med anledning av prop. 1999/2000:2 Inkomstskattelagen
I proposition 1999/2000:2 föreslås en ny inkomstskattelag.
Den skall ersätta 1928 års kommunalskattelag och 1949 års
lag om statlig inkomstskatt. Syftet är att samla all
lagstiftning om inkomstskatt i en lag samt att modernisera
lagtexten. Någon betydande materiell förändring av lagen
görs inte.
Moderata samlingspartiets
skattepolitik
Lagar är i de flesta fall riksdagsmajoritetens uttryck för hur
delar av samhället skall vara reglerat. Skattelagar reglerar
förhållandet mellan staten och individen vad gäller
ekonomiska resurser och därmed vilket inflytande som
lämnas till individen. Skattelagstiftningen återspeglar därför
en grundläggande ideologisk skiljelinje.
Moderata samlingspartiets skattepolitik har som utgångspunkt den enskilda
människan och hennes situation. Vi vill sänka skatterna så att fler kan ta
ansvar för sina liv och sin framtid. Det höga svenska skattetrycket förmenar
dem den rätten. Det minskar också människors trygghet. Utan möjlighet att
bygga upp ekonomiska reserver blir människor som mister jobbet, drabbas
av sjukdom eller andra olyckor otrygga. Ett rimligt mål är att varje familj
skall ha ett sparat kapital som motsvarar ett års levnadsomkostnader för
familjen vilket ger en rimlig ekonomisk trygghet vid oförutsedda händelser.
Detta kräver ett skattesystem som låter människor behålla mer av sina
inkomster och som inte lägger extra skatt på kapitaluppbyggnad, vare sig
som skatt på boende eller på förmögenhet.
Jakten på skatteobjekt har medfört att tillväxten i ekonomin hämmats.
Hade Sveriges ekonomi vuxit mer hade vi klarat av våra gemensamma
åtaganden med lägre skatter. Med en större ekonomi hade också fler
människor haft jobb.
Vår skattepolitik har två syften - dels att öka människors inflytande över
sina egna liv, dels att sänka eller eliminera de skatter som hämmar och
förhindrar tillväxten och därmed välståndsutvecklingen.
Inkomstskattelagen
Det är bra att lagstiftningen inom detta område samlas i en
lag. Det är också bra att den blir mer lättillgänglig, inte minst
genom att den kläs i moderniserad språkdräkt.
Själva förändringen som sådan accepterar vi således.
Regeringen borde dock enligt vår mening tagit tillfället i akt och förändrat
inkomstskattesystemet. I motionerna Sk318, Fi209, Sk326 och Sk322 som
lämnades under den allmänna motionstiden har vi kommit med ett flertal
förslag till skattesänkningar. Det rör bland annat nedanstående områden.
Behålla mer av sin inkomst
Vi anser att människor betalar alltför stor del av sin inkomst
i olika skatter. Därför har vi lagt förslag om sänkning av
dessa. I ovannämnda motioner finns förslag om att bland
annat grundavdraget skall höjas så att gränsen där man börjar
betala skatt höjs.
Där finns också förslag om införandet av ett förvärvsavdrag som
kompenserar för egenavgifterna. Denna konstruktion sänker, till skillnad från
regeringens förslag till kompensation, marginaleffekterna i skattesystemet.
Där finns också förslag om att slopa den högsta skattesatsen (värnskatten) i
den statliga beskattningen. Den fungerar som en straffskatt på kunskap och
kompetens som därtill medför avsevärda konkurrensnackdelar för Sverige.
De människor som drabbas är de som har lättast att flytta till andra länder. Vi
har redan sett början på en sådan utveckling.
Det svenska inkomstskattesystemet är utformat så att progressiviteten blir
hög så fort man börjar betala statlig inkomstskatt. På sikt bör därför den
statliga inkomstskatten helt tas bort. Skattesatserna på inkomster av tjänst
och kapital kommer då inte att skilja sig mycket åt. Detta medför att en
betydande förenkling av skattesystemet kan göras.
Skatt efter försörjningsbörda
I Sverige tas höga skatter ut av alla oavsett
försörjningsbörda. För att rätta till detta betalas istället olika
typer av bidrag till hushåll som anses behöva ytterligare
ekonomiska resurser.
Vi anser att det är fel metod. Enligt vår mening bör hänsyn tas till
försörjningsbörda vid uttaget av skatt.
I ovannämnda motioner finns förslag om att införa ett speciellt
grundavdrag för varje barn med detta syfte.
Privat pensionssparande
De pensionsbesked som under året sänts till svenska folket
aktualiserar frågan om vilken ekonomisk standard man vill
ha efter sin yrkesverksamma tid. För flera människor blev
beskeden en negativ överraskning.
Vi tycker att det är positivt om man genom eget sparande kan försäkra sig
om ökat rörelseutrymme och ökad frihet på sin ålderdom. Vi vill därför att
det skall gå att göra avdrag på inkomsten vid beskattning för privata
pensionsförsäkringar upp till ett basbelopp. Detta är en fördubbling av
avdraget gentemot idag.
Resor från och till arbetet
På många håll i Sverige är bilen en nödvändig förutsättning
för att kunna ta sig till och från arbetet. Kostnaderna för
bilresor har ständigt ökat.
Det är viktigt att uppmuntra till rörlighet på arbetsmarknaden. På orter som
domineras av en enda arbetsgivare där strukturrationalisering sker kan
arbetspendling med bil vara ett alternativ till arbetslöshet eller flytt.
Vi har bland annat därför föreslagit att reseavdraget höjs, liksom att det
belopp som inte är avdragsgillt sänks.
Fortsatt förenklingsarbete
Vi anser att en kontinuerlig utvärdering och förenkling av
lagtexten måste göras. I synnerhet är det angeläget att följa
upp konsekvenserna av att två lagar slås samman till en.
Regeringen bör därför efter första beskattningsåret som lagen varit i kraft
utvärdera den och återkomma med förslag till ytterligare förenklingar.
Processen bör därefter leda till att riksdagen årligen föreläggs förslag om
förbättringar och förenklingar av lagen.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär utvärdering av inkomstskatte-
lagen i enlighet med vad som anförts i motionen.