En skattepolitik för tillväxt, bättre miljö och socialt ansvar
Centerpartiet för en politik för ett decentraliserat och ekologiskt samhälle med en stark ekonomi och har aktivt medverkat till att den svenska ekonomin nu är stark. Vi vill nu gå vidare med bland annat skattesänkningar och reformer på arbetsmarknaden för att öka sysselsättningen och stärka välfärden. Med rätt ekonomisk politik är förutsättningarna för en stark, självständig ekonomi goda. Centerpartiet har en långsiktig målsättning att sänka skattetrycket i takt med vad ekonomin medger. Vi prioriterar sänkt inkomstskatt för låg- och medelinkomsttagare samt sänkt skatt på företagande och boende. Centerpartiets skatteprofil innebär ökad tillväxt, bättre miljö och socialt ansvar.
Skattesystemet ska gynna arbete och kunskap och stärka bl.a. människors ställning på arbetsmarknaden. Som en del i det bör inkomstskatterna för låg- och medelinkomsttagare sänkas. Centerpartiet förespråkar en varaktig lösning för sänkta inkomstskatter genom höjt grundavdrag främst för människor med små eller medelstora inkomster. Höjningen bör konstrueras så att den trappas upp till en viss nivå och därefter trappas ner så att just låg- och medelinkomsttagare får störst del av den sänkta inkomstskatten.
Skatterna ska finansiera de offentliga utgifterna samt åstadkomma en rättvis fördelning av resurserna. Skatterna är också styrande till sin karaktär. Skatterna måste upplevas som rättvisa av medborgarna och ge förutsättningar för en positiv utveckling i samhället.
Fördelningen av de offentliga resurserna ska vara rättvis och omfatta alla. Det är viktigt att slå vakt om ett tryggt samhälle med bra skola, vård och omsorg. Människor måste kunna känna delaktighet och gemenskap i samhället. Utanförskap och misstro riskerar att leda till arbetslöshet, kriminalitet och social utslagning. Det sociala utanförskapet måste bekämpas på alla nivåer i samhället.
Skattesystemets omfördelande funktion är viktig. Genom att fördela bördorna så att de som orkar bäst bär mer än de svaga, dvs skatt efter bärkraft, kan alla medborgare få social välfärd. Sverige har ett jämförelsevis mycket högt skattetryck. Centerpartiet anser det nödvändigt att sänka skattetrycket. Sänkningen måste ske på ett sådant sätt att de offentliga finanserna förmår garantera vår gemensamma välfärd.
Centerpartiet arbetar för att långsiktigt öka miljörelateringen i skattesystemet. Verksamheter som påverkar miljön ska inte vältra över miljö- och hälsorelaterade kostnader på samhället. Principen om att förorenaren betalar ska gälla. Med en skattepolitik som stöd för miljö- och energipolitiken kan Sverige genomgå en strukturomvandling som leder till ett modernt land med avancerad teknik som svarar upp mot miljöns krav. Vad som ovan anförts om den framtida inriktningen av skattepolitiken bör ges regeringen till känna.
Skatteöverläggningarna
Centerpartiet deltar i de pågående skatteöverläggningarna mellan samtliga partier. Det är bra att regeringen tagit initiativ till överläggningarna. Vårt mål är att nå en bred uppgörelse för en långsiktig skattereform. Under de något sporadiska överläggningarnas gång har vi ställt oss frågan om Socialdemokraterna vill nå en bred uppgörelse. Överläggningarna drivs halvhjärtat av regeringspartiet, och underlagen till samtalen har haft mer karaktär av internt socialdemokratiska argumentsamlingar för den förda politiken än analyserande underlagsmaterial för en reform av det svenska skattesystemet.
Centerpartiet anser att regeringen använder sig av en felaktig strategi, om man är intresserad av en bred uppgörelse. Det är otaktiskt att lyfta ut och göra upp om delar av skattesystemet samtidigt som det pågår skatte- överläggningar. Om regeringen bit för bit låser upp sig i uppgörelser minskar förutsättningarna att få en bred uppslutning kring en skattereform, eftersom utrymmet för att ta och ge i en förhandling minskar. Centerpartiet har i skatteöverläggningarna ambitionen att tillgodose våra prioriteringar tillväxt, miljö och socialt ansvar. För varje gång regeringen ingår en uppgörelse om skatter som går emot dessa prioriteringar minskar det förutsättningen för att Centerpartiet kommer att finnas med i en bred uppgörelse. En bred uppgörelse, med ett större underlag än vad regeringsmakten nu vilar på, är det bästa för Sverige. Frågan är om socialdemokratin kommer att prioritera Sveriges eller det egna partiets bästa. Vårt mål är en bred och långsiktig skattereform med ett brett parlamentariskt stöd. Vad som anförts om skatteöverläggningarnas bedrivande bör ges regeringen till känna.
Centerpartiet presenterar i denna motion förslag på skatteförändringar som innebär ökad tillväxt, bättre miljö och socialt ansvar. Vi preciserar våra förslag för 2000 och visar för 2001 och 2002 vilken inriktning vi vill ha för skattepolitiken. Centerpartiet visar medvetet en öppenhet inför 2001 och 2002 för att kunna ta och ge i skatteöverläggningarna.
