Motion till riksdagen
1999/2000:Sk16
av Kenneryd, Rolf (c)

med anledning av prop. 1999/2000:15 Slopade stoppregler


1 Inledning
Sverige behöver fler entreprenörer. Många av de potentiella
tillväxtföretagen som kan ge ökad framtida sysselsättning
återfinns i kategorin fåmansbolag. Företag som drivs av
kvinnor tillhör till övervägande del denna grupp och är ofta
tjänsteföretag. Bättre förutsättningar för mindre företag
stärker också möjligheterna till ökat företagande bland
kvinnor. Ökad jämställdhet och jämlikhet måste eftersträvas
inom alla områden i  samhället. För att öka småföretagens
anställningsvilja och förbättra företagsklimatet, har
Centerpartiet föreslagit en kombination av åtgärder. Utöver
sänkta arbetsgivaravgifter, sänkt skatt för låg- och
medelinkomsttagare, reformering av
arbetsmarknadspolitiken och en bred satsning på utbildning
krävs också förenklade regler.
De så kallade fåmansföretagen utgör en stor och betydelsefull andel av
småföretagen. Per definition är ägarna en eller ett fåtal. Den nuvarande
skattelagstiftningen innehåller ett stort antal regler som tar sikte på
transaktioner mellan fåmansägda företag och deras ägare. Det utmärkande
för dessa så kallade stoppregler är att företaget och ägarna får högre skatt än
om de allmänna skattereglerna skulle ha tillämpats. Centerpartiets
grundläggande åsikt när det gäller särlagstiftningen med stoppregler är att
den varit felaktig. Syftet med stoppreglerna, som infördes 1976, har varit att
förhindra att bolagsformen används för att undgå eller lindra beskattning.
Reglerna har dock inneburit att ett fåmansägt företag har beskattats hårdare
än vad som varit fallet om företaget haft många ägare.
Stoppreglerna har utgjort en symbol för misstroende mot fåmans-
företagare, grundat på att dessa företagare skulle vara mer brottsbenägna än
andra företagare. Denna nidbild har sin upprinnelse i debatten på 70-talet, när
den rådande uppfattningen var att folk drev småföretag för att smita undan
skatt. Sverige behöver inte regler som diskriminerar och symboliserar
misstroende mot fåmansföretagare. Sverige behöver ett bättre företagsklimat.
När det finns regler som innebär att en viss ägarstruktur diskrimineras
skattemässigt måste reglerna förändras och förenklas. Centerpartiet har i
tidigare motioner krävt att regeringen ska återkomma till riksdagen med
förslag om borttagande av stoppregler för fåmansföretagen. Vi välkomnar
därför den föreliggande propositionen. Det är bättre och enklare med
generella regler än särskilda regler riktade mot företag med ett fåtal ägare.
Samma principer och regler ska gälla för fåmansföretag som för andra
företag.
2 Enklare regler
De lagändringar som föreslås i proposition 1999/2000:15
Slopade stoppregler, innebär vissa förenklingar i det
nuvarande komplicerade regelverket. Det är bra.
Centerpartiet anser dock att det finns utrymme för att
förenkla de kvarvarande reglerna ytterligare. De föreslagna
reglerna har ett samband med förslaget om en ny
inkomstskattelag. Centerpartiet har i en motion med
anledning av proposition 1999/2000:2 Inkomstskattelagen
hemställt att regeringen bör återkomma till riksdagen med
förslag på förenkling av de materiella reglerna i
inkomstskattelagen. En allmän översyn och förenkling av det
materiella innehållet i inkomstskattelagen ska även inkludera
skatteregler för fåmansbolag. Om företagsklimatet i Sverige
ska kunna bli riktigt bra måste det finnas ett enkelt regelverk
som man kan förstå och tillämpa utan att vara skatteexpert.
Det behövs därför en rejäl översyn och förenkling av
samtliga regler för fysiska och juridiska personers
beskattning. Då Centerpartiet redan har hemställt om en
sådan översyn i en motion med anledning av proposition
1999/2000:2 Inkomstskattelagen upprepar vi inte hemställan
i detta sammanhang.
Regeringen vill upphäva flertalet av de stoppregler som gäller för
transaktioner mellan ett fåmansföretag och dess ägare. Centerpartiet biträder
