att ha ett skattesystem som gör att utbildning lönar
sig.
- Uppjusteringen av den s k skiktgränsen är ett första nödvändigt steg för
att återställa skattereformens intentioner att det skall löna sig att utbilda
sig och ta ansvar.
Tillväxtpolitik för nya jobb
Grundbulten i kristdemokratisk ekonomisk politik är att ge
stabila och goda villkor för fler och växande företag och
därigenom öka sysselsättningen, minska arbetslösheten och
trygga välfärden. Detta åstadkoms genom en balanserad
finanspolitik i kombination med strukturella åtgärder som
förbättrar ekonomins funktionssätt och avlägsnar de
seglivade bromsmekanismer som i 25 år underminerat den
svenska ekonomins utvecklingskraft och bäddat för dagens
massarbetslöshet och brister i välfärden. Penningpolitiken
skall skötas av Riksbanken med inflationsmålet på 2
procents årlig KPI-förändring som riktmärke. Finans- och
strukturpolitiken åvilar riksdagen att besluta om. De flesta av
de skattepolitiska åtgärder som föreslås i denna motion har
även fundamentala strukturella effekter för att förbättra den
svenska ekonomins funktionssätt:
- Skatten i vanliga inkomstlägen sänks kraftigt de närmaste åren genom
höjningar av grundavdraget i den kommunala beskattningen. Detta bidrar
i första hand till att fler kan klara sig på sin egen lön, men det medför
också den strukturellt viktiga effekten att kommande lönebildning
underlättas.
- Tjänstesektorn ges helt nya möjligheter att växa genom en femtio-
procentig skattereduktion för de privata hushållens köp av tjänster i det
egna hemmet. Förslaget kan beskrivas som att det av Socialdemokraterna
nyligen avvecklade ROT-systemet i stället permanentas och utvidgas
rejält, så att det vita priset halveras direkt vid köpet. Tjänster för upp till
50.000 kr per år kan köpas med en femtioprocentig skattereduktion, som
då alltså uppgår till maximalt 25.000 kr per hushåll och år.
- Arbetsgivaravgifterna sänks med 10 procentenheter på lönesummor upp
till 900 000 kronor per år från år 2001 För egenföretagare utökas den
nedsättningsberättigade lönesumman till 250 000 kronor per år. Förslaget
gäller alla företag (arbetsgivare), men gynnar främst småföretagen. De
mindre företag som i dag tvekar om de ska våga nyanställa får med detta
förslag klart förbättrade möjligheter att våga satsa på utveckling och
nyanställningar.
- En kraftfull satsning görs för att skapa rimliga och rättvisa konkur-
rensvillkor för jordbruksnäringen. Utgångspunkten för de förändringar
som föreslås är den statliga utredningen En livsmedelsstrategi för Sverige
(SOU 1997:167). Hela jordbrukets s.k. skatteryggsäck lyfts av genom de
förslag som Kristdemokraterna presenterar.
- Konkurrensvillkoren för åkeri- och transportsektorn föreslås också
förbättras genom gynnsammare skatteregler, bl a avvisas höjningen av
dieselskatten.
- Förmögenhetsskatten avvecklas i två steg. År 2001 minskar den med en
procentenhet och från 2002 avvecklas den helt.
- Regeringens nya värnskatt avskaffas.
- Från år 2002 införs en statlig skattereduktion för inkomst av lönearbete
på 2,4 % av den taxerade inkomsten. Detta reducerar marginalskatterna
för alla, och stärker samtidigt arbetslinjen. Skattereduktionen ska
beräknas utifrån de kommunalt taxerade inkomsterna.
- Dubbelbeskattningen på utdelningsinkomster från risksparande av-
skaffas.
- Avdragsrätten på pensionssparande höjs till ett helt basbelopp per år.
- Royaltyinkomster från patenterade uppfinningar skattebefrias under två
år och beskattas därefter som inkomst av kapital.
- Den särskilda löneskatten på vinstandelar för anställda avskaffas, vilket
kommer att förbättra möjligheterna till en sund lönebildning.
- En avdragsrätt för insättningar på individuella utbildningskonton föreslås
införas från halvårsskiftet år 2000.
Den av regeringen föreslagna utvidgningen av
avsättningsmöjligheterna till periodiseringsfonder för
företagens vinstutjämning välkomnas. Kristdemokraterna
godtar konsumtionsskatteökningen på el, men genomför till
skillnad från regeringen en grön skatteväxling där resurserna
används till ett kraftigt höjt grundavdrag för arbetsinkomster.
Produktionsskatten på kärnkraftsel samt höjningen av
dieselskatten avvisas. Båda dessa skatter är konkurrens-
snedvridande och bör därför hanteras på EU-nivå.
Förändrade stoppregler för främst småföretag är första steget
i en nödvändig reform för att avveckla de regler som
missgynnar små och medelstora familjeföretag.
Skattesänkningen för enbart utländska experter avvisas
liksom förslaget om återköp av egna aktier för de större
börsbolagen. Förslaget skulle på ett allvarligt sätt rubba
balansen mellan ägare och styrelse och kunna öppna upp för
styrelserna att påverka aktievärdet på ett otillbörligt sätt på
marknaden.
Målet för skattepolitiken
Kristdemokraternas skattepolitik syftar till att skapa bättre
förutsättningar för nya jobb, bättre förutsättningar för ett
livslångt lärande, ett mindre hårt beskattat boende för alla
samt en rad skatteförändringar som gör att alla får behålla
mer av sin egen lön eller inkomst. Vissa förändringar
föreslås på punktskatte- och mervärdesskatteområdet. Ett
antal skatter som har en direkt koppling till vissa näringars
överlevnad på den internationellt konkurrensutsatta
marknaden föreslås också. Förslagens sammanlagda effekt
på de olika inkomstgrupperna i statsbudgeten framgår av
tabell 1.1.
Tabell 1: (Tabell 1.1 Kassamässiga inkomstavvikelser för statsbudgeten åren 2000
till 2002
)
1) Exklusive delvis återställd beräkningsteknisk överföring. Se tabell 8.1.
Kristdemokraternas samtliga förslag skatteförändringar åren
2000 till 2002 redovisas på detaljnivå i avsnitt 8, tabell 8.1.
Kristdemokratiska
utgångspunkter för
skattepolitiken
Kristdemokratisk ekonomisk politik tar utifrån
förvaltarskapstanken sin utgångspunkt i en social och
ekologisk marknadsekonomi och eftersträvar utveckling och
stabilitet i samhällsekonomin. En väl fungerande marknads-
ekonomi bygger på ett samhälle med en grundläggande etisk
samsyn och förutsätter stabila spelregler.
Marknadsekonomins civilrättsliga grundval är frivilliga, ofta
informella, avtal mellan självständiga aktörer. Hederlighet
och personligt ansvarstagande är viktiga fundament. Detta
underlättar ekonomins funktionssätt genom att det sänker
transaktionskostnaderna vid handel och byte av varor och
tjänster och därmed leder till ökad effektivitet i ekonomin.
Marknadsekonomin är i sig inte tillräcklig för att skapa det
goda samhället. Den måste bygga på förvaltarskapets
principer. Förvaltarskapstanken betonar människans
personliga och kollektiva ansvar för sig själv, sina med-
människor, efterkommande generationer, samt för den
fysiska livsmiljön. Marknadsekonomin måste styras av ett
ekologiskt ansvarstagande. Det måste också avspegla sig i
skattepolitiken. En fri marknadsekonomi kan aldrig av sig
själv skapa en acceptabel inkomstfördelning. Därför är det
nödvändigt att utveckla system såväl inom ett land som
mellan länder för att åstadkomma resursöverföringar för en
jämnare inkomstfördelning. Skattepolitiken är ett viktigt
instrument för detta.
En målsättning för kristdemokratisk ekonomisk politik är att skapa
förutsättningar för nya jobb och en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling.
Skatternas omfattning och utformning måste stödja en sådan utveckling. En
ökad sysselsättning är en förutsättning för att minska det resursslöseri som
den alltför höga arbetslösheten innebär. Dessutom förstärker det
skatteunderlaget och minskar de offentliga utgifterna. Därmed skapas ökade
möjligheter att förstärka välfärden, vård, social omsorg, och att åstadkomma
en rättvis fördelning.
Ett gott samhälle byggs utifrån en marknadsekonomi baserad på etiska
principer och styrd av sociala och ekologiska hänsyn. Kristdemokraterna
eftersträvar en ekologisk och social marknadsekonomi. Detta får
konsekvenser för den skattepolitik vi vill föra.
Skatternas betydelse för låg- och
medelinkomsttagare
Alla medborgare som är i förvärvsaktiv ålder och som har en
inkomst bör vara med och betala skatt till våra gemensamma
kostnader för skola, vård, omsorg m m. Det ger en
delaktighet och ett delansvar i den offentliga verksamheten.
Eftersom inkomsterna och omkostnaderna är mycket olika
kan inte alla medborgare betala lika mycket i skatt. Vi
Kristdemokrater vill belysa värdet av att medborgarna bär en
rättvis fördelning av den gemensamma skattebördan, men
också värdet av att alla ges bästa möjliga förutsättningar att
leva på sin egen lön. Det kränker den mänskliga integriteten
att ena dagen utsättas för ett så högt skatteavdrag på sin lön
att man nästa dag måste stå med mössan i hand och söka
bidrag hos stat och kommun. Denna rundgång måste snarast
avvecklas.
