Motion till riksdagen
1999/2000:Sk324
av Daléus, Lennart (c)

En skattepolitik för tillväxt, bättre miljö och socialt ansvar


En skattepolitik för tillväxt,
bättre miljö och socialt
ansvar
Centerpartiet för en politik för ett decentraliserat och
ekologiskt samhälle med en stark ekonomi och har aktivt
medverkat till att den svenska ekonomin nu är stark. Vi vill
nu gå vidare med bland annat skattesänkningar och reformer
på arbetsmarknaden för att öka sysselsättningen och stärka
välfärden. Med rätt ekonomisk politik är förutsättningarna
för en stark, självständig ekonomi goda. Centerpartiet har en
långsiktig målsättning att sänka skattetrycket i takt med vad
ekonomin medger. Vi prioriterar sänkt inkomstskatt för låg-
och medelinkomsttagare samt sänkt skatt på företagande och
boende. Centerpartiets skatteprofil innebär ökad tillväxt,
bättre miljö och socialt ansvar.
Skattesystemet ska gynna arbete och kunskap och stärka bl.a. människors
ställning på arbetsmarknaden. Som en del i det bör inkomstskatterna för låg-
och medelinkomsttagare sänkas. Centerpartiet förespråkar en varaktig
lösning för sänkta inkomstskatter genom höjt grundavdrag främst för
människor med små eller medelstora inkomster. Höjningen bör konstrueras
så att den trappas upp till en viss nivå och därefter trappas ner så att just
låg-
och medelinkomsttagare får störst del av den sänkta inkomstskatten.
Skatterna ska finansiera de offentliga utgifterna samt åstadkomma en
rättvis fördelning av resurserna. Skatterna är också styrande till sin karaktär.
Skatterna måste upplevas som rättvisa av medborgarna och ge förutsättningar
för en positiv utveckling i samhället.
Fördelningen av de offentliga resurserna ska vara rättvis och omfatta alla.
Det är viktigt att slå vakt om ett tryggt samhälle med bra skola, vård och
omsorg. Människor måste kunna känna delaktighet och gemenskap i
samhället. Utanförskap och misstro riskerar att leda till arbetslöshet,
kriminalitet och social utslagning. Det sociala utanförskapet måste bekämpas
på alla nivåer i samhället.
Skattesystemets omfördelande funktion är viktig. Genom att fördela
bördorna så att de som orkar bäst bär mer än de svaga, dvs skatt efter
bärkraft, kan alla medborgare få social välfärd. Sverige har ett jämförelsevis
mycket högt skattetryck. Centerpartiet anser det nödvändigt att sänka
skattetrycket. Sänkningen måste ske på ett sådant sätt att de offentliga
finanserna förmår garantera vår gemensamma välfärd.
Centerpartiet arbetar för att långsiktigt öka miljörelateringen i
skattesystemet. Verksamheter som påverkar miljön ska inte vältra över
miljö- och hälsorelaterade kostnader på samhället. Principen om att
förorenaren betalar ska gälla. Med en skattepolitik som stöd för miljö- och
energipolitiken kan Sverige genomgå en strukturomvandling som leder till
ett modernt land med avancerad teknik som svarar upp mot miljöns krav.
Vad som ovan anförts om den framtida inriktningen av skattepolitiken bör
ges regeringen till känna.
Skatteöverläggningarna
Centerpartiet deltar i de pågående skatteöverläggningarna
mellan samtliga partier. Det är bra att regeringen tagit
initiativ till överläggningarna. Vårt mål är att nå en bred
uppgörelse för en långsiktig skattereform. Under de något
sporadiska överläggningarnas gång har vi ställt oss frågan
om Socialdemokraterna vill nå en bred uppgörelse.
Överläggningarna drivs halvhjärtat av regeringspartiet, och
underlagen till samtalen har haft mer karaktär av internt
socialdemokratiska argumentsamlingar för den förda
politiken än analyserande underlagsmaterial för en reform av
det svenska skattesystemet.
Centerpartiet anser att regeringen använder sig av en felaktig strategi, om
man är intresserad av en bred uppgörelse. Det är otaktiskt att lyfta ut och
göra upp om delar av skattesystemet samtidigt som det pågår skatte-
överläggningar. Om regeringen bit för bit låser upp sig i uppgörelser minskar
förutsättningarna att få en bred uppslutning kring en skattereform, eftersom
utrymmet för att ta och ge i en förhandling minskar. Centerpartiet har i
skatteöverläggningarna ambitionen att tillgodose våra prioriteringar tillväxt,
miljö och socialt ansvar. För varje gång regeringen ingår en uppgörelse om
skatter som går emot dessa prioriteringar minskar det förutsättningen för att
Centerpartiet kommer att finnas med i en bred uppgörelse. En bred
uppgörelse, med ett större underlag än vad regeringsmakten nu vilar på, är
det bästa för Sverige. Frågan är om socialdemokratin kommer att prioritera
Sveriges eller det egna partiets bästa. Vårt mål är en bred och långsiktig
skattereform med ett brett parlamentariskt stöd. Vad som anförts om
skatteöverläggningarnas bedrivande bör ges regeringen till känna.
