Motion till riksdagen
1999/2000:Sk320
av Oscarsson, Mikael (kd)

Skatteavdrag för hushållstjänster


Tjänstesektorn bedöms vara den stora framtida
tillväxtsektorn. Försäljningen av tjänster kommer i framtiden
att få ett allt större utrymme i relation till varuproduktion och
försäljning. För att detta ska bli möjligt måste den
ekonomiska diskriminering som i dag finns av tjänsteföretag
minska. Diskrimineringen består i att arbete generellt
beskattas mycket hårdare än kapital. Tjänsteföretagen har
allmänt varit högre beskattade än industriföretagen under
senare år. Stimulanser för att påskynda utvecklingen av
antalet tjänsteföretag skulle få stora effekter på antalet nya
jobb. Ett ökat utrymme för tjänstesektorn är angeläget också
ur resurshushållningssynpunkt.
Cirka 45 procent av allt arbete som utförs sker i hemmen i egen regi.
Hushållssektorn har en stor potential vad gäller nya jobb om det görs möjligt
att köpa vissa av de tjänster som nu utförs i egen regi på marknaden. Genom
de höga skattekilarna är den vita marknaden för denna typ av hushållstjänster
i stort sett utplånad. Svartjobben inom sektorn är dock mycket omfattande.
Vad som i ett första skede borde göras är att kraftigt minska skattekilen på
direkta hushållstjänster. Ett skatteavdrag per arbetad timme ökar
förutsättningarna för att möjliggöra tjänster till hushållen. Denna modell har
framgångsrikt prövats och sedermera också permanentats i Danmark. Syftet
är att alla hushåll ska ha råd att köpa tjänster, exempelvis städning, tvätt och
trädgårdsarbete. Modellen kan också inbegripa privat barnomsorg och
hälsovård. En sådan inriktning skulle medföra ökad konkurrens inom ett
område som i dag domineras av kommunal verksamhet.
Många jobb på spel
Hur många vita jobb skulle då kunna skapas i
hushållssektorn om tjänsterna skulle gynnas av lägre skatt?
Hur stor del av den svarta hushållstjänstemarknaden skulle
samtidigt göras vit? Från några tusen jobb till ca 90 000,
enligt en marknadsundersökning som Kungälvsprojektet
gjorde våren 1996. Utan tvivel rör det sig om tillräckligt
många jobb för att regeringen inte borde kunna fortsätta att
ideologiskt bannlysa hela den privata tjänstesektor som riktar
sig till hushåll. I Danmark förvandlades en tredjedel av den
svarta marknaden till vit under ett tvåårigt försök. Då måste
man komma ihåg svårigheterna att under en försöksperiod
satsa helhjärtat och investera långsiktigt i t.ex.
kompetensutveckling, när hela projektet under första delen
hotades av nedläggning.
Den snedvridna pigdebatten som förts i Sverige har blockerat den politiska
debatten i denna hittills så känsliga fråga och därmed också den enorma
potential för nya jobb och bättre välfärd för både producenter och
konsumenter som finns bortom blockeringarna. Det är faktiskt så att mer än
2,7 miljoner heltidsjobb varje år utförs i den informella sektorn. Detta är mer
än i hela det privata näringslivet och obetydligt mindre än i hela den formella
ekonomin.
På senare tid har det även från socialdemokratiskt håll kunnat skönjas en
omsvängning i den här frågan, bland annat hos företrädare som för ett antal
år sedan var några av förslagets främsta kritiker. Men alldeles uppenbart är
också att frågan är en het ideologisk potatis i det gamla klasskampsbaserade
partiet.
Kristdemokraterna har tidigare visat på tre olika förslag till hur
nettobeskattning på hushållstjänster ska kunna genomföras. Det är således
fullt möjligt att genomföra en förändring i denna riktning, om den politiska
viljan finns.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om nettobeskattning av hemservice.

Stockholm den 4 oktober 1999
Mikael Oscarsson (kd)