Dagens inkomstskatter drabbar låg- och medelinkomsttagare mest. I
skattedebatten diskuteras ofta hur många procent av en hundralapp de olika
medborgarna får betala beroende på totalinkomsten. Det är ändå ett
obestridligt faktum att det är lättare att betala en hög procentsats på varje
hundralapp om man har tillgång till många hundralappar! Därför måste
inkomstskattens nivåer huvudsakligen fastställas med utgångspunkt i låg-
och medelinkomsttagarens perspektiv. Den mest kännbara skatten idag är
kommunalskatten (30-32 %) som drabbar alla inkomsttagare lika oavsett
inkomstnivå. Därtill kommer den statliga skatten på 20 % för alla som har en
beskattningsbar inkomst över 232 600 kr/år och med 25 % för dem som
tjänar över ca 32.500:-kr/månad. Kristdemokraterna vill långsiktigt arbeta för
lägre inkomstskatter så att alla kan leva på sin egen lön. En sådan modell är
samhällsekonomiskt sund därför att medborgarna då söker sig till
arbetsmarknaden för att öka sina inkomster och inte till en offentlig
"bidragsmarknad". En sådan samhällsekonomisk utveckling skulle ge oss
mycket större möjligheter att ekonomiskt stödja de medborgare som av olika
skäl inte har tillgång till arbete och förvärvsinkomst. Kristdemokraterna vill
bryta bidragsberoendet genom en kraftfull höjning av grundavdraget.
Skatternas samhällsekonomiska
verkningar
Både teoretiskt och empiriskt kan exempel ges på hur skatter
snedvrider resursanvändningen och minskar effektiviteten i
ekonomin. Skatternas skadlighet för tillväxten beror på hur
de tas ut och för vilka ändamål de används. Skatter kan
konstrueras så att de ger olika effekter på skattebetalarnas
beteende. Ju större det totala skatteuttaget är desto svårare
blir det att undvika snedvridande effekter.
Ett centralt begrepp i skattedebatten är de s.k. skattekilarna. Innebörden av
detta begrepp är att skatter driver in "kilar" mellan den ersättning som en part
betalar en annan part för en vara eller tjänst och vad den andra parten får ut
ekonomiskt. Exempelvis är arbetsgivarens kostnad för en arbetsinsats 2,5
gånger högre än den lön arbetstagaren får ut netto. Det konsumenten betalar i
butiken för en vara överstiger väsentligt den summa säljaren får. Resultatet
av detta blir att utbyte av varor och tjänster inte kommer till stånd trots att
det
skulle vara till gagn för såväl de inblandade parterna som samhällsekonomin
i stort. Detta innebär en stor välfärdsförlust.
Bristen på ekonomisk tillväxt under 1970-talet, som bland annat
förklarades av felaktigt utformade skattesystem, ledde fram till att flera
skattereformer genomfördes under 80-talet inom OECD-området i syfte att
förbättra resursanvändningen. Så skedde även i Sverige - först i mindre skala
1983 och 1984 och sedan i och med den stora skattereformen 1990-91. Två
uttalade ambitioner med skattereformen 1990 var att främja arbete och
sparande.
Den svenska utvecklingen
Sverige har fortfarande ett av världens högsta skattetryck, ca
54 % av BNP. Det höga skattetrycket har lett till svag
produktivitetsutveckling, låg nivå på nyföretagande och brist
på riskvilligt kapital för svenska företag. Skattereformen,
tillsammans med en rad strategiska skattesänkningar som
genomfördes under fyrklöverregeringen (1991-94),
förbättrade situationen för företagande och sparande. De
massiva skattehöjningar som socialdemokratiska regeringar
drivit igenom efter valet 1994 går dock i rakt motsatt
riktning.
Expansionen av de offentliga utgifterna under 1970-talet och 1980-talet
medförde ett högt och stigande skattetryck. De höga marginalskatterna
minskade arbetsutbud och sparande. Företagsbeskattningen motverkade i
viktiga avseenden dynamik och utveckling i näringslivet.
Kombinationen av en internationell högkonjunktur och devalverings-
politiken i början av 1980-talet gav ett felaktigt intryck av att de ekonomiska
problemen var lösta. Under den långvariga högkonjunkturen på 1980-talet
borde finanspolitiken varit stram och statens finanser uppvisat stora
överskott. Så var inte fallet. I själva verket hade Sverige en "dold"
arbetslöshet som var betydligt högre än den redovisade. Avregleringen på
kreditmarknaden före skattereformen i kombination med en redan hög
inflation ledde till ett drivhusklimat där det blev lönsammare att låna än att
spara. Den förda politiken medförde en extremt hög privat konsumtion på
konstlad väg. På kort sikt dolde den obalanserna i de offentliga finanserna
och de höga skatternas skadliga inverkan på samhällsekonomin genom bland
annat onormalt stora momsintäkter.
Dessa skevheter ledde till en kraftigt minskad produktion, vilket också
medförde en stigande arbetslöshet. Den offentliga sektorns utgifter på grund
av arbetslösheten har ökat samtidigt som inkomsterna minskat. Underskotten
i den offentliga sektorn ökade kraftigt när lånebubblan sprack och Sverige
plötsligt befann sig i den värsta lågkonjunkturen sedan 1930-talet.
Mål för en kristdemokratisk
skattepolitik
Varför skatter?
Skattepolitikens huvuduppgift är att finansiera offentlig
verksamhet. Utifrån de i avsnitt 1 och 2 redovisade
kristdemokratiska utgångspunkterna för skattepolitiken är
den också ett viktigt instrument för att uppnå mål som full
sysselsättning, stabil och uthållig tillväxt, rättvis
fördelningspolitik, god miljö och hushållning med
naturresurser. Skattepolitik får inte bara vara ett sätt att
tillföra statskassan inkomster, utan den måste vila på en
ideologisk helhetssyn. Samtidigt måste skatterna ha en
utformning som gör att de får en bred acceptans och inte
leder till skatteundandragande och bristande skattemoral.
Skattesystemet måste också vara utformat så att dess
negativa effekter på samhällsekonomin blir så små som
möjligt.
Målkonflikter ska förebyggas
Vid utformningen av skattepolitiken kan olika målkonflikter
uppstå. Exempelvis kan en skattesänkning för företag te sig
orättvis om man samtidigt höjer t.ex. bensinskatten, något
som ska betalas av hushåll med lägre inkomster. Det är
viktigt att ha ett mer långsiktigt perspektiv. Man borde fråga
om skattesänkningen för företagen kan medföra ökade
investeringar och om nya jobb tillkommer, vilket i sin tur
genererar nya skatteinkomster och minskade kostnader för
arbetslöshet. På längre sikt innebär det att utrymme skapas
för att sänka det totala skattetrycket för alla medborgare.
En annan vanlig målkonflikt vid utformningen av skattesystemet är å ena
sidan kravet på en rättvis beskattning och å andra sidan kravet på enkelhet,
likformighet och begriplighet. Ett högt skattetryck i kombination med
krångliga regler riskerar att urgröpa förtroendet för skattesystemet och
urholkar därmed också skattemoralen. Den svarta sektorn beräknas omsätta
ca 70 miljarder kronor (70 000 000 000 kr) i Sverige, ett enormt belopp som
därmed undgår beskattning. Undersökningar visar att alltfler medborgare
accepterar svartarbete, och fler yngre än äldre. Detta innebär att allt färre
ärliga skattebetalare får betala alltmer i skatt. Om samhället skall fungera
måste de betala både sin egen, de arbetslösas och svartarbetarnas skatt. Detta
är ohållbart och nu måste regering och myndigheter gripa in för att dels
skapa skattenivåer och system som minskar incitamenten till svartarbete och
som inte på ett övermänskligt sätt utmanar medborgarnas moral, dels öka
kontrollen bland de medborgargrupper som parallellt uppbär stöd/bidrag och
arbetar svart. En tillkommande grupp med skattebrottslingar är sk. "non-
filers" som opererar ekonomiskt i Sverige utan att finnas i några svenska
myndigheters register, och undgår därmed helt både skatter och avgifter.
En viktig uppgift för kristdemokratisk skattepolitik är att verka för ett
skattesystem som är långsiktigt stabilt, är enkelt, främjar en god ekonomisk
utveckling och därmed minskar benägenheten till svartarbete och därmed
stärker skattemoralen.
Successivt sänkt skattetryck
Det svenska skattetrycket måste sänkas. Skatterna får dock
inte sänkas kortsiktigt så att det rubbar den
samhällsekonomiska balansen eller leder till minskat
förtroende för statens finanser, höjt ränteläge, problem med
finansieringen av en god utbildning, vård och omsorg. Det
totala skattetrycket bör understiga 50 % av BNP och på
längre sikt måste skatterna sänkas betydligt under denna
nivå. I samband med en skatteväxling där en del av skatterna
på arbete växlas mot vissa skatter på energi, miljöfarliga
utsläpp och ändliga naturresurser kan successivt krympande
miljöskattebaser på ett naturligt sätt bidra till en sänkning av
skattetrycket.
Inkomstskatten skall som ett första steg följa skattereformens mål om
enkelhet och en maximal marginalskatt på 50 %. Det innebär att den statliga
inkomstskatten skall vara maximalt 20 %. Regeringens nya värnskatt skall
därmed avvecklas. Kristdemokraterna vill prioritera en rejäl höjning av
grundavdraget, så att osunt bidragsberoende kan brytas och fler kan leva på
sin lön.