Centerpartiet presenterar i denna motion förslag på skatteförändringar som
innebär ökad tillväxt, bättre miljö och socialt ansvar. Vi preciserar våra
förslag för 2000 och visar för 2001 och 2002 vilken inriktning vi vill ha för
skattepolitiken. Centerpartiet visar medvetet en öppenhet inför 2001 och
2002 för att kunna ta och ge i skatteöverläggningarna.
Sänkt skatt på arbete
Sänkt inkomstskatt
Centerpartiet verkar för sänkt inkomstskatt för människor
med vanliga inkomster. Vi förespråkar en varaktig lösning
för sänkta inkomstskatter genom höjt grundavdrag för
människor med små eller medelstora inkomster. Höjningen
bör konstrueras så att den trappas upp till en viss nivå och
därefter trappas ner så att just låg- och medelinkomsttagare
får störst del av den sänkta inkomstskatten. Centerpartiet
avser att sänka inkomstskatten med 10,5 miljarder för år
2000. Det bör ankomma på utskottet att detaljutforma
grundavdraget i olika inkomstlägen för att fullfölja avsikten
att låg- och medelinkomsttagare ska få störst del av den
sänkta inkomstskatten. Kommuner och landsting
kompenseras för minskningen av den beskattningsbara
inkomsten i enlighet med finansieringsprincipen. Riksdagen
bör besluta att för inkomståret 2000 sänka inkomstskatten
med 10,5 miljarder genom höjning av grundavdraget.
I budgeten har regeringen gjort upp med Vänstern och Miljöpartiet om
tekniken för att sänka inkomstskatter. Den valda tekniken med en skatte-
reduktion motsvarande 25 procent av den allmänna pensionsavgiften innebär
att skattesänkningen får en dålig fördelningspolitisk profil. Regeringens
redovisning i finansplanen visar tydligt att det är människor med höga
inkomster som får den största skattesänkningen räknat i kronor. Tekniken
innebär också att studenter och pensionärer inte får del av skattesänkningen.
Centerpartiets linje med att sänka inkomstskatten genom höjt grundavdrag
innebär att alla, även studenter och pensionärer, får sänkt skatt.
Som en del i regeringens förslag om en skattereduktion motsvarande 25
procent av den allmänna pensionsavgiften ändras möjligheten till avdrag vid
beräkningen av underlag för kommunal och statlig inkomstskatt. Avdrags-
rätten sänks från 100 till 75 procent av den allmänna pensionsavgiften. Den
begränsade avdragsrätten för allmän pensionsavgift innebär att brytpunkten
för uttag av statlig skatt sjunker. Därmed kommer antalet personer som
betalar statlig inkomstskatt att öka. Regeringen måste därför justera upp den
nedre skiktgränsen med samma belopp som den begränsade avdragsrätten
sänker skiktgränsen. Om inkomstskatten sänks genom att grundavdraget höjs
påverkar det inte skiktgränserna för statlig inkomstskatt.
Regeringen justerar dessutom upp den nedre skiktgränsen ytterligare för att
minska antalet personer som betalar statlig inkomstskatt. Centerpartiet anser
inte att en uppjustering av den nedre skiktgränsen för uttag av statlig skatt är
en prioriterad skatteförändring. Särskilt inte då stora grupper som studenter
samt pensionärer ställs utanför regeringens föreslagna inkomstskatte-
sänkning. Riksdagen bör avslå den föreslagna höjningen av den nedre skikt-
gränsen för uttag av statlig skatt.
För 1999 finns en särskild skattereduktion som utgår till personer med
pensionsgrundande inkomst. Reduktionsbeloppet uppgår till 1 320 kronor för
inkomster upp till 135 000 kronor och trappas därefter av. Denna reduktion
infördes i avvaktan på en större skattereform. Nu när regeringen bedrivit
skatteöverläggningarna så halvhjärtat att det inte tillkommit någon
skattereform, utan istället gjort upp med Vänstern och Miljöpartiet om en
inkomstskattesänkning med dålig fördelningspolitisk profil, föreslår
regeringen en förlängning av den särskilda skattereduktionen.
I finansplanen motiverar regeringen förlängningen av den särskilda
skattereduktionen på följande sätt. "För att ge ett tillfredsställande fördel-
ningspolitiskt utfall av de samlade regeländringar som föreslås för år 2000
behålls reduktionen med oförändrad utformning även för inkomståret 2000."
Bättre argument för att sänka inkomstskatten genom att höja grundavdraget,
istället för den av regeringen föreslagna skattereduktionen för den allmänna
pensionsavgiften, torde vara svårt att formulera. För de människor med små
eller medelstora inkomster som får del av den särskilda skattereduktionen är
en varaktig lösning för sänkta inkomstskatter genom höjt grundavdrag bättre.
Riksdagen bör riva upp den beslutade förlängningen av den särskilda
skattereduktionen.
Fast skattebelopp av förvärvsinkomst
Centerpartiet avvisar regeringens förslag om att den statliga skatt om 200
kronor som utgår på förvärvsinkomst ska tillfalla kommunerna år 2001.
Anledningen till detta utvecklar vi mer i Centerpartiets ekonomisk-politiska
motion. Vi föreslår där att kommunerna kompenseras på annat sätt.
Riksdagen bör avslå förslaget om överförande av det fasta skattebeloppet på
förvärvsinkomst.
