Det blir mer och mer uppenbart att möjligheten för många
svenska företag att konkurrera med andra länder minskar och
i vissa fall omöjliggörs av de höga svenska skatterna. Olika
särlösningar konstrueras för att branscher skall kunna
överleva och bli konkurrenskraftiga. På energiskatteområdet
finns flera sådana exempel. Det hade varit bättre med sänkta
energiskatter. Det skulle ge en långsiktighet som i dag
saknas. I stället går regeringen den motsatta vägen. Flera
energiskatter höjs enligt regeringens förslag.
Energiskatterna är för närvarande föremål för en genomgripande översyn i
en interdepartemental arbetsgrupp i Regeringskansliet. Något resultat härav
har vi ännu inte kunnat se. Den intressanta frågan är om det är
skattesänkningar som kommer att föreslås. Tvärtom tyder mycket på att det
som diskuteras är skattehöjningar under benämningen grön skatteväxling.
För cement- och kalkbranschen gäller till och med den 31 december 1999
den s.k. 1,2 procentregeln. Den innebär i korthet att skattemyndigheten på
ansökan får medge att koldioxidskatten på bränsle, som förbrukas vid
industriell framställning av andra mineraliska ämnen än metaller, inte skall
överstiga 1,2 procent av de tillverkade produkternas försäljningsvärde.
Framförhållningen från regeringens sida vad avser 1,2 procentregeln har
minst sagt varit bristfällig. Regeringen har vid ett flertal tillfällen hänvisat
till
ovannämnda översyn och de s.k. skattesamtalen, trots att man måste ha varit
medveten om att inga konkreta förslag skulle kunna komma fram i tid. Så
sent som den 15 juli skriver finansministern i ett frågesvar: "jag är inte
beredd att i dag ta ställning till en eventuell förlängning av 1,2
procentregelns tillämplighet". I budgetpropositionen finns inget förslag i
denna del. Regeringen hänvisar till att den har för avsikt att lägga fram en
särskild proposition i ärendet senare. Denna senfärdighet medför att de
berörda branscherna får betydande svårigheter med sin planering och sin
framförhållning.
Vi anser att riksdagen redan nu kan ta ställning till frågan om att 1,2
procentregeln bör förlängas ytterligare ett år. Vi anslår också medel för detta
i vårt budgetförslag.
Det ankommer på utskottet att utforma vederbörlig lagtext.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen beslutar att förlänga giltighetstiden för den s.k. 1,2-
procentregeln för cement- och kalkindustrin t.o.m. den 31 december
2000.