Europaperspektivet
Med en fri gränshandel och fri rörlighet av varor, tjänster,
personer och kapital är det inte möjligt att hålla en väsentligt
högre eller annorlunda skattestruktur än i våra grannländer.
Såväl det europeiska som internationella perspektivet kräver
en förhållandevis snabb anpassning av det svenska
skattesystemet.
Vid regeringskonferensen i Amsterdam diskuterades bland annat en
övergång till majoritetsbeslut när det gäller skatter/avgifter på miljöområdet.
Kristdemokraterna anser att det är ett starkt svenskt intresse att övergå till
majoritetsbeslut på detta område, bland annat därför att det skulle förbättra
möjligheterna att få till stånd en gemensam minimiskattesats på
koldioxidutsläpp. Detta skulle vara ett avgörande steg mot en miljövänligare
utveckling i Europa. Eftersom Sverige redan har miljöskatter skulle en
europeisk miniminivå för koldioxid samtidigt förbättra svenska företags
konkurrenssituation.
Punktskatter
Punktskatter som har harmoniserats inom EU gäller
gränshandelsvaror. De grundläggande principerna är att
produkterna ska beskattas där de konsumeras och att man
skall underlätta rörlighet. De skatter som har harmoniserats
är de för tobak, olja och alkoholprodukter.
De mineraloljor som omfattas av harmoniseringen är de som används som
motorbränsle och för uppvärmning. Det finns dock ett 70-tal olika undantag
från mineraloljedirektivet. Kommissionen vill tidsbegränsa alla undantagen
och införa minimiregler.
I förhandlingen om medlemskap i EU fick Sverige, Danmark och Finland
en rättighet att ha mer restriktiva regler för införsel av bland annat
alkoholdrycker än medlemsstaterna i övrigt. Kristdemokraterna anser att
Sverige ska hävda ett fortsatt undantag samt att punktskatter på alkohol och
tobak ska höjas i takt med inflationen.
Energiskatter
Energibeskattningen ska utformas så att miljöbelastande
energislag beskattas hårdast medan introduktionen av
miljövänliga och förnybara energislag premieras. En
skatteväxling ska eftersträvas där skatten på arbete sänks
samtidigt som skatten på energi, miljöfarliga utsläpp och
ändliga naturresurser höjs.
Inom EU:s medlemsstater som helhet har den direkta skattesatsen för
lönearbetande arbetskraft ökat med ungefär en femtedel under åren 1980 och
1993 medan motsvarande indikator för andra produktionsfaktorer -
huvudsakligen energi och kapital - minskade med mer än en tiondel. Det
innebär att skattebördan har förskjutits mot det mindre rörliga
beskattningsunderlaget - arbetskraften - och så att det har varit möjligt att
återvinna den skatt som förlorats genom urholkningen av de andra mer
rörliga skattebaserna.
Det finns skäl att sänka beskattningen på arbetskraft i syfte att främja
sysselsättningen inom medlemsstaterna. Att reducera skattebördan för
arbetskraften skulle i viss mån kunna vara självfinansierande på sikt. Men för
att undvika ökade budgetunderskott har medlemsstaterna genom
skatteomstruktureringar prioriterat behovet av att finansiera nettokostnaderna
av skattereduceringen på arbetskraft, antingen genom utnyttjande av
alternativa inkomstkällor eller genom utgiftsneddragningar. Alternativa
beskattningsformer är till exempel nya eller höjda miljö- och energiskatter.
Under en längre tid har inom EU pågått ett arbete som syftar till
gemensamma bestämmelser om koldioxidskatt. Olika förslag har diskuterats
under åren. Senast har kommissionen i maj 1995 presenterat ett reviderat
direktivförslag. Inom ramen för en gemensam beskattningsstruktur skulle
varje land fritt få bestämma om skattenivån, med möjlighet att sätta ned
denna till noll. Förslaget har diskuterats i rådet under 1995. Under våren
1996 uppmanade rådet kommissionen att komma med ett nytt förslag på hur
energi ska beskattas så att det bidrar till att minska utsläppet av koldioxid.
Kristdemokraterna driver sedan länge kravet på att den svenska regeringen
ska verka för en europeisk miniminivå för koldioxidskatt - något som på
senare tid burit frukt.
De förslag till grön skatteväxling, på elproduktion och diesel, som
regeringen föreslår i årets svenska budget bör istället drivas på Europanivå
för att därmed vara konkurrensneutrala för näringslivet och sysselsättningen.
En skattepolitik för nya
jobb
Fler jobb i små företag
Det är av största vikt att Sverige får ett mer
småföretagarvänligt klimat än hittills, inte minst för att en så
stor del av vår befolkning har sin huvudsakliga inkomst från
små och medelstora företag. Det är också dessa mindre
företag som har störst möjlighet att expandera genom
nyanställningar. Större företag ökar främst sin produktivitet
genom ökad automatisering.
Det är avgörande för vår framtid att små företag kan utvecklas och bli den
breda bas av decentraliserade företag som krävs för att vår exportindustri ska
kunna fungera i en ökad konkurrens och att det ska gå att leva och försörja
sig i hela vårt land.
De stora börsbolagen visar en stark tendens att förlägga mer och mer av sin
verksamhet till utlandet, medan de små och medelstora företagen i större
utsträckning stannar kvar i Sverige med sin verksamhet.
Sänkning av arbetsgivaravgifterna
Kristdemokraterna föreslår att arbetsgivaravgifterna sänks
fr.o.m. år 2001 med 10 procentenheter på lönesummor upp
till 900.000 kronor per år. För egenföretagare utökas
lönesumman till 250.000 kronor per år. Förslaget gäller alla
företag (arbetsgivare), men gynnar främst småföretagen. De
mindre företag som i dag tvekar om de ska våga nyanställa
får med detta förslag klart förbättrade möjligheter att våga
satsa på utveckling och nyanställningar. Kostnaden för
offentliga sektorn beräknas till 6090 miljoner kronor år 2001
samt 4700 miljoner kronor år 2002.
Beskattning av riskvilligt kapital
Som ett led i att finansiera en liten lättnad i
dubbelbeskattningen drev regeringen igenom att det redan
begränsade riskkapitalavdraget slopades helt. Denna
försämring avvisades av Kristdemokraterna. En väl
fungerande marknadsekonomi med god finansiering av
småföretag kräver en stor andel privata finansiärer. Dessa är
vanligtvis mer riskvilliga än andra finansiärer, och är därför
särskilt viktiga under tider med behov av strukturell
förnyelse. Privata finansiärer är ofta mer beredda att ta risker
vid företagsetableringar, vilka innebär stora
investeringsrisker. Goda villkor för privat riskfinansiering i
småföretag är av dessa skäl viktiga.
Personer som köper nyemitterade aktier i onoterade bolag ska ha möjlighet
till skattereduktion (riskkapitalavdrag). Avdrag ska få göras mot inkomst av
kapital likaväl som mot inkomst av tjänst. Reduktionen ska även gälla köp av
aktier i egna och närståendes fåmansföretag. Avdragsrätten ska gälla
investeringar upp till en nivå av 100.000 kronor. Skattereduktion ska medges
även för indirekta riskkapitalinvesteringar via ett företag eller en fond som
gör de direkta investeringarna. Denna form möjliggör bättre riskspridning för
enskilda investerare. Riskkapitalavdraget ska vara permanent. Avdragsrätten
ska ses som en kompensation för den större risk det innebär att köpa aktier i
små, onoterade företag. För detta ändamål har Kristdemokraterna avsatt 200
miljoner kronor i sitt budgetalternativ för år 2001 och 410 miljoner kronor
för år 2002.
Kvittningsrätt vid underskott
Kristdemokraterna anser att möjligheten att kvitta underskott
i aktiv näringsverksamhet mot inkomst av tjänst under de
fem första åren av en nystartad näringsverksamhet ska gälla.
Möjligheten att i liten skala och med små risker, vid sidan
om ordinarie arbete, kunna starta en verksamhet är
betydelsefull för svenskt nyföretagande och därmed för
tillskapande av nya jobb.
Royaltyskatt bort
Innovationsklimatet måste förbättras. Sverige har en
onormalt stor export av patent och uppfinningar som istället
exploateras i andra länder. Kristdemokraterna vill öka
exploatering och produktion av patent och uppfinningar i
Sverige och föreslår därför att royaltyinkomster befrias från
skatt de två första åren för att därefter beskattas som inkomst
av kapital. Uppskattat inkomstbortfall är 15 miljoner kronor
årligen.
Förlängda momsredovisningsperioder
En åtgärd som vittnar om bristande förståelse för
företagandets villkor är regeringens tidigare beslut att
tidigarelägga redovisnings- och betaltidpunkterna för moms
från den 5:e i andra månaden till den 20:e i månaden efter
redovisningsperioden. Åtgärden försämrade företagens
likviditet. Det var dessutom principiellt felaktigt att man
skulle betala moms för varor eller tjänster innan man själv
fått betalt av kunderna.
Jordbrukets konkurrensneutralitet
Alltsedan Sverige blev medlem av EU har det svenska
jordbruket omfattats av samma jordbrukspolitik som EU,
men den svenska regeringen har genom högre skatter och
avgifter försatt svensk jordbruksnäring i en ohållbar
konkurrenssituation.