Sänkta arbetsgivaravgifter
Sverige har bland världens högsta skatter på arbetskraft med
höga arbetsgivaravgifter. Centerpartiet har de senare åren
aktivt medverkat till att sänka arbetsgivaravgifterna. Vi har
ambitionen att fortsätta den linjen. Företagsklimatet i Sverige
behöver bli bättre. Skatter och avgifter på arbete måste
sänkas för att ge människor chansen att utveckla sina idéer i
företag, vilket skapar fler jobb. Det bör ske genom att en
skatteväxling genomförs, med sänkta skatter på arbetskraft
och höjda skatter på miljöskadliga verksamheter. Det ger
förutsättningar för ökad sysselsättning generellt sett, vilket i
synnerhet är gynnsamt för tjänstesektorn med en hög andel
arbetskraftskostnader. Arbetsgivaravgifterna har genom
Centerpartiets enträgna arbete reducerats med 5
procentenheter upp till en årlig lönesumma om 850 000
kronor. För egenföretagare är lönesummegränsen 180 000
kronor. Vi förordar en fortsättning av sänkta
arbetsgivaravgifter enligt samma modell. Centerpartiet anser
att arbetsgivaravgifterna stegvis bör sänkas. För 2000
föreslår vi att lönesummegränsen höjs till två miljoner och
för egenföretagare till 300 000 kronor. År 2001 utökas
reduktionen med 1 procentenhet för att  2002 utöka
reduktionen med 2 procentenheter till totalt 8 procentenheter.
Procentenhetsreduktionen föreslås omfatta även egenföre-
tagarnas egenavgifter. På detta sätt främjas de mindre
företagen, där anställningspotentialen är högst, i förhållande
till de större. Riksdagen bör besluta i enlighet med vårt
förslag till sänkta arbetsgivaravgifter.
För att arbetsgivaravgiftssänkningen även skall kunna tillgodoräknas av
företag som har stora säsongsvariationer är det avgörande att lönesumman
beräknas för hela året, och inte uppdelas månadsvis. Detta förfarande
missgynnar företagare inom bland annat turism och trädgårdsnäring som är
mycket säsongsberoende. Hanteringen begränsar framför allt ungdomars
möjligheter till tillfälliga arbeten då det ofta är de som söker säsongsarbeten.
Reglerna måste snarast ändras så att avgifterna beräknas på den årliga löne-
summan, och inte som idag på en månadsvis lönesumma. Riksdagen bör
besluta att arbetsgivaravgiftsreduktionen beräknas på den årliga löne-
summan.
Det är viktigt att skattepolitiken utformas för att gagna företagsamhet i
hela landet. Regeringens och Moderaternas höjning av de sociala avgifterna
för näringsgrenarna jord- och skogsbruk, trädgårdsskötsel, jakt, fiske och
annan personlig service i Norrlands inland slog ned som en bomb för många
drabbade. Centerpartiet kräver i sin regionalpolitiska motion Utvecklings-
politik - Den nya tiden kräver ett nytt Sverige (N214) att beslutet omprövas.
Riksdagen bör besluta att ovanstående näringsgrenar i Norrlands inland
återigen skall omfattas av en reducerad arbetsgivaravgift.
Skatter för tillväxt och
företagande
Likvärdig konkurrens för svenskt
jordbruk
Svenskt jordbruk och svensk livsmedelsindustri är en sektor
med stora framtidsmöjligheter. Totalt genererar
livsmedelssektorn sysselsättning för 340 000 personer och är
därmed den tredje största industrigrenen vad gäller anställda.
Denna bransch måste kunna konkurrera på ekonomiskt
likvärdiga villkor med andra länder inom EU. En stärkt
konkurrenskraft ger ökad styrka åt Sveriges totala
konkurrenskraft. Det är också viktigt för ökade skatteintäkter
och minskade arbetsmarknadspolitiska kostnader genom fler
jobb runt om i landet.
Regeringen har i ett antal regeringsförklaringar lovsjungit jordbruket som
en framtidsnäring. Under senare år har det stannat vid vackra ord. Efter flera
års handlingsförlamning från regeringens sida kommer nu äntligen
jordbrukets beskattning av el och eldningsolja att jämställas med övrig
tillverkningsindustri. Det är givetvis bra om än alltför sent att denna
rättvisereform genomförs. Samtidigt är det förbluffande att konstatera att
jordbruket påförs ytterligare pålagor i form av en höjd dieselskatt på 25
öre/liter, vilket motsvarar cirka 70 miljoner kronor för svenskt jordbruk. Det
är dessutom förvånande att regeringen inte förmår jämställa jordbrukets el-
och eldningsoljebeskattning förrän den 1 juli 2000, alltså tio månader efter
att förslaget läggs. Det innebär i realiteten att jordbruksnäringen under det
första halvåret 2000 kommer att ha en högre skattebelastning än vad som
idag är fallet. Regeringen och dess samarbetspartier ger med ena handen
samtidigt som man tar med den andra. För många jordbrukare innebär
dieselskattehöjningen att man ytterligare förlorar i konkurrenskraft i för-
hållande till sina kollegor i Finland och Danmark.
