Sysselsättningen i Sverige är fortfarande låg, ändå har regeringen svårt att komma till skott. Det behövs olika insatser för fler nya företag och jobb i Sverige. I denna motion presenterar vi konkreta förslag till skattelättnader för s.k. hushållstjänster. Förslagen skall betraktas som en del av en politik som syftar till en snabb ökning av sysselsättningen, ett dynamiskt näringsliv och ett växande välstånd i Sverige.
Alla vet att orimliga skatteregler lägger en död hand över marknaden för vita hushållstjänster. Många jobb i denna sektor kommer aldrig till stånd. Hundratusentals hushåll - framför allt barnfamiljer och äldre - köper tjänsterna svart. Tusentals människor arbetar utan att få del av de gemen- samma trygghetssystemen. Så ser verkligheten ut.
Debatten om att lätta på skattetrycket och släppa fram de vita tjänstejobben i hemmen har böljat fram och tillbaka i flera år. Varje gång har det politiska samtalet blockerats av föreställningar om att det är "fult" att betala för vissa servicetjänster i hemmen.
Den här motionen innehåller konkreta förslag för att göra vita hushålls- tjänster tillgängliga för människor med normala inkomster. Vi föreslår att en skattereduktion på 50 procent införs för privatpersoners betalning av arbetskostnaden för hushållstjänster som utförs i det egna hemmet, upp till 25 000 kronor per år. Förslaget innebär att det vita priset halveras, direkt vid köpet, jämfört med dagens regler. Vår bedömning är att förslaget på någon sikt kan ge upphov till mellan 50 000 och 100 000 nya jobb.
För att få fart på sysselsättningen krävs inte bara att priset kommer ned till priser som många är beredda att betala. Det måste också bli lättare att erbjuda tjänsterna, vare sig man gör det i företagsform eller som privatperson. Vi föreslår därför förenklingar för bildande och drift av i synnerhet mindre tjänsteföretag. Vår förhoppning är att en flora av nya småföretag växer fram, som på professionell basis erbjuder en lång rad olika hemservicetjänster. Dessutom föreslås en enkel och obyråkratisk lösning för den som vill anlita en privatperson.
För att åstadkomma en kraftfull ökning av sysselsättningen i Sverige krävs åtgärder på en rad områden. Det gäller bl.a. regelverket på arbetsmarknaden, lönebildningen och skatterna på arbete och kapitalbildning. Våra respektive partier har föreslagit omfattande förändringar på dessa områden.
Förslaget i den här motionen är ett viktigt steg mot lägre skatt på arbete och en växande och dynamisk tjänstesektor. Det går lätt att genomföra och ger sannolikt snabbt fler nya jobb. Dessutom ger det människor en chans att inordna sig i ett legalt system. Kostnaden i form av skattebortfall är liten och på sikt ger förslaget snarare en positiv nettoeffekt för de offentliga finanserna. Vi tillgodoräknar oss emellertid inte några dynamiska effekter förrän de uppstått och föreslår därför att skattebortfallet, som beräknas till 1,6 miljarder kronor brutto, finansieras genom en minskning av anslaget till arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
I EU har frågan om försök med reducerad moms på arbetskraftsintensiva tjänster varit föremål för diskussion en längre tid. Motivet för detta har varit att finna vägar att främja sysselsättningen och därmed få ner arbetslösheten, men också att minska motivet för svart arbete.
Vid det informella Ekofinmötet i Åbo i början av september 1999 fattades en preliminär överenskommelse om att reducerad moms på försök skall kunna tillämpas på bland annat följande tjänster: mindre reparationer av cyklar, skor och kläder, renovering och reparation av det egna hemmet, fönsterputsning och städning i privata hem, barnpassning, omsorg om äldre och sjuka samt hårfrisering.
Medlemsstaterna ges möjlighet att vara med i försöket. EU:s intresse och överenskommelsen om en försöksverksamhet med reducerad moms visar att många typer av tjänster av flera olika skäl borde beskattas lägre än i dag.