För att skapa rimliga konkurrensförutsättningar föreslår Kristdemokraterna
skattelättnader för diesel till 53 öre/liter samt att kväveskatten på handels-
gödsel återförs till näringen. Regeringen tillmötesgår Kristdemokraternas
krav på att eldningsolja och el inom jordbruket skall beskattas som inom
industrin. Förändringarna bör dock träda i kraft redan den 1 januari år 2000.
Jordbrukarnas avgifter till blockdatabasen och djurdatabasen föreslås
avskaffas. Kostnaderna beräknas till 1070,5 miljoner kronor år 2000, 1011,5
miljoner kronor år 2001 och 2002.
Kristdemokraterna riktar mycket hård kritik mot den regeringspolitik som
lett fram till att svensk landsbygd nu kommer att förlora mellan 500 och 600
miljoner kronor/år i miljöstöd från EU. Stödet avser ersättning för det
miljöarbete som skulle uppehålla svenskt kulturlandskap och samtidigt ge
arbetstillfällen i skogs- och mellanbygder runt om i landet. Regeringens
fientliga jordbrukspolitik kommer att leda till utflyttning från landsbygden
och igenlagda kulturlandskap.
Åkeriers konkurrensneutralitet
Den svenska åkerinäringen lider för närvarande svårt av de
olika konkurrensvillkor som gäller för svenska åkeriägare
jämfört med andra i EU. För svenskt vidkommande är det
främst konkurrensen med danska och holländska åkerier som
är kännbar, men även östländer som inte tillhör EU, som
Polen, har en åkerinäring som arbetar under andra villkor än
den svenska. Risken är stor att svenska åkerier flyttar
utomlands, på samma sätt som vi tvingats vänja oss vid att
svenska fartyg flaggats ut. Åkerinäringen har visat att den
totala kostnaden behöver minska med ca 20 % för att
svenska inrikesåkerier ska kunna konkurrera på liknande
kostnadsvillkor som bland andra danska åkerier har.
Åkerinäringen har föreslagit åtgärder som att sänka sociala
kostnader, sänka energiskatten på MK 1-diesel med 50
öre/liter, samt sänka fordonsskatten till EU:s miniminivå för
de fordonskombinationer som inte har denna nivå på skatt
idag, liksom att ytterligare sänka skatten för fordon med
"vägslitagevänlig" luftfjädring eller motsvarande. Åtgärder
måste också tas för att driva lika villkor för åkerinäringen
inom EU-samarbetet. Regeringen bör återkomma med en
åtgärdsplan för att skapa lika villkor mellan svensk och
utländsk åkerinäring.
I Kristdemokraternas budgetalternativ avvisas skattehöjningen på diesel
med 25 öre/liter i avvaktan på långsiktiga åtgärder för konkurrensneutralitet
för åkerinäringen.
Sjuklöneperioden
Alla typer av arbetsgivaravgifter som debiteras arbetsgivaren
som ett direkt pålägg på lönekostnaderna fungerar som en
löneskatt som driver upp lönekostnaden. En allt högre
lönekostnad försämrar näringslivets konkurrenskraft med
omvärlden och minskar därmed sysselsättningen i Sverige.
Därför vill Kristdemokraterna hålla nere arbetsgivaravgifter
och löneskatter.
Kristdemokraterna avvisade regeringens förslag om förlängd arbetsgivar-
period vid anställdas sjukdom från 14 till 28 dagar.
Sjukfrånvaron har ökat dramatiskt sedan 1997, vilket på många håll
drabbar såväl mindre som större företag. Kristdemokraterna föreslår i en
motion med anledning av utgiftsområde 10 att en andra karensdag införs i
sjukförsäkringen, med ett bibehållet högkostnadsskydd på 10 dagar per
tolvmånadersperiod. Förslaget kan bidra till att sjukfrånvaron minskar, vilket
gynnar företagssektorn. De minskade sjuklönekostnader som företagen
genom den andra karensdagen vinner, regleras genom en höjd sjukför-
säkringsavgift med 0,13 procentenheter. Därmed blir förändringen i sjuk-
försäkringen budgetmässigt neutral för företagssektorn.
Bolagsskatt
Med målsättningen att bedriva en skattepolitik som skapar
nya jobb är det mycket angeläget att göra reformer så att de
mest skadliga skatterna kan minskas och helst helt elimineras
från näringslivet. Kristdemokraterna bedömer det så
angeläget att kunna ta bort dubbelbeskattningen på
utdelningsinkomster för både fysiska och juridiska personer
och att kunna slopa förmögenhetsskatten att vi förordar att
nivån på bolagsskatten höjs till 30 % som delfinansiering av
dessa båda förslag. Det ger en inkomstförstärkning på 3 800
miljoner kronor år 2001 och 7 300 miljoner kronor år 2002.
Kapitalbeskattning
Ett av de grundläggande problemen i svensk ekonomi har
varit det negativa enskilda sparandet. Trenden har nu vänts
men fortfarande finns all anledning att lyfta fram sparandets
betydelse i den ekonomiska debatten. Skatteregler och
lagstiftning måste stimulera sparande. En minimimålsättning
är att sparandet kan resultera i en real avkastning även efter
skatt. Villkoren för sparande får inte försvåra för
sparkapitalet att kanaliseras till företagssektorn för att
nyttiggöras till investeringar i näringslivet.
Avvecklad dubbelbeskattning
Skattesystemet måste utformas så att avkastningen på
riskvilligt kapital i företag inte beskattas hårdare än annan
kapitalavkastning. Kristdemokraterna menar därför att
dubbelbeskattningen på avkastning på aktier ska avvecklas
helt, precis som skett i nästan samtliga övriga OECD-länder.
Sverige kan inte långsiktigt ha en väsentligt högre
beskattning än den omvärld vi konkurrerar med.
Avvecklingen bör ske i två steg med en minskad skattenivå
till 15 % år 2000 och till 0 % år 2001. Den beräknade
kassamässiga budgeteffekten uppgår till 0 kronor 2000, 960
miljoner kronor år 2001och 6020 miljoner kronor år 2002.
Arvs- och gåvoskatt
En översyn bör göras av arvs- och gåvoskattereglerna. Det är
rimligt att företagsförmögenhet (arbetande kapital) i princip
undantas från arvs- och gåvoskatt för att kunna hålla
samman familjeföretag vid generationsskiften. Regeringen
bör återkomma till riksdagen med förslag till förbättringar i
denna fråga.
Förmögenhetsskatt
Förmögenhetsskatt betalas på fysiska personers
nettoförmögenhet. Nivån är 1,5 procent på belopp som
överstiger 900 000 kronor. De senaste årens utveckling har
visat på svårigheterna att bibehålla förmögenhetsbe-
skattningen. Anledningen står främst att finna i den ökande
internationaliseringen som gör det omöjligt för Sverige att i
det långa loppet bibehålla ett skattetryck som avsevärt
överstiger omvärldens. Förmögenhetsbeskattningen som
tidigare kunnat motiveras av fördelningspolitiska skäl får
idag helt andra effekter än de tänkta. Detta har tydliggjorts
bl.a genom att regeringen befriat huvudägarna i aktiebolag
från förmögenhetsskatt medan t ex låginkomsttagare som
råkar ha sitt egnahem beläget i ett attraktivt område till följd
av de kraftigt höjda taxeringsvärdena tvingas betala
förmögenhetsskatt. Idag är 17 av Sveriges 18
aktiemiljardärer befriade från förmögenhetsskatt på sitt
aktieinnehav. Motivet för detta är att de annars sannolikt
skulle välja att lämna Sverige med sina pengar. De som inte
har de stora resurserna får stanna kvar och finna sig i att
betala skatten.
Utformningen av dagens förmögenhetsskatt är orimlig också i andra
avseenden. För den händelse att ett gift par tillsammans har en förmögenhet
som överstiger 900 000 kronor ska förmögenhetsskatt betalas. Om ett
sammanboende par har motsvarande förmögenhet ska de däremot inte
sambeskattas. Detta innebär alltså att äktenskapet i detta avseende
ekonomiskt straffbeskattas i förhållande till ett samboförhållande.
Inkomstbeskattningen och kapitalinkomstbeskattningen innebär att en
faktisk inkomst beskattas. Förmögenhetsbeskattningen däremot, bygger ofta
på fiktiva värden. Detta kan ge fördelningspolitiskt orimliga effekter. T ex
tvingas många småhusägare att utöver den höga fastighetsskatten betala
förmögenhetsskatt. Detta trots att förmögenheten som är bunden i fastigheten
inte går att omsätta till inkomster med mindre än att bostaden säljs.
Det är sannolikt att förmögenhetsskatten kommer att avskaffas inom några
få år. Detta oavsett vilken kulör sittande regering har. Sverige har den högsta
förmögenhetsskatten av OECD-länderna. Alltfler av våra grannländer
avskaffar denna skatt. Så sent som 1997 sällade sig Tyskland och Danmark
till de länder som inte längre har en särskild skatt på förmögenheter.
Kristdemokraterna har kommit fram till slutsatsen att förmögenhetsskatten
ska fasas ut ur det svenska skattesystemet, därför föreslår vi en skattenivå på
0,5 % 2001 för att därefter helt utgå. Vi förutsätter att regeringen samtidigt
avvecklar den orättvisa sambeskattningen för gifta par och sammanboende
med barn.
