Dieselskatten måste sänkas, inte höjas som regeringen föreslagit i sin budgetproposition. Åkeribranschen befinner sig redan före höjningen i ett prekärt läge med höga skatter som urholkar de svenska transportföretagens kon- kurrenssituation. Att i det läget höja skatten på diesel ytterligare, innebär att svenska arbetstillfällen kommer att flytta utomlands, arbetstillfällen som vi såväl behöver och som dessutom har en klar regionalpolitisk dimension. Antingen flyttar dom p.g.a. utflaggning av svenska åkerier, eller p.g.a att utländska åkerier tar jobben. De som bor längst bort är som mest beroende av transporter till konkurrenskraftiga priser. En skattehöjning kommer att få till följd att det blir som dyrast att transportera från de inre delarna av Norrland.
I en SIFO-undersökning som genomfördes i våras svarade nio av tio åkeri- företag att konkurrensen från utlandet ökat. Som den främsta orsaken angavs att de utländska åkerierna kunde erbjuda lägre priser. Problemen med den allt hårdare konkurrensen förvärras ytterligare om förslaget om dieselskatte- höjning blir verklighet. Redan före höjningen har svenska åkerier kostnader som ligger 20 procent över konkurrentländernas. Att i det läget lägga förslag på ytterligare skattehöjningar verkar dåligt genomtänkt.
Även för miljön får skattehöjningen negativa konsekvenser. Redan idag tankas de utländska lastbilarna så mycket det går utanför Sveriges gränser. Den svenska miljödieseln, som är renast i Europa, ersätts med utländsk diesel. Den utländska dieseln är smutsigare än den svenska miljödieseln var- för miljön kommer att skadas av ökade utsläpp av skadliga ämnen. Skatte- höjningen kommer således att leda till ökade utsläpp, färre jobb, dyrare transporter och den drabbar Norrlands inland hårdast.
De branscher som framför allt kommer att drabbas är skogsindustrin och livsmedelsnäringen. Skogsbruket är den stora beställaren av transporttjänster i vårt land varför skattehöjningen direkt slår mot skogsbrukets netto. Framför allt i de inre delarna av Norrland innebär höjningen att den s.k. nollzonen flyttar närmare kusten och importen av virke ökar. De delar av Sverige som redan har problem med en minskning av befolkningen och låg marknadsförsörjning drabbas därmed hårdare än övriga delar. De som bor längst bort från marknader och därmed är mest beroende av transporter till konkurrenskraftiga priser är de som förlorar mest på den här typen av skattehöjningar. Vidare har transportföretaget som är beläget på landsbygden en nyckelfunktion för övriga som bor ute i bygderna. Snöröjning, sandning och andra servicefunktioner gör det möjligt för andra näringsidkare att vara kvar. Stänger åkeriet sin verksamhet stänger man också bygden eller byn.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om sänkta skatter på dieselbränsle.
Stockholm den 29 september 1999
Ola Sundell (m)
Stefan Hagfeldt (m)