Den tyngre basindustrin i Sverige har inte samma betydelse i dag som tidigare, men svarar trots allt för en tredjedel av Sveriges nettoexport. Tillgången på råvaror och energi innebar att gruvor, stål- och skogs- industrier etablerades i norra Sverige. Dessa industriers framtidsutsikter och möjligheter är mycket beroende av ett konkurrenskraftigt energipris, jämfört med motsvarande företag i vår omvärld.
Jämfört med övriga delar av landet är andelen människor som arbetar i eller är beroende av den energiintensiva industrin avsevärt större i Norr- botten och Västerbotten. I den landsdel som har den utan jämförelse högsta arbetslösheten är varje skattehöjning på energi utomordentligt allvarlig och får därmed negativa konsekvenser.
Ständiga skattehöjningar på industrins energibehov har inneburit att kostnaderna tredubblats sedan 1994. Förutom försämrad konkurrenskraft försvåras dessutom företagens medverkan till att minska arbetslösheten. Därför måste punktskatterna på energi sänkas i stället för höjas.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att energiskatten på industriproduktion sänks och på sikt helt avvecklas.
Stockholm den 30 september 1999
Olle Lindström (m)