I Centerpartiets ekonomisk-politiska motion lägger vi konkreta och
finansierade förslag för att förbättra det svenska jordbrukets konkurrenskraft
från den 1 januari 2000. Det innebär bl a omfattande satsningar på forskning
och utveckling samt exportfrämjande åtgärder. Det innebär även att medel
anslås till småskalig livsmedelsförädling. Centerpartiet avsätter även medel
som skall användas till att nedjustera dieselskatten eller användas för annan
kompensation för den i jämförelse med konkurrentländerna högre skatten på
diesel. För fortsatt utveckling av svensk trädgårdsnäring föreslås en generell
nedsättning av CO2-skatten på olja för växthusuppvärmning, omfattande
även grönfodertorkar. Centerpartiet visar öppenhet vid val av metod för att
kompensera skattebelastningen. Sammantaget innebär vårt förslag att
jordbruks- och trädgårdsnäringen tillförs knappt 1,2 miljard kr per år för att
förstärka den internationella konkurrenskraften. Riksdagen bör i övrigt
besluta i enlighet med vad som ovan anförs för att stärka svenskt jordbruks
konkurrenskraft.
Förläng nuvarande reavinstregler för
fastigheter
Enligt riksdagsbeslut ska undantaget vid beräkningen av den
vinst som skall ligga till grund för reavinstskatten försvinna
vid utgången av 1999. Vi föreslår mot bakgrund av de
svårigheter detta kan medföra vid generationsskiften av
bostäder och familjeföretag att undantagsregeln för
beräkningen av skatteunderlaget förlängs med två år .
Därutöver föreslår vi att en utredning tillsätts för att se över
och lägga förslag till hur reavinst- beskattningen ska
utformas från och med år 2001. Dessa förslag får
budgetmässiga effekter år 2001 som är svårberäknade. Vår
bedömning är att inkomstbortfallet uppgår till ca 150
miljoner kronor för år 2001. Riksdagen bör besluta om att
förlänga de nuvarande reglerna två år i avvaktan på en
utredning, som bör tillsättas.
Skattesubvention på hushållsnära
tjänster
Ökat antal tjänster och därmed sysselsättningsmöjligheter
stimuleras direkt genom sänkt skatt på arbete. Inom
tjänstesektorn finns möjlighet att skapa fler jobb och företag.
Åtgärder behöver vidtas på skatteområdet för att stimulera
tillkomsten av fler jobb och företag i denna sektor. Åtgärder
för detta kan vara skattereduktion eller sänkta
arbetsgivaravgifter. EG-kommissionen har gett
medlemsländerna möjlighet att införa lägre momsskattesats
för delar av tjänstesektorn. Tyvärr har Sverige genom den
socialdemokratiska regeringen låtit meddela att vi inte
kommer att använda oss av den möjligheten. Det är en
inriktning Centerpartiet verkar för långsiktigt.
Centerpartiet verkar för sänkt skatt på hushållsnära tjänster och föreslår att
ett s.k. RUT-avdrag omgående införs. Ett sådant avdrag möjliggör för fler
människor med vanliga inkomster att nyttja hushållstjänster och ökar
valfriheten för hushållen. Det kan gälla barnfamiljer och äldre eller fysiskt
svaga personer. Nya småföretag kan växa fram för att svara på efterfrågan av
tjänsterna och därmed skapas åtskilliga arbetstillfällen.
Beräkningar visar att förslaget på sikt kan ge ca 20 000 jobb. Den "svarta"
sektor som finns inom detta område idag kan övergå i en "vit" sektor. Detta
ger flera positiva effekter samt skatteinkomster till staten. De arbetstagare
som utför hushållstjänsterna kan införlivas i de sociala trygghetssystemen
och få en legal och säkrare arbetsituation.
En skattereduktion av vissa servicetjänster får inte medföra att befintliga
företag inom servicesektorn konkurreras ut. Därför måste definitionen av
hushållsnära tjänster vara tydlig och avgränsad så att existerande företag inte
utsätts för en orimlig konkurrens från staten.
Centerpartiets förslag om RUT-avdrag innebär en skattereduktion på 50
procent av arbetskostnaden på hushållsnära tjänster som utförs i hemmet med
ett belopp upp till 20 000 kronor per hushåll och år. Begreppet hushålls-
tjänster omfattar tjänster som utförs i hemmet som tvätt, städning, omsorg
och trädgårdsskötsel. Avdraget bör införas från 1 juli 2000. Detta bör
riksdagen besluta om.
Slopad straffskatt på vinstandelar
Med stöd av Vänsterpartiet genomförde den
socialdemokratiska regeringen under förra mandatperioden
en skärpt beskattning av avsättningar till anställdas
vinstandelsstiftelser. Det skedde genom införandet av
särskild löneskatt på avsättningar till vinstandelsstiftelser.
För Centerpartiets vidkommande är avsättningar av detta
slag något positivt, som har goda förutsättningar att bidra till
ökat engagemang och ökad delaktighet för de anställda.
Genom att en del av företagens vinster går direkt till de
anställda skapas en uppmuntrande atmosfär. Dynamik och
effektivitet stimuleras. Det är beklagligt att den politiska
vänstern inte värdesätter den stora betydelse det personliga
engagemanget spelar för företagande och tillväxt. Riksdagen
bör besluta om att avskaffa den särskilda löneskatten på
avsättning till anställdas vinstandelsstiftelser.