För att finansiera detta höjs bolagsskatten, dvs skatten på företagens
vinster. Vi gör bedömningen att den nuvarande förmögenhetsskatten är
väsentligt mer skadlig för ekonomin och utvecklingskraften i vårt land än
den höjning av bolagsskatten som vi föreslår. Höjningen innebär att
bolagsskatten, som jämte den i Finland är Europas lägsta, ökar från 28 till 30
procent av nettovinsten. På så sätt sker beskattningen på faktiska intäkter,
inte på fiktiva värden.
Kostnaden för utfasad förmögenhetsskatt beräknas till 1350 miljoner
kronor år 2001 och 4790 miljoner kronor år 2002.
Höjd avdragsrätt på pensionssparande
Sparandet framställs ibland - inte minst av företrädare för
regeringen - som ett betydande problem och en av orsakerna
till djupet i den ekonomiska krisen och den höga
arbetslösheten. Detta är ett i grunden felaktigt synsätt.
Individuellt sparande är en nödvändighet som statsmakterna
på olika sätt ska premiera.
Hushållssparandet i Sverige är extremt lågt. Det privata sparandet har
under senare år ökat, men ligger fortfarande inte särskilt högt, internationellt
sett. Att spara i Sverige missgynnas av de skatteregler vi har. Under den
gångna mandatperioden har regeringen på olika sätt visat sin inställning till
sparande genom ytterligare skattehöjningar på olika former av sparande.
Vår uppfattning är att det fordras ett individuellt sparande på en hög nivå
för att ge den enskilde individen ett större handlingsutrymme och en
ekonomisk buffert för oförutsedda händelser. De olika socialför-
säkringssystemen är så generella att det inte går att i dessa täcka in alla
individuella önskemål. Därför bör enskilda få möjlighet att genom långsiktigt
sparande gardera sig mot inkomstbortfall eller för att göra en större
investering. Möjligheten till enskilt långsiktigt sparande var också en
förutsättning på vilken pensionsuppgörelsen vilar. Utan eget sparande blir de
enskilda helt beroende av staten för sin trygghet vid sjukdom och ålderdom.
Staten och kommunerna tillhör dem som förlorar om det enskilda
sparandet minskar, då den enskildes kapacitet att klara oförutsedda utgifter
minskar. Tillgången till riskkapital säkras genom ett högt sparande. En
minskning av det inhemska långsiktiga kapitalet drabbar både svensk
företagsamhet och staten med behov att placera omfattande lån.
Kristdemokraterna föreslår lägre beskattning på pensionssparande genom
en höjning av avdragsrätten till ett basbelopp. För detta anslås 150 miljoner
kronor för år 2000 och 240 miljoner kronor för år 2001 samt 300 miljoner
kronor för år 2002.
Avskaffa särskild löneskatt
Kristdemokraterna vill avskaffa den särskilda löneskatt som
tas ut på bidrag som en arbetsgivare lämnar till en
vinstandelsstiftelse. Detta förslag kommer att skapa
förutsättningar för en sundare lönebildning på lokal nivå.
Kostnaden i budgeten blir 100 miljoner kronor år 2001 och
100 miljoner kronor år 2002.
Fler jobb i tjänstesektorn
Hemtjänst, renovering, om- och tillbyggnad
(ROT)
Tjänstesektorn är en stor framtida tillväxtsektor. Produktion
och försäljning av tjänster kommer i framtiden att få ett allt
större utrymme i relation till varuproduktion och försäljning.
För att detta skall kunna ske måste den ekonomiska
diskriminering som idag drabbar tjänsteföretag minska.
Diskrimineringen består i att arbete idag generellt beskattas
hårdare än kapital. Tjänsteföretagen har allmänt varit högre
beskattade än industriföretagen under senare år. Stimulanser
för att påskynda utvecklingen av antalet tjänsteföretag skulle
få stora effekter på antalet nya jobb. Ett ökat utrymme för
tjänstesektorn är angeläget också från resurshushållnings-
synpunkt.
Cirka 45 procent av allt arbete som utförs sker i hemmen. Hushållssektorn
har alltså en stor potential vad gäller nya jobb. Genom de höga så kallade
skattekilarna är den vita marknaden för denna typ av hushållstjänster i stort
sett utplånad. Svartjobben inom sektorn är dock mycket omfattande.
Kristdemokraternas förslag är att göra vita hushållstjänster tillgängliga för
människor med normala inkomster. Detta innebär en rejäl utvidgning av
tidigare ROT-system till att omfatta hemtjänst, renoverings-, underhålls- och
reparationsarbeten samt större trädgårdsarbeten av anläggningskaraktär och
installationsarbeten för t ex vitvaror och datorer i och för hushållet. Detta
skulle också leda till att långt fler tjänster i hushållet som är traditionellt
kvinnligt arbete i hemmen får lika skattemässiga villkor som de traditionellt
manliga.
Vi föreslår att en skattereduktion på 50 procent införs för privatpersoners
betalning av arbetskostnaden för hushållstjänster som utförs i det egna
hemmet, upp till 25 000 kronor per år. Förslaget innebär att det vita priset
halveras, direkt vid köpet, jämfört med dagens regler. Vår bedömning är att
förslaget på sikt kan ge upphov till mellan 50 000 och 100 000 nya jobb.
Vårt förslag är gemensamt med Folkpartiet och Moderaterna och ett viktigt
steg mot lägre skatt på arbete och en växande och dynamisk tjänstesektor.
Dessutom ger det människor en chans att inordna sig i ett legalt system.
Centerpartiet föreslår även en i allt väsentligt motsvarande reform.
Kostnaden i form av skattebortfall är liten och på sikt ger förslaget snarare en
positiv nettoeffekt för de offentliga finanserna. Vi tillgodoräknar oss
emellertid inte några dynamiska effekter förrän de uppstått och redovisar
därför den beräknade kostnaden i budget till: 1260 miljoner kronor år 2000,
840 miljoner kronor år 2001 och 840 miljoner kronor år 2002.
Förmånsvärde på hemservice
Ett andra kompletterande förslag som bör införas parallellt
med det ovan nämnda, är att utveckla formerna för
hemservice som löneförmån. Det finns flera företag som
idag erbjuder sina anställda en sådan löneförmån men där
schablonbeskattningen ger orimliga effekter för den
anställde. Det schablonmässiga förmånsvärdet sätts så högt
att den anställde tvingas betala ca 100 kr per timme i skatt.
Många tvingas därför tacka nej till den möjlighet som skulle kunna
innebära en betydande förbättring av livskvalitén, inte minst för dubbel-
arbetande småbarnsföräldrar. Detta samtidigt som potentialen i en stor
framtidsbransch inte utnyttjas. Istället blir det den svarta sektorn som växer.
Det finns därför all anledning att se över nuvarande förmånsbeskattning.
Förmånsvärdet kommer att justeras ned om vårt förslag till skattereduktion
genomförs.
Ovannämnda åtgärder för att öppna tjänsterna till hushållen skapar nya
jobb och höjer den totala produktionen, men minst lika viktigt är att de
introducerar tusentals människor i företagandets villkor. Denna enklare form
av företagande kan mycket väl bli den erfarenhet som tar bort de
psykologiska hinder som bromsat många människor från att bli egna
företagare.
Skattebefrielse för individuella
utbildningskonton
Ökad personlig kompetens är helt avgörande för att Sverige
ska kunna hävda sig på världsmarknaden med höga löner.
Genom en hög utbildningsnivå och avancerade produkter
kan Sverige ligga i utvecklingens framkant. Kompetens
omfattar förutom formell utbildning också erfarenheter,
praktiska färdigheter, personligt kontaktnät, personlighet och
attityder.
Det bör vara ett gemensamt intresse för arbetsgivare och varje anställd i
företaget att utveckla medarbetares kompetens för att utveckla såväl företaget
som den enskildes personliga kvalifikationer. Avdragsrätt föreligger idag för
utbildning som arbetsgivaren initierar och betalar.
Kristdemokraterna anser att skattelagstiftningen bör medge möjlighet att
med avdragsrätt sätta in medel på ett för arbetsgivaren och den enskilde
gemensamt utbildningskonto. De belopp som genom förhandling förs upp på
kontot skall enbart kunna användas för den enskildes egen kompetens-
utveckling. Med denna möjlighet är vi övertygade om att det gemensamma
ansvaret och den individuella drivkraften skulle gynna alla parter. Krist-
demokraterna avvisar regeringens förslag till finansiering av utbildnings-
konto. Några konkreta regelförslag föreligger inte heller. Tills vidare hävdar
vi vårt eget förslag från och med år 2000. Kostnaden är beräknad till 200
miljoner kronor 2000, 400 miljoner kronor 2001 och 600 miljoner kronor
2002.
Skatteväxling för miljön och jobben
Ett effektivt sätt att bekämpa miljöhoten är att använda olika
former av ekonomiska styrmedel - inte minst i ett modernt
samhälle med en mängd aktiviteter som tillsammans skapar
en hård belastning på vår livsmiljö. Med hjälp av regleringar
kan de stora utsläppskällorna kontrolleras, medan de många
små utsläppskällorna bättre angrips med hjälp av
ekonomiska styrmedel. En ökad användning av
miljörelaterade skatter skapar ett ekonomiskt utrymme som
bör användas för att sänka skatten på arbete. Då uppnås både
en bättre miljö och ökad sysselsättning.