Sänkt skatt på arbete
Sänkt inkomstskatt
Centerpartiet verkar för sänkt inkomstskatt för människor med vanliga inkomster. Vi förespråkar en varaktig lösning för sänkta inkomstskatter genom höjt grundavdrag för människor med små eller medelstora inkomster. Höjningen bör konstrueras så att den trappas upp till en viss nivå och därefter trappas ner så att just låg- och medelinkomsttagare får störst del av den sänkta inkomstskatten. Centerpartiet avser att sänka inkomstskatten med 10,5 miljarder för år 2000. Det bör ankomma på utskottet att detaljutforma grundavdraget i olika inkomstlägen för att fullfölja avsikten att låg- och medelinkomsttagare ska få störst del av den sänkta inkomstskatten. Kommuner och landsting kompenseras för minskningen av den beskattningsbara inkomsten i enlighet med finansieringsprincipen. Riksdagen bör besluta att för inkomståret 2000 sänka inkomstskatten med 10,5 miljarder genom höjning av grundavdraget.
I budgeten har regeringen gjort upp med Vänstern och Miljöpartiet om tekniken för att sänka inkomstskatter. Den valda tekniken med en skatte- reduktion motsvarande 25 procent av den allmänna pensionsavgiften innebär att skattesänkningen får en dålig fördelningspolitisk profil. Regeringens redovisning i finansplanen visar tydligt att det är människor med höga inkomster som får den största skattesänkningen räknat i kronor. Tekniken innebär också att studenter och pensionärer inte får del av skattesänkningen. Centerpartiets linje med att sänka inkomstskatten genom höjt grundavdrag innebär att alla, även studenter och pensionärer, får sänkt skatt.
Som en del i regeringens förslag om en skattereduktion motsvarande 25 procent av den allmänna pensionsavgiften ändras möjligheten till avdrag vid beräkningen av underlag för kommunal och statlig inkomstskatt. Avdrags- rätten sänks från 100 till 75 procent av den allmänna pensionsavgiften. Den begränsade avdragsrätten för allmän pensionsavgift innebär att brytpunkten för uttag av statlig skatt sjunker. Därmed kommer antalet personer som betalar statlig inkomstskatt att öka. Regeringen måste därför justera upp den nedre skiktgränsen med samma belopp som den begränsade avdragsrätten sänker skiktgränsen. Om inkomstskatten sänks genom att grundavdraget höjs påverkar det inte skiktgränserna för statlig inkomstskatt.
Regeringen justerar dessutom upp den nedre skiktgränsen ytterligare för att minska antalet personer som betalar statlig inkomstskatt. Centerpartiet anser inte att en uppjustering av den nedre skiktgränsen för uttag av statlig skatt är en prioriterad skatteförändring. Särskilt inte då stora grupper som studenter samt pensionärer ställs utanför regeringens föreslagna inkomstskatte- sänkning. Riksdagen bör avslå den föreslagna höjningen av den nedre skikt- gränsen för uttag av statlig skatt.
För 1999 finns en särskild skattereduktion som utgår till personer med pensionsgrundande inkomst. Reduktionsbeloppet uppgår till 1 320 kronor för inkomster upp till 135 000 kronor och trappas därefter av. Denna reduktion infördes i avvaktan på en större skattereform. Nu när regeringen bedrivit skatteöverläggningarna så halvhjärtat att det inte tillkommit någon skattereform, utan istället gjort upp med Vänstern och Miljöpartiet om en inkomstskattesänkning med dålig fördelningspolitisk profil, föreslår regeringen en förlängning av den särskilda skattereduktionen.
I finansplanen motiverar regeringen förlängningen av den särskilda skattereduktionen på följande sätt. "För att ge ett tillfredsställande fördel- ningspolitiskt utfall av de samlade regeländringar som föreslås för år 2000 behålls reduktionen med oförändrad utformning även för inkomståret 2000." Bättre argument för att sänka inkomstskatten genom att höja grundavdraget, istället för den av regeringen föreslagna skattereduktionen för den allmänna pensionsavgiften, torde vara svårt att formulera. För de människor med små eller medelstora inkomster som får del av den särskilda skattereduktionen är en varaktig lösning för sänkta inkomstskatter genom höjt grundavdrag bättre. Riksdagen bör riva upp den beslutade förlängningen av den särskilda skattereduktionen.
Fast skattebelopp av förvärvsinkomst
Centerpartiet avvisar regeringens förslag om att den statliga skatt om 200 kronor som utgår på förvärvsinkomst ska tillfalla kommunerna år 2001. Anledningen till detta utvecklar vi mer i Centerpartiets ekonomisk-politiska motion. Vi föreslår där att kommunerna kompenseras på annat sätt. Riksdagen bör avslå förslaget om överförande av det fasta skattebeloppet på förvärvsinkomst.