Lindring i dubbelbeskattningen för
handelsbolag och kommanditbolag
Kommanditbolag som företagsform kan utvecklas och allt
oftare fungera som en form av riskkapitalbolag. De
onoterade aktiebolagen har fått en kraftigt lindrad
dubbelbeskattning. Detsamma gäller inte i samma
utsträckning för kommanditbolag och handelsbolag. Det kan
genomföras genom att den lönesummeanknutna delen av det
skattefria utrymmet för övriga bolag ersätts med att en större
andel av det egna kapitalet får tas ut skattefritt för
kommandit- och handelsbolagens vidkommande, eftersom
dessa indirekt genererar sysselsättning i de bolag som de
satsar kapital i. Detta bör ges regeringen till känna.
Avskaffa dubbelbeskattningen på sikt
Centerpartiet har varit pådrivande för att sänka
ägarbeskattningen för de onoterade bolagen.
Dubbelbeskattningen av dessa bolag har lindrats med ett
skattefritt utrymme. Vidare har Centerpartiet medverkat till
ytterligare lättnader genom att bland annat det positiva
räntefördelningsunderlaget har höjts. Dubbelbeskattningen
på aktieutdelningar har många negativa effekter, med i flera
fall mångdubbel verkan. De lättnadsregler som finns fyller
inte de krav på enkelhet, förutsägbarhet och överskådlighet
som bör ställas på regelverk för mindre företag. En snabb
översyn av reglerna och en omedelbar anpassning till de
regler som gäller i andra europeiska länder är nödvändig.
Detta bör ges regeringen till känna.
Utfasad förmögenhetsskatt
Förmögenhetsskatten bör successivt fasas ut ur det svenska
skattesystemet. Den tas i många fall ut i form av en extra
skatt på fastigheter, som har ett högt taxeringsvärde och låga
inteckningsskulder. Den internationella rörligheten för
kapitalet har ökat och därför har det varit nödvändigt att
befria huvudägare i aktiebolag från förmögenhetsskatt med
hänvisning till att deras kapital är låst i deras stora företag,
som fyller en viktig funktion för svenskt näringsliv och
svensk arbetsmarknad. En situation där verkligt förmögna
människor befrias från förmögenhetsskatt och mindre
förmögna människor belastas med förmögenhetsskatt, är
naturligtvis inte acceptabelt ur rättvisesynpunkt. Utfasningen
bör ske stegvis med slopad sambeskattning som första steg.
Detta bör ges regeringen till känna.
Sänkt skatt och enklare regler för
fåmansbolagen
Centerpartiet har tidigare lagt förslag i riksdagen om
borttagande av stoppregler för fåmansföretagen. Sänkt skatt
och enklare regler för fåmansbolagen kommer tillsammans
med Centerpartiets förslag till sänkta arbetsgivaravgifter,
sänkt skatt för låg- och medelinkomsttagare, reformering av
arbetsmarknadspolitiken och en bred satsning på utbildning
att öka småföretagens anställningsvilja och förbättra
företagsklimatet. Regeringen aviserar i budgeten att det i en
proposition senare i höst föreslås förändrade stoppregler för
fåmansföretag. Det är glädjande att regeringen efter
påtryckningar från Centerpartiet nu avser att behandla
frågan. Centerpartiet avser att återkomma med förslag i
samband med behandlingen av regeringens proposition.
Inför ett yrkesfiskeavdrag
Centerpartiet har vid återkommande tillfällen
uppmärksammat det svenska yrkesfiskets ogynnsamma
konkurrensläge gentemot viktiga konkurrentländer i vårt
närområde, såsom Norge och Danmark. Centerpartiet anser
att de licensierade yrkesfiskarna i Sverige måste få ett
skatteavdrag, vars utformning bör göras efter dansk modell,
eftersom denna har godkänts av EG-kommissionen.
Riksdagen har tidigare enhälligt beställt ett förslag om
yrkesfiskeavdrag. Regeringen bör återkomma till riksdagen
med ett förslag om yrkesfiskeavdrag i likhet med det som
finns i Danmark. Detta bör ges regeringen till känna.
Ekologi och utveckling
Skatteväxling
Centerpartiet förespråkar sänkt skatt på arbete för ökad
sysselsättning och tillväxt. Det bör ske genom sänkta
arbetsgivaravgifter. För att skapa utrymme för sänkta skatter
på arbete bör skatterna höjas på verksamheter som tar i
anspråk naturens resurser utan att automatiskt ersätta de
skador och det slitage som uppstår. Centerpartiet föreslår en
höjning av miljö- och energiskatter. Genom att skatteväxla
på det sätt som Centerpartiet föreslår kan skatterna på arbete
sänkas och skatterna på sådant som är skadligt för miljön
höjas. Därigenom minskar den miljöskadliga verksamheten i
omfattning samtidigt som fler kan få arbete.
Skatteväxling är gynnsam för såväl miljön som skatteintäkterna på sikt.
Centerpartiet har bidragit till att miljö- och energiskatterna höjts vilket har
gett positivt bidrag till att åstadkomma det ekologiska lyftet. Koldioxid-
skatten för industrin har fördubblats, skatten på el och på fossila bränslen har
höjts och skatt på naturgrus har införts. Detta ger bra miljöeffekter men vi
anser inte att skatteväxlingen är tillräcklig. Vi vill utveckla skattepolitiken
ytterligare. Principen "förorenaren betalar" genomsyrar vår syn på miljö-
skatter och avgifter. En "grön" skatteväxling innebär att det ska kosta mer att
tära på vårt gemensamma miljöarv medan det ska kosta mindre att sätta folk i
arbete.