Skattetrycket måste sänkas i Sverige för att skapa nya jobb och ge vanliga
människor ökad möjlighet att klara sin egen försörjning. Men eftersom varje
skattesänkning måste vara finansierad i den meningen att staten inte beräknas
få ett underskott till följd av skattesänkningen kan och bör skatterna, också
inom ett givet skattetryck, omfördelas från arbetskraft till miljöbelastande
utsläpp, ändliga naturresurser och energi. Förutom de sänkta arbetskrafts-
kostnaderna innebär en skatteväxling också att arbetstillfällen kopplade till
kretsloppssamhället, som t ex återvinningsindustri, ny och småskalig
energiproduktion med inhemska och förnybara energikällor kan växa fram.
Kristdemokraterna var med och tog initiativ till en parlamentarisk
utredning (SOU 1997:11) om skatteväxling. Den avslutade sitt arbete i
januari 1997 och lade fram ett betänkande som visar hur Sverige kan gå
vidare mot en ökad miljörelatering av vårt skattesystem. Utredningen
konstaterade att de skatter på arbete som skulle ge störst effekt på syssel-
sättningen om de sänktes var skatten på hushållsnära tjänster.
Sett i ett 15-årsperspektiv har intäkterna från de energi- och miljö-
relaterade skatterna i fasta priser ökat med cirka 20 miljarder kronor, från 35
miljarder år 1980 till 55 miljarder år 1996, exklusive momseffekt. Med
momseffekt har dessa skatter ökat med 27 miljarder kronor. Sett som andel
av BNP har skatterna ökat med knappt en procentenhet under samma period
och är idag knappt 4 procent. Bara sedan valet 1994 har de miljörelaterade
skatterna höjts med 10 miljarder kronor.
Eftersom skattebaserna på miljö- och energirelaterade skatter är mindre än
på arbete begränsar givetvis de senaste årens totala skattehöjningar (ca 70
miljarder kronor sedan valet 1994) möjligheterna att gå mycket snabbt fram,
särskilt med hänsyn till det internationellt konkurrensutsatta näringslivet.
Bakom den parlamentariska utredningens majoritet stod samtliga
riksdagspartier utom Moderaterna. I utredningens betänkande slogs det fast
att Sverige kan och bör gå vidare med att öka miljörelateringen av
skattesystemet, och att dessa skatteintäkter ska användas till sänkta skatter på
arbete, så att inte skattetrycket drivs upp ytterligare. Utredningen bedömde
att det fanns ett minst lika stort utrymme för ökade miljöskatter och därmed
sänkta skatter på arbete, som hittills tagits i anspråk under den senaste 15-
årsperioden.
Avgörande för hur snabbt och långt Sverige kan gå är givetvis ut-
vecklingen i omvärlden. Det förs en livlig debatt i dessa frågor i många
länder.
Trots att det gått snart två år sedan utredningen lade fram sitt betänkande
har regeringen ännu inte agerat för att förverkliga de förslag och den
inriktning som finns i utredningens slutsatser, trots att de omfattas av en bred
riksdagsmajoritet.
Skatteväxling innebär sänkta skatter på arbete och höjda skatter på
miljöfarliga utsläpp och ändliga resurser. Priset på arbete är högt i Sverige.
Det gäller inkomstskatter, arbetsgivaravgifter och moms på varor och
tjänster. Samtidigt är kostnaden för att belasta miljön med miljöfarliga
utsläpp relativt låg. Skatteväxlingsmodellen vill ta till vara båda dessa
fenomen samtidigt. Genom att växla skatt på arbete mot skatt på miljö-
belastning kan två viktiga mål nås samtidigt - ökad efterfrågan på arbetskraft
och minskad miljöbelastning. Det är viktigt att konstatera att de totala
skatterna har höjts med netto 70 miljarder kronor sedan valet 1994 och att de
miljörelaterade skatterna höjts med 10 miljarder kronor utan att motsvarande
skatter på arbete sänkts. Därmed har utrymmet för skatteväxling avsevärt
begränsats av den socialdemokratiska regeringen. Det finns dock anledning
att gå vidare, inte minst med anledning av att utvecklingen i omvärlden kan
vidga detta utrymme. Detta arbete måste drivas internationellt och i
synnerhet inom EU för att slå vakt om konkurrensneutraliteten mellan
företag och länder. För svenskt vidkommande inte minst för att produktion
utomlands ofta drivs med miljökrav som är lägre än i Sverige.
Sänkt skatt på arbete
Lägre skatt för alla
Det är ett viktigt mål för en kristdemokratisk politik att så
många medborgare som möjligt skall kunna leva på sin egen
lön. Om detta skall bli möjligt måste beskattningen av låg-
och medelinkomsttagarna kraftigt reduceras. Genom ett
kraftigt höjt grundavdrag reduceras den kommunala
beskattningen som är mest kännbar för alla skattebetalare.
Detta ger lägre skatt och därmed ett ökat
konsumtionsutrymme för både medborgare som har ett
arbete och för dem som uppbär beskattningsbara
transfereringar.
Kristdemokraterna föreslår därför ett kraftigt höjt grundavdrag i den
kommunala beskattningen. Inkomstskatten sänks med totalt 17 miljarder
kronor nästa år genom en höjning av grundavdraget med 9 600 kronor.
Effekten blir en skattesänkning med ca 250 kr/månad. Den nya grundnivån i
grundavdraget uppgår därmed till 18 300 kronor. För deltidsarbetande med
en taxerad inkomst på ca 110 000 kronor blir det nya grundavdraget 27 800
kronor.
Grundavdragshöjningen omfattar även skattepliktiga transfereringar och
gäller för pensionärer i de fall där deras särskilda grundavdrag understiger
det av Kristdemokraterna föreslagna grundavdraget i den kommunala
beskattningen. Kommunerna kompenseras fullt ut för skattebortfallet i
enlighet med den så kallade finansieringsprincipen. Förslaget ger förut-
sättningar för en bättre fungerande lönebildning och innebär dessutom för-
bättringar för sommar- eller extraarbetande ungdomar. Med Kristdemo-
kraternas grundavdrag kan man tjäna 18 300 kronor per år innan man
behöver betala kommunalskatt jämfört med 8 700 kronor i dag.
Kristdemokraternas förslag ger en budgetkostnad på 17 000 miljoner
kronor år 2000, 20 000 miljoner kronor år 2001 och 20 000 miljoner kronor
år 2002.
från år 2002 föreslår vi att en statlig skattereduktion för inkomst av
lönearbete införs på 2,4 % av löneinkomster upp till 8,06 prisbasbelopp.
Detta reducerar marginalskatterna för alla, och stärker samtidigt arbetslinjen.
Skattereduktionen ska beräknas utifrån de kommunalt taxerade inkomsterna.
Avskaffad värnskatt
Skattesystemet måste ge incitament för arbete. Principen om
lika lön för lika arbete får inte via skatte- och
bidragssystemen resultera i principen om lika inkomst
oavsett om man arbetar och utbildar sig eller ej.
Skattereformens mål om enkelhet och en maximal
marginalskatt om 50 procent måste fortsätta att gälla. Den
statliga skatten ska därför uppgå till 20 procent och den så
kallade värnskatten därmed slopas. Införandet av värnskatten
är ett allvarlig brott mot skattereformen. Kristdemokraterna
avvisar regeringens förslag om att behålla en statskatt på 25
procent för månadsinkomster på över 32 500 kronor per
månad efter 1998.
Värnskatten skulle enligt regeringspartiet bidra till att minska
arbetslösheten. Pengarna från värnskatten går inte direkt till de arbetslösa. De
kan fritt användas av politiker till de områden som de anser är viktiga för
stunden. Detta är ytterligare ett bevis på att det inte är någon bra idé att
försöka "öronmärka" skatter.
Kostnaden beräknas till 2 130 miljoner kronor år 2000, och 2 430 miljoner
kronor år 2001, och 2 460 miljoner kronor för år 2002.
Reseavdrag
Regeringen har tidigare höjt reseavdraget från 13 till 15
kronor per mil för resor mellan bostaden och arbetsplatsen
med egen bil. Avdraget för kostnader för egen bil i tjänsten
eller i näringsverksamhet höjs också från 13 till 15 kronor
per mil. De nya reglerna tillämpas för första gången vid 1999
års taxering. Samtidigt höjdes dock gränsen för att få rätt till
avdrag för kostnader för resor mellan bostaden och
arbetsplatsen från 6 000 kronor till
7 000 kronor per år.
Kristdemokraterna avvisar den höjda gränsen för att få avdrag och håller
därför fast vid den tidigare gränsen på 6 000 kronor. Den höga gränsen
missgynnar kollektivresenärer och dem som har relativt korta resor med egen
bil till arbetet. Kostnaden beräknas till 42 miljoner kronor för år 2000 och de
följande åren 70 miljoner kronor per år.