Sänkta arbetsgivaravgifter
Sverige har bland världens högsta skatter på arbetskraft med höga arbetsgivaravgifter. Centerpartiet har de senare åren aktivt medverkat till att sänka arbetsgivaravgifterna. Vi har ambitionen att fortsätta den linjen. Företagsklimatet i Sverige behöver bli bättre. Skatter och avgifter på arbete måste sänkas för att ge människor chansen att utveckla sina idéer i företag, vilket skapar fler jobb. Det bör ske genom att en skatteväxling genomförs, med sänkta skatter på arbetskraft och höjda skatter på miljöskadliga verksamheter. Det ger förutsättningar för ökad sysselsättning generellt sett, vilket i synnerhet är gynnsamt för tjänstesektorn med en hög andel arbetskraftskostnader. Arbetsgivaravgifterna har genom Centerpartiets enträgna arbete reducerats med 5 procentenheter upp till en årlig lönesumma om 850 000 kronor. För egenföretagare är lönesummegränsen 180 000 kronor. Vi förordar en fortsättning av sänkta arbetsgivaravgifter enligt samma modell. Centerpartiet anser att arbetsgivaravgifterna stegvis bör sänkas. För 2000 föreslår vi att lönesummegränsen höjs till två miljoner och för egenföretagare till 300 000 kronor. År 2001 utökas reduktionen med 1 procentenhet för att 2002 utöka reduktionen med 2 procentenheter till totalt 8 procentenheter. Procentenhetsreduktionen föreslås omfatta även egenföre- tagarnas egenavgifter. På detta sätt främjas de mindre företagen, där anställningspotentialen är högst, i förhållande till de större. Riksdagen bör besluta i enlighet med vårt förslag till sänkta arbetsgivaravgifter.
För att arbetsgivaravgiftssänkningen även skall kunna tillgodoräknas av företag som har stora säsongsvariationer är det avgörande att lönesumman beräknas för hela året, och inte uppdelas månadsvis. Detta förfarande missgynnar företagare inom bland annat turism och trädgårdsnäring som är mycket säsongsberoende. Hanteringen begränsar framför allt ungdomars möjligheter till tillfälliga arbeten då det ofta är de som söker säsongsarbeten. Reglerna måste snarast ändras så att avgifterna beräknas på den årliga löne- summan, och inte som idag på en månadsvis lönesumma. Riksdagen bör besluta att arbetsgivaravgiftsreduktionen beräknas på den årliga löne- summan.
Det är viktigt att skattepolitiken utformas för att gagna företagsamhet i hela landet. Regeringens och Moderaternas höjning av de sociala avgifterna för näringsgrenarna jord- och skogsbruk, trädgårdsskötsel, jakt, fiske och annan personlig service i Norrlands inland slog ned som en bomb för många drabbade. Centerpartiet kräver i sin regionalpolitiska motion Utvecklings- politik - Den nya tiden kräver ett nytt Sverige (N214) att beslutet omprövas. Riksdagen bör besluta att ovanstående näringsgrenar i Norrlands inland återigen skall omfattas av en reducerad arbetsgivaravgift.
Skatter för tillväxt och företagande
Likvärdig konkurrens för svenskt jordbruk
Svenskt jordbruk och svensk livsmedelsindustri är en sektor med stora framtidsmöjligheter. Totalt genererar livsmedelssektorn sysselsättning för 340 000 personer och är därmed den tredje största industrigrenen vad gäller anställda. Denna bransch måste kunna konkurrera på ekonomiskt likvärdiga villkor med andra länder inom EU. En stärkt konkurrenskraft ger ökad styrka åt Sveriges totala konkurrenskraft. Det är också viktigt för ökade skatteintäkter och minskade arbetsmarknadspolitiska kostnader genom fler jobb runt om i landet.
Regeringen har i ett antal regeringsförklaringar lovsjungit jordbruket som en framtidsnäring. Under senare år har det stannat vid vackra ord. Efter flera års handlingsförlamning från regeringens sida kommer nu äntligen jordbrukets beskattning av el och eldningsolja att jämställas med övrig tillverkningsindustri. Det är givetvis bra om än alltför sent att denna rättvisereform genomförs. Samtidigt är det förbluffande att konstatera att jordbruket påförs ytterligare pålagor i form av en höjd dieselskatt på 25 öre/liter, vilket motsvarar cirka 70 miljoner kronor för svenskt jordbruk. Det är dessutom förvånande att regeringen inte förmår jämställa jordbrukets el- och eldningsoljebeskattning förrän den 1 juli 2000, alltså tio månader efter att förslaget läggs. Det innebär i realiteten att jordbruksnäringen under det första halvåret 2000 kommer att ha en högre skattebelastning än vad som idag är fallet. Regeringen och dess samarbetspartier ger med ena handen samtidigt som man tar med den andra. För många jordbrukare innebär dieselskattehöjningen att man ytterligare förlorar i konkurrenskraft i för- hållande till sina kollegor i Finland och Danmark.