samtliga dessa förslag. Vi anser dock att det finns stoppregler utöver dem
som regeringen vill upphäva som också borde tas bort. Fåmansföretag ska i
så stor utsträckning som möjligt beskattas enligt samma principer och regler
som gäller för andra företag.
2.1 Inkomstfördelning i familjen
Bestämmelserna om lön till medhjälpande make i
fåmansföretag finns intagna i punkt 13 av anvisningarna till
32 § KL. Reglerna om inkomstfördelning i fåmansbolag
gäller om den ena maken är företagsledare och den andra
maken inte har en sådan ledande ställning i företaget.
Avgörande enligt nu gällande regler är den faktiska
arbetsinsatsen och ersättningens marknadsmässighet i
förhållande till  det utförda arbetet. Maken beskattas själv för
den ersättning han uppburit från företaget under förutsättning
att ersättningen är att anse som marknadsmässig. För
överskjutande del skall istället företagsledaren beskattas. Då
dagens allmänna regler ger stöd för skattemyndigheten att
ingripa mot en inkomstfördelning som klart avviker från vad
som är marknadsmässigt, finns det inga skäl att ha kvar en
regel om att lön från fåmansföretag ska vara
marknadsmässig. Det skulle vara en fördel för såväl de
enskilda som berörda myndigheter om skattereglerna
beträffande fördelning av inkomst mellan makar följde det
civilrättsliga förhållandet på samma sätt som gäller för andra
närstående personer. Centerpartiet anser i likhet med
Stoppregelsutredningen att den särskilda regeln om lön till
make i fåmansföretag bör slopas. Riksdagen bör besluta att
slopa den särskilda regeln om lön till make i fåmansbolag.
I punkt 13 av anvisningarna till 32 § KL behandlas också ersättning till
barn i fåmansföretag. Reglerna innebär att den lön som betalas till egna barn
under 16 år beskattas i företagsledarens deklaration från första kronan.
Skatten på lön till företagsledarens egna barn blir därför ofta mer än 55
procent. Detta innebär att företagsledarens barn diskrimineras i förhållande
till andra barn. Barn under 16 år bör få en rimlig chans att tjäna egna pengar,
exempelvis genom att sommarjobba hos mamma och pappa, utan att för den
skull bli skattediskriminerade. Centerpartiet anser i likhet med flera av
remissinstanserna till Stopplagsutredningens betänkande att de särskilda
reglerna om lön till barn i fåmansföretag bör slopas. Riksdagen bör besluta
att slopa de särskilda reglerna om lön till barn i fåmansbolag.
3 Lägre skatt
De speciella utdelningsregler som gäller för fåmansbolag har
betydligt större ekonomisk betydelse för företagarna än
stoppreglerna. Dessa utdelningsregler gör att en stor del av
den utdelning som egenföretagare tar ut från sitt bolag
beskattas som inkomst av tjänst. Det är alltså betydligt högre
skatt på den aktive fåmansföretagarens avkastning än på den
passive ägaren av börsaktier. Detta är orimligt. Nuvarande
diskriminerande regler bör ändras så att avkastning utöver en
rimlig arbetsinkomst beskattas som kapitalinkomst. Genom
att skapa ett större utrymme för fåmansföretagen, som
beskattas i form av inkomst av kapital, bör fåmansföretagens
ägare ges mer gynnsamma skattevillkor. Därigenom skapas
större möjligheter att anställa samt expandera verksamheten.
Centerpartiet föreslår att den begränsning, som idag uppgår
till tio basbelopp vid beräkning av löneunderlaget och som är
en del av underlaget för beräkning av det totala utrymmet för
kapitalbeskattning, skall halveras till fem basbelopp.
Riksdagen bör besluta om bättre skattevillkor för
fåmansbolag i enlighet med vad som anförts.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar slopa den särskilda regeln om lön till
make i fåmansföretag,
2. att riksdagen beslutar slopa de särskilda reglerna om lön till
barn i fåmansföretag,
3. att riksdagen beslutar om bättre skattevillkor för fåmansbolag i
enlighet med vad som anförts i motionen.

Stockholm den 27 oktober 1999
Rolf Kenneryd (c)
Rigmor Ahlstedt (c)
Lena Ek (c)
Eskil Erlandsson (c)
Agne Hansson (c)