Den låga sysselsättningen största samhällsproblemet i Sverige
Sysselsättningen i Sverige är fortfarande låg. Mer än en halv miljon saknar ett reguljärt arbete. Den låga sysselsättningen och den höga arbetslösheten är vår tids allvarligaste samhällsproblem. Den negativa utvecklingen av syssel- sättningen har flera orsaker. Den viktigaste är dock att Socialdemokraterna med sin företagsfientliga politik, framför allt i form av skattehöjningar på drygt 70 miljarder kronor netto under den förra mandatperioden och åter- regleringar av arbetsrätten, har försvårat för de människor som vill starta och driva företag. När politiken fick genomslag föll antalet egna företagare och fria yrkesutövare dramatiskt.
Sverige har den industrialiserade världens högsta skatteuttag på arbete. I EU är det genomsnittliga skatteuttaget på arbete 42,1 procent enligt Eurostat. I Sverige är motsvarande siffra 56,2 procent. I Sverige utgörs mellan 63 procent och 74 procent av kostnaderna för en tjänst av skatter och sociala avgifter. De stora skattekilarna - skillnaden mellan köparens pris och säljarens ersättning efter skatt - bromsar framväxten av moderna tjänste- företag och fler jobb i tjänstesektorn. I synnerhet gäller det tjänsteproduktion riktad till privatpersoner som betalar med redan beskattade medel.
Våra partier är överens om att skatten på arbete behöver sänkas generellt. I den här motionen begränsar vi oss till att föreslå skattelättnader för de tjänster som utförs i hemmet eller på den egna tomten, här kallade "hushålls- tjänster". Vårt konkreta förslag utgör en del i en politik som syftar till en snabb sysselsättningsökning, fler nya företagare och expansion av redan befintliga företag.
Stor potential för en vit marknad för hushållstjänster
Frågan om skattelättnader för hushållstjänster är noga utredd och analyserad. Kunskaper och erfarenheter finns också att hämta i en rad andra EU-länder, som t.ex. Danmark och Holland, som öppnat marknader för privata hushållstjänster men också från försöksverksamheter som bedrivits i Sverige med mycket gott resultat, exempelvis EU-projektet "Humlan" i Kungälv.
De erfarenheter och kunskaper som redan inhämtats visar bland annat följande:
Det finns en stor efterfrågan på hushållstjänster. Totalt är nästan vart fjärde hushåll i Sverige intresserat av hjälp ibland eller regelbundet. Vi vet dock att det är det höga skatteuttaget som hindrar efterfrågan och utbud från att mötas på en vit marknad. Inkomstskatter, sociala avgifter och moms driver upp timpriset till nivåer som nästan inga hushåll med normala inkomster är beredda att betala. Så gott som alla hushållstjänster, som städning, fönsterputsning eller barnpassning, som utförs mot betalning sker därför svart. Riksskatteverkets undersökningar visar att den svarta marknaden för hushållstjänster lågt räknat omsätter 10 miljarder kronor per år.
Det finns ett stort potentiellt utbud av arbetskraft. Med ett så stort antal människor utan arbete är det självklart att utbudet av arbetskraft är stort. Att en betydande del dessutom kan tänka sig att arbeta med den typ av tjänsteproduktion som det här är fråga om bekräftas av flera undersökningar. Sammantaget är vår bedömning att sysselsättningspotentialen för hemservice och mer omfattande s.k. ROT-arbeten vid en femtioprocentig skattereduktion på någon sikt ligger på mellan 50 000 och 100 000 arbetstillfällen.
Målen med sänkt skatt på hushållstjänster
Våra förslag till skattesänkningar förbättrar förutsättningarna för den vita marknaden för hushållstjänster. De övergripande målen är:
- Öka antalet jobb: Det är svårt att med någon större precision ange hur många nya arbetstillfällen som kan tillkomma med vårt förslag. Mot bakgrund av de undersökningar som gjorts är vår bedömning att det på sikt kan röra sig om mellan 50 000 och 100 000 nya arbetstillfällen.