I Centerpartiets ekonomisk-politiska motion lägger vi konkreta och finansierade förslag för att förbättra det svenska jordbrukets konkurrenskraft från den 1 januari 2000. Det innebär bl a omfattande satsningar på forskning och utveckling samt exportfrämjande åtgärder. Det innebär även att medel anslås till småskalig livsmedelsförädling. Centerpartiet avsätter även medel som skall användas till att nedjustera dieselskatten eller användas för annan kompensation för den i jämförelse med konkurrentländerna högre skatten på diesel. För fortsatt utveckling av svensk trädgårdsnäring föreslås en generell nedsättning av CO2-skatten på olja för växthusuppvärmning, omfattande även grönfodertorkar. Centerpartiet visar öppenhet vid val av metod för att kompensera skattebelastningen. Sammantaget innebär vårt förslag att jordbruks- och trädgårdsnäringen tillförs knappt 1,2 miljard kr per år för att förstärka den internationella konkurrenskraften. Riksdagen bör i övrigt besluta i enlighet med vad som ovan anförs för att stärka svenskt jordbruks konkurrenskraft.
Förläng nuvarande reavinstregler för fastigheter
Enligt riksdagsbeslut ska undantaget vid beräkningen av den vinst som skall ligga till grund för reavinstskatten försvinna vid utgången av 1999. Vi föreslår mot bakgrund av de svårigheter detta kan medföra vid generationsskiften av bostäder och familjeföretag att undantagsregeln för beräkningen av skatteunderlaget förlängs med två år . Därutöver föreslår vi att en utredning tillsätts för att se över och lägga förslag till hur reavinst- beskattningen ska utformas från och med år 2001. Dessa förslag får budgetmässiga effekter år 2001 som är svårberäknade. Vår bedömning är att inkomstbortfallet uppgår till ca 150 miljoner kronor för år 2001. Riksdagen bör besluta om att förlänga de nuvarande reglerna två år i avvaktan på en utredning, som bör tillsättas.
Skattesubvention på hushållsnära tjänster
Ökat antal tjänster och därmed sysselsättningsmöjligheter stimuleras direkt genom sänkt skatt på arbete. Inom tjänstesektorn finns möjlighet att skapa fler jobb och företag. Åtgärder behöver vidtas på skatteområdet för att stimulera tillkomsten av fler jobb och företag i denna sektor. Åtgärder för detta kan vara skattereduktion eller sänkta arbetsgivaravgifter. EG-kommissionen har gett medlemsländerna möjlighet att införa lägre momsskattesats för delar av tjänstesektorn. Tyvärr har Sverige genom den socialdemokratiska regeringen låtit meddela att vi inte kommer att använda oss av den möjligheten. Det är en inriktning Centerpartiet verkar för långsiktigt.
Centerpartiet verkar för sänkt skatt på hushållsnära tjänster och föreslår att ett s.k. RUT-avdrag omgående införs. Ett sådant avdrag möjliggör för fler människor med vanliga inkomster att nyttja hushållstjänster och ökar valfriheten för hushållen. Det kan gälla barnfamiljer och äldre eller fysiskt svaga personer. Nya småföretag kan växa fram för att svara på efterfrågan av tjänsterna och därmed skapas åtskilliga arbetstillfällen.
Beräkningar visar att förslaget på sikt kan ge ca 20 000 jobb. Den "svarta" sektor som finns inom detta område idag kan övergå i en "vit" sektor. Detta ger flera positiva effekter samt skatteinkomster till staten. De arbetstagare som utför hushållstjänsterna kan införlivas i de sociala trygghetssystemen och få en legal och säkrare arbetsituation.
En skattereduktion av vissa servicetjänster får inte medföra att befintliga företag inom servicesektorn konkurreras ut. Därför måste definitionen av hushållsnära tjänster vara tydlig och avgränsad så att existerande företag inte utsätts för en orimlig konkurrens från staten.
Centerpartiets förslag om RUT-avdrag innebär en skattereduktion på 50 procent av arbetskostnaden på hushållsnära tjänster som utförs i hemmet med ett belopp upp till 20 000 kronor per hushåll och år. Begreppet hushålls- tjänster omfattar tjänster som utförs i hemmet som tvätt, städning, omsorg och trädgårdsskötsel. Avdraget bör införas från 1 juli 2000. Detta bör riksdagen besluta om.
Slopad straffskatt på vinstandelar
Med stöd av Vänsterpartiet genomförde den socialdemokratiska regeringen under förra mandatperioden en skärpt beskattning av avsättningar till anställdas vinstandelsstiftelser. Det skedde genom införandet av särskild löneskatt på avsättningar till vinstandelsstiftelser. För Centerpartiets vidkommande är avsättningar av detta slag något positivt, som har goda förutsättningar att bidra till ökat engagemang och ökad delaktighet för de anställda. Genom att en del av företagens vinster går direkt till de anställda skapas en uppmuntrande atmosfär. Dynamik och effektivitet stimuleras. Det är beklagligt att den politiska vänstern inte värdesätter den stora betydelse det personliga engagemanget spelar för företagande och tillväxt. Riksdagen bör besluta om att avskaffa den särskilda löneskatten på avsättning till anställdas vinstandelsstiftelser.