Sänkt skatt på boende
Regeringens bristfälliga politik för
fastighetsskatten
Utformningen och nivån på fastighetsskatten spelar en stor
roll för många människor. Det gäller småhusägare,
bostadsrättsägare och hyresgäster. Sverige har vid sidan av
Danmark världens högsta skatter och Sverige har den i
särklass hårdaste beskattningen på boendet i hela världen. I
de europeiska länderna är momsen lägre, försäljningsskatten
(reavinstskatt) är mycket sällsynt och fastighetsskatten är
mycket begränsad. Vissa länder har över huvud taget ingen
fastighetsskatt. Det innebär att boendekostnaderna som
procentuell andel av hushållens disponibla inkomster i de
europeiska länderna i genomsnitt var 20 procent år 1993. Det
ska jämföras med Sveriges 30 procent år 1993.
Statens intäkter och kostnader för boendet genomgår dramatiska för-
ändringar de närmaste åren. Statens nettokostnader för boendesektorn har
varit stora men har nu förändrats snabbt. Ökade intäkter, bland annat
fastighetsskatt, moms på byggande och sjunkande kostnader för räntebidrag,
gör att statens netto för boendet redan 1997 blev positivt. Den post på
utgiftssidan i budgeten som sjunker är räntebidragen. Prognosen är att de
sjunker från 20 miljarder kronor 1997 till 7,5 miljarder kronor 1999. Det är
orimligt att staten tar in ökade skatter på boendet när statens kostnader för
räntebidrag minskar. Fastighetsskatten borde istället sänkas i samma takt
som räntebidragen försvinner.
Fastighetsskatten är en skatt på en inkomst som inte finns, vars enda syfte
är att förstärka statens finanser. Den drabbar alla boende oavsett inkomst och
betalningsförmåga, tvärt emot den skatteprincip som borde gälla i Sverige:
skatt efter bärkraft. Fastighetsskatten hotar i vissa fall äganderätten för
personer med låga inkomster som inte har råd att betala skatten.
Kristdemokraternas förslag till
lindring av fastighetsskatten
I nu föreliggande budgetproposition föreslår regeringen en
nivåsänkning av fastighetsskatten från 1,3 % till 1,2 %, men
endast för hyreshus. Därmed ökar regeringen den redan stora
snedfördelningen av beskattning mellan boendeformerna
hyreshus och småhus/egna hem.
Skattemässig neutralitet
Kristdemokraterna anser att samhället skall förhålla sig
skattemässigt neutralt till olika boendeformer. Det är
medborgarna som skall välja boendeform utan att bli styrda
av att skatterna läggs mer på ena boendeformen än den
andra. Villaägarnas riksförbund redovisar att
skatteskillnaderna är hela 25 kr/kvm och år mellan hyreshus
och villa (villor: 58 kr/kvm och hyreshus: 33 kr/kvm).
Kristdemokraterna kan inte acceptera denna negativa styrning av val av
boende och avvisar därmed Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och
Miljöpartiets ensidiga budgetförslag.
Skatteförslag för trygghet i boendet
Kristdemokraterna anser att systemet med statlig
fastighetsskatt på sikt bör avvecklas. I stället bör
kommunerna ges möjlighet att ta ut en avgift för täckande av
kostnader för gatuunderhåll, brandförsvar och annan
kommunal service kopplad till fastigheten.
Som ett första steg godtar vi regeringens sänkning av fastighetsskatten för
hyreshus från 1,3 % till 1,2 % år 2000. Utöver det föreslår vi att skatten på
villor/egna hem sänks stegvis från 1,5 % år 2000 till 1,3 % år 2001 och till
1,2 % år 2002 av taxeringsvärdet och avvisar därmed regeringens förslag
som leder till en ökad snedvridande och orättvis beskattning för villaboende.
Kostnaderna utöver regeringens förslag beräknas till 610 miljoner kronor år
2001, 3 790 miljoner kronor år 2002.
Vidare har Kristdemokraterna, för att lindra den orimligt höga fastighets-
beskattningen i vissa storstadsområden samt i attraktivt kustnära boende,
anslagit 100 miljoner kronor år 2000 och 420 miljoner kronor för år 2001
samt 510 miljoner kronor för år 2002. Vårt krav är att fastighetsskatten
enbart ska beräknas på en tredjedel av markvärdet ovanför ett taxeringsvärde
på 150 000 kronor.
Punktskatter
Punktskatter på alkohol, tobak,
bensin etc
Punktskatter på alkohol, tobak, bensin etc bör höjas i takt
med inflationen i enlighet med det beslut som togs under
förra mandatperioden. Priset och tillgängligheten är de
viktigaste parametrarna för att uppfylla WHO:s mål för en
bättre folkhälsa.
Vin och sprit ska inte subventioneras
Av förenklingsskäl anser regeringen sedan tidigare att även
vin och sprit kan ingå i avdragsramen vid
företagsrepresentation. Regeringens motivering är mycket
tunn i jämförelse med ambitionerna på det alkoholpolitiska
området att minska konsumtionen av alkohol i Sverige med
25 procent fram till år 2000. Detta mål har av regering och
riksdag ansetts så centralt och så viktigt att man ställt sig
bakom den handlingsplan ett antal berörda myndigheter
utarbetat. Tyvärr har mål och verkställighet inte följts åt och
nu konstateras att det alkoholpolitiska målet inte kan nås till
år 2000.
Kristdemokraternas uppfattning är att staten inte ska subventionera
alkoholkonsumtion. Frånvaron av alkohol i arbetet bör istället vara ett
särskilt viktigt delmål i arbetet för att begränsa alkoholkonsumtionen.
Reglerna om att inte inberäkna alkohol i avdragen för representation har lång
tradition i Sverige och bör värnas.
Var tredje sjuksäng upptas i dag av människor med alkohol- och tobaks-
skador. Sjukvårdens resurser minskar och kvaliteten på vården hotas.
Sjukvården behöver inte ökad belastning och mer kostnader utan tvärtom
ökade finansiella resurser. Målet att minska alkoholkonsumtionen måste stå
fast, med hänsyn både till enskilda människors välbefinnande och
finansiering av den övriga icke alkoholrelaterade sjukvården.
Mervärdesskatt
När det gäller mervärdesskattereglerna måste dessa delvis
anpassas efter EU:s regelverk för debitering och uppbörd. Vi
har dock inom dessa ramar utrymme att utforma vårt eget
system. I dag gäller nivåerna 25 %, 12 % och 6 %. De lägre
nivåerna bör omfatta tjänster, övernattningar, persontrans-
porter, tidningar och böcker.
Ideella föreningar som bedriver verksamhet, typ second hand-försäljning,
och där överskottet går till välgörande ändamål och ideell verksamhet ska
vara momsbefriade.
Sänkt moms på barnböcker
Många länder har ingen eller låg mervärdesskatt på böcker. I
Sverige har vi full moms, 25 procent på böcker.
Kristdemokraterna anser att det finns många goda motiv att
särskilt främja barnlitteraturens tillgänglighet för barnen.
Därför anser vi det motiverat att sänka momsen på
barnböcker till
6 % redan från år 2000. Kostnaden för detta beräknas till 60
miljoner kronor per år.
Reducerad kulturmoms
Regeringen har drivit igenom att vissa kulturaktiviteter skall
mervärdebeskattas med en reducerad skattesats om 6
procent. Det innebär bl.a. att entréavgifter till
cirkusföreställningar och vissa museer kommer att beskattas
efter denna procentsats.
Enligt gällande regler är entréavgifter till djurparker skattepliktiga efter en
skattesats om 25 procent medan naturmuseer är undantagna från skatteplikt. I
flera medlemsstater inom EU tillämpas en reducerad skattesats avseende
detta område. Vi föreslår att en reducerad skattesats om 6 procent införs från
år 2002 även när det gäller entréavgifter till djurparker och att den slopas för
cirkus, teater, balett- och operaföreställningar.
Som ett led i att skapa en enhetlig kulturmoms föreslås även momsen på
samtliga böcker sänkas till 6 procent från år 2002. Kostnaden beräknas till
735 miljoner kronor per år.
Övriga skatteförslag
Skatteavdrag för yrkesfiskare
Det svenska fisket verkar på en internationell marknad, där
fiskefartygen lägger till och säljer fisk i ett flertal länder,
med påföljd att konkurrensen blir hård. Det svenska fisket
måste därför ha skattevillkor som är likvärdiga med sina
konkurrentländers. Sveriges bristande tillträde till Nordsjön
innebär i sig en konkurrensnackdel gentemot Norge och
Danmark vilken ytterligare förvärras av dessa länders
gynnsammare skattevillkor med särskilda skatteavdrag för
yrkesfiskare. Ett särskilt skatteavdrag för yrkesfiskare
tillsammans med ett fiskekonto för resultatutjämning bör
införas. Budgetmässigt beräknas en kostnad på 40 miljoner
kronor per år.
Effektivare skatteindrivning
Ett väl fungerande beskattnings-, uppbörds- och
folkbokföringsväsende är av grundläggande betydelse såväl
från statsfinansiell som samhällsekonomisk synpunkt.
Beskattningssystemet bygger på kontrolluppgifter och
uppgifter lämnade i självdeklarationerna.
Uppgiftsskyldigheten och kontrollen av att
uppgiftsskyldigheten fullgörs är basen för en effektiv och
likformig beskattning. Det är ett betydande problem att inte
samtliga skattepliktiga inkomster och reavinster som ska
deklareras i Sverige verkligen redovisas i deklarationerna.
Det är viktigt att skattemyndigheterna för att komma åt
skattefusk har effektiva kontrollmöjligheter som är avvägda
mot rimliga rättssäkerhetsgarantier.