- Gör svarta jobb vita: Det är djupt olyckligt att orimliga skatteregler pressar människor till svart arbete. För många unga riskerar den första kontakten med arbetsmarknaden att bli svartjobb. Genom vårt förslag till skattereduktion får de som i dag arbetar svart möjlighet att inordna sig i ett legalt system och som alla andra få del av förmånerna i social- försäkringssystemen: sjukförsäkring, pension m.m.
- Öka valfriheten för hushållen: Med ett ökat utbud av servicetjänster ökar också valfriheten. Människor får större möjlighet att välja mellan att arbeta mycket och köpa tjänster till hemmet, eller att arbeta mindre och i stället göra hemarbetet själv.
- Öka jämställdheten: Jämställdheten har visserligen gjort framsteg under de senaste decennierna, men fortfarande är det kvinnorna som har huvudansvaret för hemmet och barnen - och som utför merparten av det oavlönade hemarbetet. Skattereglerna hindrar kvinnor såväl från att bjuda ut sitt kunnande på en vit marknad, som att köpa sig servicetjänster.
- Öka effektiviteten i ekonomin: Individens fria val mellan fritid, oavlönat hemarbete och beskattat marknadsarbete snedvrids av de stora skattekilarna på tjänsteproduktion. Genom att minska skattekilarna minskar snedvridningarna. Människor kommer då i större utsträckning att kunna köpa hushållstjänster och använda den frigjorda tiden till ökat förvärvsarbete eller till att tillbringa den med barnen. Det ökar specialiseringen och därmed effektiviteten i ekonomin. De som köper tjänsterna kan specialisera sig mer på sitt förvärvsarbete och de som säljer tjänsterna blir specialister på just hushållstjänster.
Skattereduktion för tjänster som utförs i hemmet
För att efterfrågan på hushållstjänster skall ta fart måste priset sänkas rejält genom att skattekilen minskas eller slopas helt. Vårt förslag kan beskrivas som en utvidgning av det så kallade ROT-systemet, dvs. den skattereduktion som tidigare tillämpades för reparationer, ombyggnad och tillbyggnad. Vi föreslår dock en skattereduktion på 50 procent av arbetskostnaden för ROT-arbeten och hushållstjänster som utförs i hemmet. Vi föreslår också ett system som innebär att skattereduktion sker omedelbart.
De tjänster som utförs i det egna hemmet eller på den egna tomten skall berättiga till skattelättnad. Det innebär att skatten sänks dels för ett antal hushållstjänster där det är lätt att "göra det själv" och någon vit marknad knappast förekommer, exempelvis städning, gräsklippning och barntillsyn. Förslaget omfattar även sådana tjänster som redan delvis utförs på en vit marknad, som målning, snickeriarbete och reparation av hushållsapparater. Däremot utesluts offentligt subventionerade tjänster, exempelvis offentlig barnomsorg, och andra tjänster som normalt inte utförs i hemmet, exempelvis advokat- och arkitekttjänster.
Vi anser det nödvändigt med en begränsning av den maximala skattereduktionen. Vi föreslår att den skall vara 25 000 kronor per hushåll och år. Det innebär att hushållet kan köpa tjänster för 50 000 kronor per år och få skattereduktion för dessa.
Att köpa en tjänst från ett företag
När en privatperson köper en tjänst som är berättigad till skattereduktion från ett företag skall företaget dra av kundens skattereduktion direkt vid betalningen. På kvittot kommer då att stå hur mycket kunden har betalat och hur mycket tjänsten skulle ha kostat om kunden betalat full skatt. Företaget drar sedan av kundens skattereduktion i den egna månatliga skattedeklarationen.