Lindring i dubbelbeskattningen för handelsbolag och kommanditbolag
Kommanditbolag som företagsform kan utvecklas och allt oftare fungera som en form av riskkapitalbolag. De onoterade aktiebolagen har fått en kraftigt lindrad dubbelbeskattning. Detsamma gäller inte i samma utsträckning för kommanditbolag och handelsbolag. Det kan genomföras genom att den lönesummeanknutna delen av det skattefria utrymmet för övriga bolag ersätts med att en större andel av det egna kapitalet får tas ut skattefritt för kommandit- och handelsbolagens vidkommande, eftersom dessa indirekt genererar sysselsättning i de bolag som de satsar kapital i. Detta bör ges regeringen till känna.
Avskaffa dubbelbeskattningen på sikt
Centerpartiet har varit pådrivande för att sänka ägarbeskattningen för de onoterade bolagen. Dubbelbeskattningen av dessa bolag har lindrats med ett skattefritt utrymme. Vidare har Centerpartiet medverkat till ytterligare lättnader genom att bland annat det positiva räntefördelningsunderlaget har höjts. Dubbelbeskattningen på aktieutdelningar har många negativa effekter, med i flera fall mångdubbel verkan. De lättnadsregler som finns fyller inte de krav på enkelhet, förutsägbarhet och överskådlighet som bör ställas på regelverk för mindre företag. En snabb översyn av reglerna och en omedelbar anpassning till de regler som gäller i andra europeiska länder är nödvändig. Detta bör ges regeringen till känna.
Utfasad förmögenhetsskatt
Förmögenhetsskatten bör successivt fasas ut ur det svenska skattesystemet. Den tas i många fall ut i form av en extra skatt på fastigheter, som har ett högt taxeringsvärde och låga inteckningsskulder. Den internationella rörligheten för kapitalet har ökat och därför har det varit nödvändigt att befria huvudägare i aktiebolag från förmögenhetsskatt med hänvisning till att deras kapital är låst i deras stora företag, som fyller en viktig funktion för svenskt näringsliv och svensk arbetsmarknad. En situation där verkligt förmögna människor befrias från förmögenhetsskatt och mindre förmögna människor belastas med förmögenhetsskatt, är naturligtvis inte acceptabelt ur rättvisesynpunkt. Utfasningen bör ske stegvis med slopad sambeskattning som första steg. Detta bör ges regeringen till känna.
Sänkt skatt och enklare regler för fåmansbolagen
Centerpartiet har tidigare lagt förslag i riksdagen om borttagande av stoppregler för fåmansföretagen. Sänkt skatt och enklare regler för fåmansbolagen kommer tillsammans med Centerpartiets förslag till sänkta arbetsgivaravgifter, sänkt skatt för låg- och medelinkomsttagare, reformering av arbetsmarknadspolitiken och en bred satsning på utbildning att öka småföretagens anställningsvilja och förbättra företagsklimatet. Regeringen aviserar i budgeten att det i en proposition senare i höst föreslås förändrade stoppregler för fåmansföretag. Det är glädjande att regeringen efter påtryckningar från Centerpartiet nu avser att behandla frågan. Centerpartiet avser att återkomma med förslag i samband med behandlingen av regeringens proposition.
Inför ett yrkesfiskeavdrag
Centerpartiet har vid återkommande tillfällen uppmärksammat det svenska yrkesfiskets ogynnsamma konkurrensläge gentemot viktiga konkurrentländer i vårt närområde, såsom Norge och Danmark. Centerpartiet anser att de licensierade yrkesfiskarna i Sverige måste få ett skatteavdrag, vars utformning bör göras efter dansk modell, eftersom denna har godkänts av EG-kommissionen. Riksdagen har tidigare enhälligt beställt ett förslag om yrkesfiskeavdrag. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om yrkesfiskeavdrag i likhet med det som finns i Danmark. Detta bör ges regeringen till känna.
Ekologi och utveckling
Skatteväxling
Centerpartiet förespråkar sänkt skatt på arbete för ökad sysselsättning och tillväxt. Det bör ske genom sänkta arbetsgivaravgifter. För att skapa utrymme för sänkta skatter på arbete bör skatterna höjas på verksamheter som tar i anspråk naturens resurser utan att automatiskt ersätta de skador och det slitage som uppstår. Centerpartiet föreslår en höjning av miljö- och energiskatter. Genom att skatteväxla på det sätt som Centerpartiet föreslår kan skatterna på arbete sänkas och skatterna på sådant som är skadligt för miljön höjas. Därigenom minskar den miljöskadliga verksamheten i omfattning samtidigt som fler kan få arbete.
Skatteväxling är gynnsam för såväl miljön som skatteintäkterna på sikt. Centerpartiet har bidragit till att miljö- och energiskatterna höjts vilket har gett positivt bidrag till att åstadkomma det ekologiska lyftet. Koldioxid- skatten för industrin har fördubblats, skatten på el och på fossila bränslen har höjts och skatt på naturgrus har införts. Detta ger bra miljöeffekter men vi anser inte att skatteväxlingen är tillräcklig. Vi vill utveckla skattepolitiken ytterligare. Principen "förorenaren betalar" genomsyrar vår syn på miljö- skatter och avgifter. En "grön" skatteväxling innebär att det ska kosta mer att tära på vårt gemensamma miljöarv medan det ska kosta mindre att sätta folk i arbete.
