Det senaste året har det gång på gång funnits anledning att
återkomma till debatten om lantbrukets så kallade
skatteryggsäck. Den totala skattebörda som legat på
böndernas axlar och den konkurrensskevhet gentemot
omvärlden som denna har inneburit är en hämsko för svenskt
lantbruk.
Jordbrukspolitiken måste syfta till fortsatt användning av åkermarken för
livsmedelsproduktion. Förutsättningarna för detta är att det svenska
jordbruket ges rimliga konkurrensvillkor gentemot omvärlden och gentemot
andra inhemska näringar. Därför måste de svenska böndernas diskrimi-
nerande extra skatteryggsäck lyftas av. Detta är en förutsättning för att
jordbruket ska finnas kvar som basnäring i hela landet. Det behövs ett batteri
av åtgärder; bland annat att eldningsolja inom jordbruket beskattas på samma
sätt som inom industrin, att jordbruket befrias från elskatt precis som
tillverkningsföretagen och att dieselskatten stegvis sänks.
Ett steg i denna riktning har nu regeringen glädjande nog tagit när man i
budgetpropositionen föreslagit sänkt skatt på el och bränslen för upp-
värmning.
Dessvärre inför regeringen vid sidan av nämnda skattesänkningar en
höjning av dieselskatten. Det regeringen ger bönderna med den ena handen,
tar de tillbaka med den andra. Sammantaget är det alltså svårt att avgöra om
skatteryggsäckens totala tyngd verkligen blivit mindre eller om den i själva
verket har ökat.
En regering som säger sig vilja göra lantbruket till en framtidsnäring kan
inte fortsätta att blunda för den hämmande skatteryggsäcken. Det är
ryggsäckens totala vikt som behöver bli lägre. Då får inte dieselskatten
höjas.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om sänkta skatter för lantbruket.