I vårbudgeten i fjol meddelade regeringen att
elproduktionsskatten skulle tas bort. Regeringen skrev då
bl.a. följande:
En säker tillgång på el till ett rimligt pris är en viktig förutsättning för den
svenska industrins internationella konkurrenskraft. Det är angeläget att den
elintensiva industrin ges konkurrenskraftiga villkor. Beskattningen av el i
produktionsledet utgör ett problem i en situation där förhållandena på
elmarknaden är sådana att beskattningen leder till ökade kostnader för
elanvändarna.
Regeringen uttalade också vid detta tillfälle att man skulle
pröva i vilken takt elproduktionsbeskattningen skulle
avvecklas.
När budgetpropositionen den 20 september 1999 presenterades av
regeringen blev det en chock för den elintensiva industrin här i landet. I
stället för att avveckla elproduktionsskatterna föreslog nu regeringen i
budgetpropositionen följande:
- Höjd elproduktionsskatt för kärnkraft med 0,5 öre/kWh för att finansiera
kompetensutveckling i arbetslivet
- Ny nätavgift om 0,2 öre/kWh för att stödja småskalig elproduktion
(vattenkraft och vindkraft)
I praktiken betyder detta en ökning av kraftproducenternas
elkostnader med 0,45 öre/kWh. För den som inte är insatt i
frågan låter det inte mycket, men för de företag som
använder elkraften som en nödvändig del i produktionen
betyder det miljontals kronor. Allt tyder nämligen på att
kraftproducenterna tvingas slussa över dessa nya kostnader
på kunderna.
I min egen hemstad Norrköping förbrukar de tre pappersbruken (Bråviken,
Skärblacka och Fiskeby) drygt 2,0 TWh/år. Enbart Holmen Paper använder i
anläggningen i Bråviken hela 1,6 TWh, vilket är mer än en procent av
Sveriges elproduktion. Totalt förbrukar MoDo-koncernen i Sverige 5,1 TWh.
En höjning av elkostnaderna med 0,45 öre/kWh medför för MoDo-
koncernen nya kostnader på 23 miljoner kronor per år. Bara för anläggningen
som Holmen Paper har i Bråviken betyder det ytterligare 7,2 miljoner kronor
i kostnad.
Det talas inte bara om regeringens svek utan oron är nu också mycket stor
hos de elintensiva industrierna för vad den förtida avvecklingen av
kärnkraftsreaktorerna kommer att medföra i merkostnader. Oron för
framtiden delas också av kommunalråden i de berörda kommunerna. Min
egen hemkommun Norrköping redovisar för augusti 1999 att arbetslösheten
är 11,0 procent, vilket innebär att det är 7 735 personer som är öppet
arbetslösa eller i åtgärder. 2 000 industrijobb i Norrköping hos Holmen Paper
i Bråviken, Assidomän i Skärblacka och Fiskeby Board är direkt beroende av
basindustrins villkor. Till detta skall läggas alla leverantörer, IT- och
serviceföretag som i sin tur är beroende av pappersindustrin i Norrköping. I
hela landet är det 123 714 förvärvsarbetande som arbetar inom bas-
industrierna. Lägger man därtill de indirekt berörda så blir summan 338 800
människor. Bara papper och pappersmassa berör direkt och indirekt 150 000
människor i Sverige.
Mot bakgrund av detta är det inte märkligt att det blivit upprörda
stämningar i landet när regeringen nu sviker sitt löfte om sänkta produktions-
skatter på el och i stället föreslår höjning av dem.
Detta kan inte accepteras. Självklart måste vi ha ett företagsklimat som
medför att våra basindustrier här i landet blir konkurrenskraftiga. De nya
signalerna från regeringen om höjningar av produktionsskatter på el har
skapat en stor osäkerhet för den elintensiva industrin här i landet. En direkt
följd av detta kan bli att nödvändiga investeringar uteblir. Vad våra
basindustrier minst av allt behöver är en ryckig energipolitik. Skall industrin
våga göra nyinvesteringar så fordras det långsiktiga spelregler.
Produktionsskatterna på el skall inte höjas utan i stället på sikt sänkas. Inte
minst mot bakgrund av arbetslösheten här i landet är det viktigt att
regeringen tänker om när det gäller produktionsskatter på el. I stället för att
försämra konkurrenskraften för våra basindustrier skall vi i stället underlätta
för dem att bedriva sin verksamhet här i landet på ett framgångsrikt sätt.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om skatter på produktion av el.