Med en skattepolitik som stöd för miljö- och energipolitiken kan Sverige genomgå en strukturomvandling som leder till ett modernt land med avancerad teknik som svarar upp mot miljöns krav. En sådan utveckling stärker också svenska företags internationella konkurrenskraft, eftersom marknaden för miljövänliga produkter och produktion växer mycket snabbt och kommer att växa under överskådlig tid.
Det finns inom miljöteknikområdet stora framtidsmöjligheter och expanderande för branschen.
Sverige måste vara pådrivande i EU:s miljöarbete och hävda vikten av att miljö- och energiskatterna används som ett centralt styrinstrument i kampen mot miljöförstöringen. Sverige ligger i tätposition vad gäller miljöansvar. Samtidigt har skatterna konkurrenspåverkan för svenska företag. Därför måste Sverige verka för att EU:s miljö- och energiskatter höjs inom samtliga medlemsländer. En skatteväxling med sänkta arbetskostnader och höjd miljöskatt är sannolikt Europas bästa möjlighet att bekämpa arbetslösheten och miljöproblemen.
Regeringen säger sig i budgeten ta ett nytt steg i en grön skatteväxling. Det är en sanning med modifikation. Vad gäller höjning av miljöskatter är det sant att det finns ett sådant inslag i budgeten. Däremot finns det inga sänkta arbetsgivaravgifter med i budgetförslaget. Centerpartiet föreslår att en riktig grön skatteväxling genomförs, där intäkterna från höjda miljöskatter går till sänkta arbetsgivaravgifter. Detta bör ges regeringen till känna.
Centerpartiet säger ett absolut nej till en höjning av dieselskatten, så länge det inte finns alternativa bränslen att tillgå i tillräcklig mängd och till konkurrenskraftiga priser. Höjd dieselskatt innebär att betydelsefulla näringar som åkerier, rederier och jordbruk får sämre möjligheter att konkurrera på lika villkor som sina europeiska konkurrenter. Höjd dieselskatt har dessutom en dålig regionalpolitisk profil.
Riksdagen bör avslå den av regeringen föreslagna höjningen av dieselskatten.
Höjd produktionsskatt på kärnkraftsel
Centerpartiet är pådrivande i arbetet för omställningen till ett ekologiskt hållbart energisystem. Utvecklandet av alternativa energikällor samt effektivare användande av energi bör stimuleras. Bruk av energi från ekologiskt hållbara energikällor måste främjas framför ändliga energikällor. Kärnkraften orsakar kostnader historiskt, i nutid och i framtid. Som ett led i påskyndandet av energiomställningen bör produktionen beskattas i högre mån. Vi föreslår en höjning av produktionsskatten på el från kärnkraft med 1 öre per kWh för år 2000. Detta bör riksdagen besluta om.
Återinförd fastighetsskatt på vattenkraft
Sverige har mycket låga priser på elenergi. Centerpartiet föreslår att den fastighetsskatt på äldre vattenkraft som avskaffades 1998 återinförs. Motivet till sänkningen var att den gynnade den elintensiva industrin, men det saknas belägg för att så skulle vara fallet. Detta bör riksdagen besluta om.
Elmarknaden har i tilltagande grad avreglerats och känneteckas av ökad konkurrens. Därför är det föga troligt att de av Centerpartiet föreslagna produktionsskatterna på el, mer än till liten del, kommer att vältras över på elkonsumenterna. Den av regeringen föreslagna höjningen av energiskatten på el kommer däremot att märkas direkt i elkonsumenternas plånböcker eftersom energiskatten läggs på marknadspriset. Riksdagen bör därför avslå den av regeringen föreslagna höjningen av energiskatten på el.
Minskad nedsättning av koldioxidskatten för industrin
För andra skattepliktiga bränslen än bensin och högbeskattat bränsle som förbrukas i industriella tillverkningsprocesser reduceras koldioxidskatten till hälften av den generella nivån på koldioxidskatten. Före den 1 juli 1997 hade dock industrin en nedsättning med 75 % av koldioxidskatten. Vid denna tidpunkt infördes andra skattelättnader för energiintensiv verksamhet. Om ett företags koldioxidskattebelastning vid skattenivån 50 % överstiger 0,8 % av försäljningsvärdet, medger beskattningsmyndigheten nedsättning av skatten så att den överskjutande skattebelastningen sätts ned till 20 % (0,8 procentsregeln).
Industrin har i de flesta fall rätt till nedsättning med 50 % av koldioxidskatten. För den som är registrerad som skattskyldig kan avdrag med hälften av koldioxidskatten göras i deklarationen. För den som inte är registrerad som skattskyldig sker återbetalning med hälften av den koldioxid- skatt som belastat bränslet efter ansökan till Särskilda skattekontoret i Ludvika.
Inkomsterna av koldioxidskatt från industrin år 2000 beräknas med gällande regelsystem uppgå till 2,6 mdkr. Centerpartiet föreslår att nedsättningen för industrin ska vara 25 % i stället för 50 %. Med den förändringen beräknas inkomsterna öka med 0,9 mdkr. I den föreslagna nedsättningen ingår även fortsättningsvis skattelättnader för energiintensiv verksamhet. Detta bör riksdagen besluta om.