Med en skattepolitik som stöd för miljö- och energipolitiken kan Sverige
genomgå en strukturomvandling som leder till ett modernt land med
avancerad teknik som svarar upp mot miljöns krav. En sådan utveckling
stärker också svenska företags internationella konkurrenskraft, eftersom
marknaden för miljövänliga produkter och produktion växer mycket snabbt
och kommer att växa under överskådlig tid.
Det finns inom miljöteknikområdet stora framtidsmöjligheter och
expanderande för branschen.
Sverige måste vara pådrivande i EU:s miljöarbete och hävda vikten av att
miljö- och energiskatterna används som ett centralt styrinstrument i kampen
mot miljöförstöringen. Sverige ligger i tätposition vad gäller miljöansvar.
Samtidigt har skatterna konkurrenspåverkan för svenska företag. Därför
måste Sverige verka för att EU:s miljö- och energiskatter höjs inom samtliga
medlemsländer. En skatteväxling med sänkta arbetskostnader och höjd
miljöskatt är sannolikt Europas bästa möjlighet att bekämpa arbetslösheten
och miljöproblemen.
Regeringen säger sig i budgeten ta ett nytt steg i en grön skatteväxling. Det
är en sanning med modifikation. Vad gäller höjning av miljöskatter är det
sant att det finns ett sådant inslag i budgeten. Däremot finns det inga sänkta
arbetsgivaravgifter med i budgetförslaget. Centerpartiet föreslår att en riktig
grön skatteväxling genomförs, där intäkterna från höjda miljöskatter går till
sänkta arbetsgivaravgifter. Detta bör ges regeringen till känna.
Centerpartiet säger ett absolut nej till en höjning av dieselskatten, så länge
det inte finns alternativa bränslen att tillgå i tillräcklig mängd och till
konkurrenskraftiga priser. Höjd dieselskatt innebär att betydelsefulla
näringar som åkerier, rederier och jordbruk får sämre möjligheter att
konkurrera på lika villkor som sina europeiska konkurrenter. Höjd dieselskatt
har dessutom en dålig regionalpolitisk profil.
Riksdagen bör avslå den av regeringen föreslagna höjningen av
dieselskatten.
Höjd produktionsskatt på
kärnkraftsel
Centerpartiet är pådrivande i arbetet för omställningen till ett
ekologiskt hållbart energisystem. Utvecklandet av alternativa
energikällor samt effektivare användande av energi bör
stimuleras. Bruk av energi från ekologiskt hållbara
energikällor måste främjas framför ändliga energikällor.
Kärnkraften orsakar kostnader historiskt, i nutid och i
framtid. Som ett led i påskyndandet av energiomställningen
bör produktionen beskattas i högre mån. Vi föreslår en
höjning av produktionsskatten på el från kärnkraft med 1 öre
per kWh för år 2000. Detta bör riksdagen besluta om.
Återinförd fastighetsskatt på
vattenkraft
Sverige har mycket låga priser på elenergi. Centerpartiet
föreslår att den fastighetsskatt på äldre vattenkraft som
avskaffades 1998 återinförs. Motivet till sänkningen var att
den gynnade den elintensiva industrin, men det saknas
belägg för att så skulle vara fallet. Detta bör riksdagen
besluta om.
Elmarknaden har i tilltagande grad avreglerats och känneteckas av ökad
konkurrens. Därför är det föga troligt att de av Centerpartiet föreslagna
produktionsskatterna på el, mer än till liten del, kommer att vältras över på
elkonsumenterna. Den av regeringen föreslagna höjningen av energiskatten
på el kommer däremot att märkas direkt i elkonsumenternas plånböcker
eftersom energiskatten läggs på marknadspriset. Riksdagen bör därför avslå
den av regeringen föreslagna höjningen av energiskatten på el.
Minskad nedsättning av
koldioxidskatten för industrin
För andra skattepliktiga bränslen än bensin och högbeskattat
bränsle som förbrukas i industriella tillverkningsprocesser
reduceras koldioxidskatten till hälften av den generella nivån
på koldioxidskatten. Före den 1 juli 1997 hade dock
industrin en  nedsättning med 75 % av koldioxidskatten. Vid
denna tidpunkt infördes andra skattelättnader för
energiintensiv verksamhet. Om ett företags
koldioxidskattebelastning vid skattenivån 50 % överstiger
0,8 % av försäljningsvärdet, medger
beskattningsmyndigheten nedsättning av skatten så att den
överskjutande skattebelastningen sätts ned till 20 % (0,8
procentsregeln).
Industrin har i de flesta fall rätt till nedsättning med 50 % av
koldioxidskatten. För den som är registrerad som skattskyldig kan avdrag
med hälften av koldioxidskatten göras i deklarationen. För den som inte är
registrerad som skattskyldig sker återbetalning med hälften av den koldioxid-
skatt som belastat bränslet efter ansökan till Särskilda skattekontoret i
Ludvika.
Inkomsterna av koldioxidskatt från industrin år 2000 beräknas med
gällande regelsystem uppgå till 2,6 mdkr. Centerpartiet föreslår att
nedsättningen för industrin  ska vara 25 % i stället för 50 %. Med den
förändringen beräknas inkomsterna öka med 0,9 mdkr. I den föreslagna
nedsättningen ingår även fortsättningsvis skattelättnader för energiintensiv
verksamhet. Detta bör riksdagen besluta om.