Skatteförvaltningen har i likhet med andra förvaltningar rationaliserat sin
verksamhet. Det är viktigt att så sker för att skapa utrymme för bl.a. skatte-
kontroll. Statsmakterna har beslutat om ett resurstillskott till skatte-
förvaltningen för förstärkning av kontrollen inom vissa angivna områden.
Särskilda medel för förstärkt skattekontroll har tillförts successivt och
budgetåret 1996 disponerade skatteförvaltningen 200 miljoner kronor, på
tolvmånadersbasis, för detta ändamål. Regeringen föreslog i budget-
propositionen för år 1997 att 100 miljoner kronor per år avsätts till särskilda
insatser för att förbättra statens kontrollfunktion.
Kristdemokraterna föreslår att ytterligare 200 miljoner kronor per år
avsätts till skatteförvaltningen för förstärkt skattekontroll. Det handlar dels
om att öka beskattningseffektiviteten, dvs. förhållandet mellan debiterad
skatt och rätt skatt, dels, om att öka uppbördseffektiviteten, dvs. förhållandet
mellan debiterad skatt och faktisk skatt. Erfarenheterna från RSV och
Riksdagens revisorer visar att detta anslag kassamässigt ger åtminstone sex
gånger så mycket tillbaka. Kristdemokraterna räknar försiktigtvis med att
skatteintäkterna kan öka med 600 miljoner kronor år 2000 om detta förslag
genomförs, och därefter med åtminstone 1 200 miljoner kronor per år. Enbart
när det gäller redovisning av mervärdesskatt beräknas undanhållandet uppgå
till minst 20 miljarder kronor.
Sänkt fordonsskatt
Försäkringsförbundet har i rapporten Utvidgat ansvar för
trafikförsäkringen (1996-01-31) och i Utvidgat ansvar för
trafikförsäkringen - några kompletterande synpunkter från
försäkringsbranschen (1996-07-05) redovisat
försäkringsbolagens möjligheter att ta ett större ansvar för
trafikförsäkringen än i dag.
Systemet innebär att trafikanterna mer direkt via sin trafikförsäkring får ett
ansvar för de kostnader de själva förorsakar genom sitt beteende i trafiken.
Försäkringsförbundet har valt att särskilt studera det finska trafikför-
säkringssystemet som en möjlig modell för reformering av det svenska
systemet, då de i allt väsentligt har lika ersättningssystem. Skillnaden består
främst i den finska trafikförsäkringens primäransvar för inkomstförlust och
den direkta skyldigheten för ett trafikförsäkringsbolag att ombesörja främst
rehabilitering av arbets- och förvärvsförmåga, men också viss medicinsk och
social rehabilitering av den skadelidande. Systemet har varit i kraft sedan
1974 då skadeståndslagen trädde i kraft. Enligt den finska Trafikförsäkrings-
centralen fungerar systemet bra med en något högre försäkringspremie,
medan staten sparat minst motsvarande belopp som kan återföras till
trafikanterna.
Det alternativ som Kristdemokraterna förespråkar innebär att samtliga
personskadekostnader i samband med trafikolyckor förs över till
trafikförsäkringen. Detta skulle vid en statistisk beräkning innebära att
riskpremien för trafikförsäkringen skulle öka med ca 880 kronor per år i
genomsnitt. Enligt de beräkningar som gjorts står staten för 63 procent, eller
4 042 miljoner kronor, av de personskadekostnader som trafiken orsakar.
Enligt detta alternativ skulle samhället avlyftas kostnader på ca 4 miljarder
kronor. Den besparing som uppstår återförs delvis som sänkt inkomstskatt till
trafikanterna genom sänkt fordonsskatt. Den vinst som sänkt inkomstskatt.
Den vinst som uppstår genom nya ekonomiska incitament för minimering av
skador kan delas mellan staten och trafikanterna.
En strukturellt viktig effekt blir just att trafikanter med många skadefria år
får högre bonus och lägre försäkringskostnader medan grupper med mycket
skador får bära en större del av sina skadekostnader. Härigenom uppstår en
positiv effekt som kommer att leda till större försiktighet i strävan efter den
lägre försäkringspremie som fler skadefria år innebär. Reformen blir
stödjande för den av riksdagen beslutade nollvision om antalet dödade och
svårt skadade i trafiken.
Kristdemokraterna föreslår att fordonsskatten sänks med totalt 1 000
miljoner kronor år 2001 och 2 300 miljoner kronor åren 2001 och 2002.
TABELL 8.1 KRISTDEMOKRATERNAS INKOMSTFÖRÄNDRINGAR
I FÖRHÅLLANDE TILL REGERINGENS BERÄKNADE INKOMSTER.
KASSAMÄSSIGA EFFEKTER FÖR STATSBUDGETEN, MILJARDER KRONOR
Tabell 2: ()
1) Kristdemokraterna använder motsvarande 11,6 miljarder kronor av
överföringsbeloppet
år 2002.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen godkänner beräkningen av förändringarna av stats-
budgetens inkomster för år 2000 (tabellerna 1.1 och 8.1),
2. att riksdagen antar de mål och riktlinjer för skattepolitiken som
anförts i motionen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om mål och riktlinjer för skattepolitiken inom EU,1
4. att riksdagen beslutar införa ett permanent riskkapitalavdrag i
enlighet med vad som anförts i motionen, 1
5. att riksdagen beslutar att royalty på patenterade uppfinningar
skall vara skattebefriade under två år i enlighet med vad som anförts i
motionen,
6. att riksdagen beslutar att avskaffa dubbelbeskattningen på
utdelning på aktier i enlighet med vad som anförts i motionen,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en översyn av arvs- och gåvoskattereglerna i
syfte att underlätta generationsskiften i familjeföretag, 1
8. att riksdagen beslutar att fasa ut förmögenhetsbeskattningen i
enlighet med vad som anförts i motionen,1
9. att riksdagen beslutar om höjd avdragsrätt för pensionssparande
i enlighet med vad som anförts i motionen,
10. att riksdagen beslutar slopa den särskilda löneskatt på bidrag
som en arbetsgivare lämnar till en vinstandelsstiftelse i enlighet med
vad som anförts i motionen, 1
11. att riksdagen beslutar om att stimulera tjänstesektorn med en
femtioprocentig skattereduktion i enlighet med vad som anförts i
motionen,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en skatteväxling för miljön och jobben,
13. att riksdagen beslutar att högsta skattesats för statlig inkomst-
skatt sänks till 20 %,
14. att riksdagen beslutar att sänka gränsen för avdrag för kostnader
för resor mellan bostaden och arbetsplatsen i enlighet med vad som
anförts i motionen,
15. att riksdagen beslutar sänka fastighetsskatten för villor/egna
hem till 1,2 % av taxeringsvärdet i enlighet med vad som anförts i
motionen,
16. att riksdagen beslutar att fastighetsskatten enbart skall beräknas
på en tredjedel av markvärdet ovanför ett taxeringsvärde på 150 000
kr,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att vin och sprit ej skall ingå i avdragsramen för
representation,1
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att ideella föreningar som bedriver verksamhet
typ secondhandförsäljning, och där överskottet går till välgörande
ändamål, skall vara momsbefriade,1
19. att riksdagen beslutar om sänkt mervärdesskatt på barnböcker i
enlighet med vad som anförts i motionen,
20. att riksdagen beslutar om reduktion av bok- och kulturmomsen i
enlighet med vad som anförts i motionen,1
21. att riksdagen beslutar om skatteavdrag för yrkesfiskare i
enlighet med vad som anförts i motionen,
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en effektivare skatteindrivning,
23. att riksdagen beslutar om en ny trafikförsäkring och sänkt
fordonsskatt i enlighet med vad som anförts i motionen,
24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om jordbrukets konkurrensneutralitet,
25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om åkeriers konkurrensneutralitet,1
26. att riksdagen beslutar om höjt grundavdrag från år 2000 i
enlighet med vad som anförts i motionen,
27. att riksdagen avslår regeringens förslag om skattereduktion på
förvärvsinkomster,
28. att riksdagen avslår regeringens förslag om tillfällig och
förlängd tillfällig skattereduktion,
29. att riksdagen avslår regeringens förslag om sänkt skatt för
utländska experter,
30. att riksdagen avslår regeringens förslag om avdrag för utbild-
ningskonton,
31. att riksdagen avslår regeringens förslag till höjd skatt på kärn-
kraftsel,
32. att riksdagen avslår regeringens förslag om höjd skatt på diesel,
33. att riksdagen avslår regeringens förslag om skattesänkning vid
återköp av egna aktier,
34. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om individuella utbildningskonton,
35. att riksdagen beslutar om ändringar i arbetsgivaravgifterna i
enlighet med vad som anförts i motionen,
36. att riksdagen beslutar om höjd bolagsskatt i enlighet med vad
som anförts och motionen.
Stockholm den 4 oktober 1999
Alf Svensson (kd)
Inger Davidson (kd)
Göran Hägglund (kd)
Mats Odell (kd)
Dan Ericsson (kd)
Chatrine Pålsson (kd)
Maria Larsson (kd)
Jan Erik Ågren (kd)
Ragnwi Marcelind (kd)
Holger Gustafsson (kd)
1 Yrkandena 3, 4, 7, 8, 10, 17, 18, 20 och 25 hänvisade till SkU.
Övriga yrkanden hänvisade till FiU.