Kväveoxidskatt
Kväveoxidutsläppen har stadigt ökat. De ger en negativ miljöpåverkan och bör därför motarbetas. Delmålet för sänkning av kväveoxid är alltför lågt satta, och Centerpartiet anser att delmålen bör uppnå en 40-procentig minskning till 2005. Ett led i denna målsättning är att öka avgifterna för utsläppen av kväveoxid. En kväveoxidskatt bör tas ut med 10 kr per kg NOx för pannor med en större effekt än 5 MW och med en nyttiggjord energiproduktion större än 20 GWh. Detta bör riksdagen besluta om.
Miljöskatt på inrikes flyg
Flygtrafiken orsakar stora utsläpp i luften och bör därmed stå för en del av miljökostnaderna. Centerpartiet anser att man bör överväga att införa differentierade landningsavgifter för minskade miljöfarliga utsläpp och buller.
Miljöskatten på inrikes flyg togs bort den 1 januari 1997. Vi föreslår att en miljöskatt på flyg införs med ett belopp per passagerare och resa, vilket innebär att de största flygplanen med flest resenärer får bära de största kostnaderna. Detta är fullt rimligt med tanke på att flygplatserna har dimensionerats för dessa plan. Det bör ankomma på regeringen att återkomma till riksdagen med förslag om miljöskatt på inrikes flyg i enlighet med vad som anförts i motionen.
Sänkt fastighetsskatt
Alla människor behöver bra bostäder till rimliga kostnader. Valfrihet och mångfald i boendet är grundpelare i bostadspolitiken och en del av välfärdspolitiken. Människor ska fritt kunna välja bostad och bostadsort. Boendet är inte bara just bostaden utan även känslan av trygghet att ha ett hem. Att äga sitt hem har ett värde i sig. Centerpartiet arbetar för en ökad neutralitet mellan boendeformerna och långsiktigt lägre boendekostnader. Det förbättrade ekonomiska läget har inneburit mer än en halvering av räntorna.
Centerpartiet har ihärdigt verkat för ett lägre skatteuttag på boendet. Vi motsatte oss höjningen av fastighetsskattesatsen hösten 1994 från 1,5 till 1,7 procentenheter och har därefter sökt möjligheter att återställa nivån till 1,5 procent. Under våren 1998 möjliggjordes detta genom en överenskommelse mellan oss och regeringspartiet.
Fastighetstaxeringskommittén ser för närvarande över formerna för fastighetstaxeringen. Centerpartiet har konstruktivt deltagit i utredningens arbete. Centerpartiet konstaterar att fastighetsskatten träffar människor oavsett bärkraft. Därför ska fastighetsskatten successivt sänkas. Centerpartiet anser att fastighetsskattesystemet bör ersättas av ett system med schablonintäkt mot vilken avdrag får göras för fastighetens kostnader, såväl räntekostnader, vilket gäller i dag, som också kostnader för underhåll och reparation. En del av denna avdragsrätt åstadkoms genom att det så kallade ROT-avdraget permanentas. Därigenom kan ökad rättvisa skapas mellan olika upplåtelseformer och dubbelbeskattningen på hyresfastigheter försvinna. Ett system med schablonintäkt istället för fastighetsskatt bestraffar inte heller lika påtagligt den som gör miljö- och energiförbättringar på fastigheten och därmed i nuvarande system får höjd fastighetsskatt. Åtgärderna höjer värdet på fastigheten och därmed även taxeringsvärdet som utgör grund för beskattningen. Så länge fastighetsskatten finns kvar bör den även i fortsättningen vara statlig. Lekmannainflytande i taxeringsnämnder bör återinföras. Vad som ovan anförts om system för fastighetsbeskattning med avdragsrätt för fastighetens kostnader, inkluderande en permanentning av ROT-avdraget, bör ges regeringen till känna.
Centerpartiet biträder inte den sänkning av fastighetsskatten på hyreshus som regeringen föreslår. Det är föga troligt att sänkningen kommer att slå igenom så att den kommer hyresgästerna till godo. Det är bättre att ta ett samlat grepp på hela fastighetsbeskattningen än att göra en tillfällig sänkning som vid fullt genomslag motsvarar två kvällstidningar i månaden för den boende. Detta bör riksdagen besluta om.
Centerpartiet har drivit frågan om lättnader för dem som drabbats särskilt hårt av höjda taxeringsvärden vid förra taxeringstillfället, nämligen fastboende i attraktiva skärgårds- och andra fritidshustäta områden. Det är orimligt att människor i vanliga inkomstlägen tvingas flytta på grund av att deras hus ligger i ett attraktivt läge. Det skulle leda till att dessa områden inom kort består enbart av fastigheter som ägs av fritidsboende. Det skulle i sin tur utarma den offentliga servicen, landskapsbilden och kulturen i sådana områden.
Frågan har behandlats av Fastighetsbeskattningskommittén vars ställnings- tagande redovisades i maj 1999. Centerpartiets representant biträdde inte utredningsmajoritetens förslag. Motivet var att förslaget har så stora brister att det inte kan läggas till grund för lagstiftning. Ett i stort sett enigt remissutfall bekräftar denna uppfattning. Vår representant hävdade att lösningen istället står att finna inom ramen för taxeringsförfarandet. Centerpartiet har exempelvis tidigare föreslagit att den s k belägenhets- faktorn slopas i taxeringsförfarandet.