Kväveoxidskatt
Kväveoxidutsläppen har stadigt ökat. De ger en negativ
miljöpåverkan och bör därför motarbetas. Delmålet för
sänkning av kväveoxid är alltför lågt satta, och Centerpartiet
anser att delmålen bör uppnå en 40-procentig minskning till
2005. Ett led i denna målsättning är att öka avgifterna för
utsläppen av kväveoxid. En kväveoxidskatt bör tas ut med 10
kr per kg NOx för pannor med en större effekt än 5 MW och
med en nyttiggjord energiproduktion större än 20 GWh.
Detta bör riksdagen besluta om.
Miljöskatt på inrikes flyg
Flygtrafiken orsakar stora utsläpp i luften och bör därmed stå
för en del av miljökostnaderna. Centerpartiet anser att man
bör överväga att införa differentierade landningsavgifter för
minskade miljöfarliga utsläpp och buller.
Miljöskatten på inrikes flyg togs bort den 1 januari 1997. Vi föreslår att en
miljöskatt på flyg införs med ett belopp per passagerare och resa, vilket
innebär att de största flygplanen med flest resenärer får bära de största
kostnaderna. Detta är fullt rimligt med tanke på att flygplatserna har
dimensionerats för dessa plan. Det bör ankomma på regeringen att
återkomma till riksdagen med förslag om miljöskatt på inrikes flyg i enlighet
med vad som anförts i motionen.
Sänkt fastighetsskatt
Alla människor behöver bra bostäder till rimliga kostnader.
Valfrihet och mångfald i boendet är grundpelare i
bostadspolitiken och en del av välfärdspolitiken. Människor
ska fritt kunna välja bostad och bostadsort. Boendet är inte
bara just bostaden utan även känslan av trygghet att ha ett
hem. Att äga sitt hem har ett värde i sig. Centerpartiet arbetar
för en ökad neutralitet mellan boendeformerna och
långsiktigt lägre boendekostnader. Det förbättrade
ekonomiska läget har inneburit mer än en halvering av
räntorna.
Centerpartiet har ihärdigt verkat för ett lägre skatteuttag på boendet. Vi
motsatte oss höjningen av fastighetsskattesatsen hösten 1994 från 1,5 till 1,7
procentenheter och har därefter sökt möjligheter att återställa nivån till 1,5
procent. Under våren 1998 möjliggjordes detta genom en överenskommelse
mellan oss och regeringspartiet.
Fastighetstaxeringskommittén ser för närvarande över formerna för
fastighetstaxeringen. Centerpartiet har konstruktivt deltagit i utredningens
arbete. Centerpartiet konstaterar att fastighetsskatten träffar människor
oavsett bärkraft. Därför ska fastighetsskatten successivt sänkas. Centerpartiet
anser att fastighetsskattesystemet bör ersättas av ett system med
schablonintäkt mot vilken avdrag får göras för fastighetens kostnader, såväl
räntekostnader, vilket gäller i dag, som också kostnader för underhåll och
reparation. En del av denna avdragsrätt åstadkoms genom att det så kallade
ROT-avdraget permanentas. Därigenom kan ökad rättvisa skapas mellan
olika upplåtelseformer och dubbelbeskattningen på hyresfastigheter
försvinna. Ett system med schablonintäkt istället för fastighetsskatt
bestraffar inte heller lika påtagligt den som gör miljö- och energiförbättringar
på fastigheten och därmed i nuvarande system får höjd fastighetsskatt.
Åtgärderna höjer värdet på fastigheten och därmed även taxeringsvärdet som
utgör grund för beskattningen. Så länge fastighetsskatten finns kvar bör den
även i fortsättningen vara statlig. Lekmannainflytande i taxeringsnämnder
bör återinföras. Vad som ovan anförts om system för fastighetsbeskattning
med avdragsrätt för fastighetens kostnader, inkluderande en permanentning
av ROT-avdraget, bör ges regeringen till känna.
Centerpartiet biträder inte den sänkning av fastighetsskatten på hyreshus
som regeringen föreslår. Det är föga troligt att sänkningen kommer att slå
igenom så att den kommer hyresgästerna till godo. Det är bättre att ta ett
samlat grepp på hela fastighetsbeskattningen än att göra en tillfällig sänkning
som vid fullt genomslag motsvarar två kvällstidningar i månaden för den
boende. Detta bör riksdagen besluta om.
Centerpartiet har drivit frågan om lättnader för dem som drabbats särskilt
hårt av höjda taxeringsvärden vid förra taxeringstillfället, nämligen
fastboende i attraktiva skärgårds- och andra fritidshustäta områden. Det är
orimligt att  människor i vanliga inkomstlägen tvingas flytta på grund av att
deras hus ligger i ett attraktivt läge. Det skulle leda till att dessa områden
inom kort består enbart av fastigheter som ägs av fritidsboende. Det skulle i
sin tur utarma den offentliga servicen, landskapsbilden och kulturen i sådana
områden.
Frågan har behandlats av Fastighetsbeskattningskommittén vars ställnings-
tagande redovisades i maj 1999. Centerpartiets representant biträdde inte
utredningsmajoritetens förslag. Motivet var att förslaget har så stora brister
att det inte kan läggas till grund för lagstiftning. Ett i stort sett enigt
remissutfall bekräftar denna uppfattning. Vår representant hävdade att
lösningen istället står att finna inom ramen för taxeringsförfarandet.