Att köpa en tjänst från en privatperson
Vi anser att hushållen enkelt skall kunna anlita den de själva vill även om denna person inte är egen företagare eller anställd av ett företag. Och omvänt: den som vill bjuda ut sina tjänster skall kunna göra det utan att behöva bilda ett företag. Även om det oftast är ett tjänsteföretag som anlitas uppstår då och då situationer där det är lämpligast att anlita någon person som inte är företagare. Det kan gälla en arbetslös hantverkare för ett renoveringsjobb eller en student som barnvakt t.ex. Då behövs också ett enkelt system för att betala arbetsgivaravgifter, preliminärskatt och lämna kontrolluppgift. Det kan fungera så att kunden kommer överens med den som skall utföra tjänsten om en bruttolön. Kunden lägger därefter på 33 procent i arbetsgivaravgifter och reducerar det totala beloppet med hälften före betalning. Bruttolönen meddelas till skattemyndigheten - exempelvis på RSV:s servicetelefon - med uppgifter om både uppdragsgivarens och uppdragstagarens namn, adresser och personnummer. Därefter beräknar skattemyndigheten arbetsgivaravgifter, egenavgifter och preliminär inkomstskatt samt avräknar skattereduktion för den som utfört tjänsten.
Förenklat företagande
Att starta ett nytt företag eller att driva ett mindre måste bli enkelt. Vi har i andra sammanhang framfört krav på och förslag till förenklingar av startprocess, uppgiftslämnande och deklarationsförfarande som skulle kunna användas av tjänsteföretagare.
En enmansföretagare i en modern tjänstebransch är alltför ofta i den situationen att hon nekas F-skattsedel. Alltför många blivande företagare har stupat på denna "moment 22-paragraf": för att få F-skattsedel måste man ha tillräckligt många kunder och för att få kunder måste man i regel ha F- skattsedel. Regelverket kring näringsbegreppet måste ändras så att det blir möjligt för alla som så önskar att få en F-skattsedel.
Finansiella effekter för den offentliga sektorn
På sikt skulle en generell sänkning av skatten på arbete leda till fler arbeten, vilket skulle begränsa skattebortfallet för den offentliga sektorn. Några sådana dynamiska effekter kan dock inte räknas den offentliga sektorn till godo förrän de verkligen har uppstått. Alla skattesänkningar måste därför finansieras fullt ut.
Beräkningarna av budgeteffekterna av våra förslag har gjorts med hjälp av budgetkontoret inom riksdagens utredningstjänst.
Den skattereduktion som med vårt förslag sker för hushållstjänster som för närvarande inte utförs på en vit marknad kommer inte att leda till något skattebortfall för den offentliga sektorn. Vad gäller de tjänster som kan komma i fråga kan en skattereduktion på 50 procent väntas medföra ett bruttoskattebortfall för staten på 1 600 miljoner kronor. I dessa bruttosiffror är inga sysselsättningseffekter inräknade. Skattebortfallet förutsätts helt belasta statsbudgeten.
Finansiering
Som tidigare nämnts räknar vi med att vårt förslag på någon sikt kan ge upphov till mellan 50 000 och 100 000 nya arbetstillfällen. Därmed minskar på någon sikt behovet av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Mot denna bakgrund föreslår vi att det beräknade skattebortfallet finansieras genom att anslag A 2 under utgiftsområde 14 minskas med 1,48 miljarder kronor år 2000 och 1,30 miljarder kronor åren 2001 och 2002. Denna nedjustering kommer att återfinnas i våra respektive partiers budgetförslag med anledning av budgetpropositionen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förslag till sänkt skatt på hushållsnära tjänster.
Stockholm den 4 oktober 1999
Carl Fredrik Graf (m)
Carl Erik Hedlund (m)
Marietta de Pourbaix-Lundin (m)
Catharina Hagen (m)
Holger Gustafsson (kd)
Kenneth Lantz (kd)
Johan Pehrson (fp)