Fastighetstaxeringskommittén kommer inom kort att framlägga sina förslag. Det är viktigt att regeringen - som hittills visat ett mycket ljumt intresse för att lösa problemen för fastboende i attraktiva områden - nu samlar sig till ett förslag som tar sikte på att lösa frågan inom ramen för taxeringsförfarandet. Förslaget bör utformas så att det får retroaktiv verkan även för 1999. Riksdagen bör hos regeringen begära förslag med denna innebörd.
Skadestånd för sexuella trakasserier
I en nyligen avkunnad kammarrättsdom slog domstolen fast att skadestånd på grund av sexuella trakasserier ska anses som inkomst av tjänst och därmed beskattas. Domstolen hävdade att skadeståndet inte var att anse som en kompensation för den kränkning kvinnan i åratals utsatts för, utan att det hade sin grund i anställningsförhållandet mellan henne och hennes arbetsgivare. Centerpartiet anser att detta avgörande är stötande för det allmänna rättsmedvetandet och att riksdagen måste göra ett korrektiv. Skadestånd p g a sexuella trakasserier skall likställas med kränkningser- sättning och därmed anses som ett skattefritt ideellt skadestånd. Regeringen bör göra en översyn av nu aktuella bestämmelser. Detta bör ges regeringen till känna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen godkänner riktlinjerna för den framtida skatte- politiken som redovisas i motionen,
2. att riksdagen beslutar att för inkomståret 2000 sänka inkomstskatten med 10,5 miljarder kronor genom höjning av grund- avdraget,
3. att riksdagen avslår den föreslagna höjningen av den nedre skiktgränsen för uttag av statlig skatt,
4. att riksdagen river upp den beslutade förlängningen av den sär- skilda skattereduktionen,
5. att riksdagen avslår förslaget om överförande av det fasta skattebeloppet på förvärvsinkomst till kommunerna,
6. att riksdagen beslutar om sänkta arbetsgivaravgifter enligt vad som anförts i motionen
7. att riksdagen beslutar om att arbetsgivaravgiftsreduktionen beräknas på den årliga lönesumman,2
8. att riksdagen beslutar om återinförd reduktion av arbetsgivar- avgiften för jord- och skogsbruk, trädgårdsskötsel, jakt, fiske och annan personlig service i Norrlands inland,
9. att riksdagen beslutar om förbättrade konkurrensvillkor för svenskt jordbruk enligt vad som anförts i motionen,
10. att riksdagen beslutar att förlänga nuvarande reavinstregler med två år för fastigheter enligt vad som anförts i motionen,
11. att riksdagen beslutar om skattesubvention för hushållstjänster enligt vad som anförts i motionen,
12. att riksdagen beslutar om att avskaffa den särskilda löneskatten på avsättning till anställdas vinstandelar enligt vad som anförts i motionen,
13. att riksdagen beslutar om lindring i beskattningen för handels- bolag och kommanditbolag enligt vad som anförts i motionen,1
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att på sikt avskaffa dubbelbeskattningen, 1
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att fasa ut förmögenhetsskatten,1
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införandet av ett yrkesfiskeavdrag,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om grön skatteväxling,
18. att riksdagen avslår den av regeringen föreslagna höjningen av dieselskatten,
19. att riksdagen beslutar om höjd produktionsskatt på el från kärnkraft enligt vad som anförts i motionen,
20. att riksdagen beslutar om återinförd fastighetsskatt på vatten- kraft,
21. att riksdagen avslår den av regeringen föreslagna höjningen av energiskatten på el,
22. att riksdagen beslutar om minskad reduktion av industrins koldioxidskatt enligt vad som anförts i motionen,
23. att riksdagen beslutar att införa en kväveoxidskatt enligt vad som anförts i motionen,
24. att riksdagen hos regeringen begär förslag om miljöskatt på inrikes flyg enligt vad som anförts i motionen,
25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om system för fastighetsbeskattning med avdragsrätt för fastighetens kostnader, inkluderande en permanentning av ROT- avdraget, 1
26. att riksdagen avslår förslaget om tillfälligt sänkt fastighetsskatt för hyresfastigheter,
27. att riksdagen hos regeringen begär att den återkommer med förslag för att lösa problemen för fastboende i attraktiva områden,
28. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av nu aktuella bestämmelser kring ideellt skadestånd, 1
29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att skadestånd på på grund av sexuella trakasserier skall likställas med kränkningsersättning och därmed anses som ett skattefritt ideellt skadestånd. 1
Stockholm den 4 oktober 1999
Lennart Daléus (c)
Agne Hansson (c)
Birgitta Carlsson (c)
Margareta Andersson (c)
Rolf Kenneryd (c)
Kenneth Johansson (c)
Lena Ek (c)
1 Yrkandena 13-15, 25, 28 och 29 hänvisade till SkU. 2 Yrkande 7 hänvisat till SfU.
Övriga yrkanden hänvisade till FiU.