Centerpartiet har exempelvis tidigare föreslagit att den s k belägenhets-
faktorn slopas i taxeringsförfarandet.
Fastighetstaxeringskommittén kommer inom kort att framlägga sina
förslag. Det är viktigt att regeringen - som hittills visat ett mycket ljumt
intresse för att lösa problemen för fastboende i attraktiva områden - nu
samlar sig till ett förslag som tar sikte på att lösa frågan inom ramen för
taxeringsförfarandet. Förslaget bör utformas så att det får retroaktiv verkan
även för 1999. Riksdagen bör hos regeringen begära förslag med denna
innebörd.
Skadestånd för sexuella
trakasserier
I en nyligen avkunnad kammarrättsdom slog domstolen fast
att skadestånd på grund av sexuella trakasserier ska anses
som inkomst av tjänst och därmed beskattas. Domstolen
hävdade att skadeståndet inte var att anse som en
kompensation för den kränkning kvinnan i åratals utsatts för,
utan att det hade sin grund i anställningsförhållandet mellan
henne och hennes arbetsgivare. Centerpartiet anser att detta
avgörande är stötande för det allmänna rättsmedvetandet och
att riksdagen måste göra ett korrektiv. Skadestånd p g a
sexuella trakasserier skall likställas med kränkningser-
sättning och därmed anses som ett skattefritt ideellt
skadestånd. Regeringen bör göra en översyn av nu aktuella
bestämmelser. Detta bör ges regeringen till känna.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen godkänner riktlinjerna för den framtida skatte-
politiken som redovisas i motionen,
2. att riksdagen beslutar att för inkomståret 2000 sänka
inkomstskatten med 10,5 miljarder kronor genom höjning av grund-
avdraget,
3. att riksdagen avslår den föreslagna höjningen av den nedre
skiktgränsen för uttag av statlig skatt,
4. att riksdagen river upp den beslutade förlängningen av den sär-
skilda skattereduktionen,
5. att riksdagen avslår förslaget om överförande av det fasta
skattebeloppet på förvärvsinkomst till kommunerna,
6. att riksdagen beslutar om sänkta arbetsgivaravgifter enligt vad
som anförts i motionen
7. att riksdagen beslutar om att arbetsgivaravgiftsreduktionen
beräknas på den årliga lönesumman,2
8. att riksdagen beslutar om återinförd reduktion av arbetsgivar-
avgiften för jord- och skogsbruk, trädgårdsskötsel, jakt, fiske och
annan personlig service i Norrlands inland,
9. att riksdagen beslutar om förbättrade konkurrensvillkor för
svenskt jordbruk enligt vad som anförts i motionen,
10. att riksdagen beslutar att förlänga nuvarande reavinstregler med
två år för fastigheter enligt vad som anförts i motionen,
11. att riksdagen beslutar om skattesubvention för hushållstjänster
enligt vad som anförts i motionen,
12. att riksdagen beslutar om att avskaffa den särskilda löneskatten
på avsättning till anställdas vinstandelar enligt vad som anförts i
motionen,
13. att riksdagen beslutar om lindring i beskattningen för handels-
bolag och kommanditbolag enligt vad som anförts i motionen,1
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att på sikt avskaffa dubbelbeskattningen, 1
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att fasa ut förmögenhetsskatten,1
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om införandet av ett yrkesfiskeavdrag,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om grön skatteväxling,
18. att riksdagen avslår den av regeringen föreslagna höjningen av
dieselskatten,
19. att riksdagen beslutar om höjd produktionsskatt på el från
kärnkraft enligt vad som anförts i motionen,
20. att riksdagen beslutar om återinförd fastighetsskatt på vatten-
kraft,
21. att riksdagen avslår den av regeringen föreslagna höjningen av
energiskatten på el,
22. att riksdagen beslutar om minskad reduktion av industrins
koldioxidskatt enligt vad som anförts i motionen,
23. att riksdagen beslutar att införa en kväveoxidskatt enligt vad
som anförts i motionen,
24. att riksdagen hos regeringen begär förslag om miljöskatt på
inrikes flyg enligt vad som anförts i motionen,
25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om system för fastighetsbeskattning med avdragsrätt
för fastighetens kostnader, inkluderande en permanentning av ROT-
avdraget, 1
26. att riksdagen avslår förslaget om tillfälligt sänkt fastighetsskatt
för hyresfastigheter,
27. att riksdagen hos regeringen begär att den återkommer med
förslag för att lösa problemen för fastboende i attraktiva områden,
28. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av nu aktuella
bestämmelser kring ideellt skadestånd, 1
29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
skadestånd på på grund av sexuella trakasserier skall likställas med
kränkningsersättning och därmed anses som ett skattefritt ideellt
skadestånd. 1

Stockholm den 4 oktober 1999
Lennart Daléus (c)
Agne Hansson (c)
Birgitta Carlsson (c)
Margareta Andersson (c)
Rolf Kenneryd (c)
Kenneth Johansson (c)
Lena Ek (c)
1 Yrkandena 13-15, 25, 28 och 29 hänvisade till SkU.


2 Yrkande 7 hänvisat till SfU.
Övriga yrkanden hänvisade till FiU.