Tjänstesektorn bedöms vara den stora framtida tillväxtsektorn. Försäljningen av tjänster kommer i framtiden att få ett allt större utrymme i relation till varuproduktion och försäljning. För att detta ska bli möjligt måste den ekonomiska diskriminering som i dag finns av tjänsteföretag minska. Diskrimineringen består i att arbete generellt beskattas mycket hårdare än kapital. Tjänsteföretagen har allmänt varit högre beskattade än industriföretagen under senare år. Stimulanser för att påskynda utvecklingen av antalet tjänsteföretag skulle få stora effekter på antalet nya jobb. Ett ökat utrymme för tjänstesektorn är angeläget också ur resurshushållningssynpunkt.
Cirka 45 procent av allt arbete som utförs sker i hemmen i egen regi. Hushållssektorn har en stor potential vad gäller nya jobb om det görs möjligt att köpa vissa av de tjänster som nu utförs i egen regi på marknaden. Genom de höga skattekilarna är den vita marknaden för denna typ av hushållstjänster i stort sett utplånad. Svartjobben inom sektorn är dock mycket omfattande.
Vad som i ett första skede borde göras är att kraftigt minska skattekilen på direkta hushållstjänster. Ett skatteavdrag per arbetad timme ökar förutsättningarna för att möjliggöra tjänster till hushållen. Denna modell har framgångsrikt prövats och sedermera också permanentats i Danmark. Syftet är att alla hushåll ska ha råd att köpa tjänster, exempelvis städning, tvätt och trädgårdsarbete. Modellen kan också inbegripa privat barnomsorg och hälsovård. En sådan inriktning skulle medföra ökad konkurrens inom ett område som i dag domineras av kommunal verksamhet.
Många jobb på spel
Hur många vita jobb skulle då kunna skapas i hushållssektorn om tjänsterna skulle gynnas av lägre skatt? Hur stor del av den svarta hushållstjänstemarknaden skulle samtidigt göras vit? Från några tusen jobb till ca 90 000, enligt en marknadsundersökning som Kungälvsprojektet gjorde våren 1996. Utan tvivel rör det sig om tillräckligt många jobb för att regeringen inte borde kunna fortsätta att ideologiskt bannlysa hela den privata tjänstesektor som riktar sig till hushåll. I Danmark förvandlades en tredjedel av den svarta marknaden till vit under ett tvåårigt försök. Då måste man komma ihåg svårigheterna att under en försöksperiod satsa helhjärtat och investera långsiktigt i t.ex. kompetensutveckling, när hela projektet under första delen hotades av nedläggning.
Den snedvridna pigdebatten som förts i Sverige har blockerat den politiska debatten i denna hittills så känsliga fråga och därmed också den enorma potential för nya jobb och bättre välfärd för både producenter och konsumenter som finns bortom blockeringarna. Det är faktiskt så att mer än 2,7 miljoner heltidsjobb varje år utförs i den informella sektorn. Detta är mer än i hela det privata näringslivet och obetydligt mindre än i hela den formella ekonomin.
På senare tid har det även från socialdemokratiskt håll kunnat skönjas en omsvängning i den här frågan, bland annat hos företrädare som för ett antal år sedan var några av förslagets främsta kritiker. Men alldeles uppenbart är också att frågan är en het ideologisk potatis i det gamla klasskampsbaserade partiet.
Kristdemokraterna har tidigare visat på tre olika förslag till hur nettobeskattning på hushållstjänster ska kunna genomföras. Det är således fullt möjligt att genomföra en förändring i denna riktning, om den politiska viljan finns.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nettobeskattning av hemservice.
Stockholm den 4 oktober 1999
Mikael Oscarsson (kd)