Propositionen
Regeringen föreslår att de flesta av de s.k. stoppregler som infördes för fåmansföretag på 1970-talet ska avskaffas. Vidare föreslås ändringar av definitionen av fåmansföretag och av företagsledare.
Stoppreglerna
Kristdemokraterna välkomnar att regeringen har ändrat sig och genom den föreliggande propositionen nu är beredd att avskaffa de flesta av stoppreglerna. Regeringens förslag innebär att en del av den skattemässiga diskriminering som många fåmansföretagare drabbas av i förhållande till andra företagsformer kommer att försvinna. Fåmansföretagare kommer att i större utsträckning betala skatt enligt gängse regler. Regeringens förslag handlar alltså inte om någon egentlig skattelättnad.
Kristdemokraterna anser, i likhet med vad statliga utredningar tidigare kommit fram till, att även de stoppregler som gäller inkomstfördelning inom familjen och förbjudna lån bör avskaffas. Riksdagen bör besluta om att även dessa stoppregler avskaffas och att beskattning i stället sker enligt gängse regler.
Kristdemokraterna anser även att stoppregeln vid beskattning av förmåner i samband med personalavveckling bör avskaffas. Dagens regler leder till orimliga konsekvenser: En delägare i ett fåmansföretag, även med ett fåtal aktier, ska beskattas för en utbildning som arbetsgivaren bekostar för honom i en uppsägningssituation till skillnad från de anställda som inte äger några aktier i företaget. Detta strider mot vad de flesta skulle beteckna som likformig och neutral beskattning. Få torde kunna beskriva denna skillnad i beskattning som rättvis. Vad gäller denna stoppregel bör de allmänna reglerna tillämpas, dvs. att skattefrihet föreligger även i fåmansföretag för personer som varit anställda minst halvtid två år i följd.
Beskattningen av fåmansbolag
Även om samtliga stoppregler avskaffas, kvarstår en skattesituation där fåmansbolagen, jämfört med andra företagsformer, är diskriminerade. Av dessa skäl behövs det enligt Kristdemokraterna en reform av fåmansbolagsreglerna som tar sikte på att sänka den totala beskattningen av fåmansföretag. Speciellt gäller detta de krångliga s.k. 3:12- reglerna, som för många produktiva företagare innebär en väsentligt högre beskattning av det kapital som de satsat i det egna företaget än den skatt som andra kapitalinvesteringar i externa verksamheter ger upphov till. På grund av den skiljelinje som skattelagstiftningen drar upp mellan vad som anses som rimlig kapitalavkastning och inkomst av tjänst, har många fåmansföretagare en marginalskatt på 55 procent, jämfört med de 30 procent i skatt som normalt tas ut på avkastningen från kapitalinvesteringar.
I princip finns det två sätt att komma till rätta med denna orättvisa i beskattningen. Det första är att helt avskaffa progressiviteten i skattesystemet. Därmed skulle det inte längre finnas något behov av de särregler som drabbar produktiva företagare, eftersom spänningen mellan kapital- och inkomstskatt inte längre skulle vara särskilt stor. Denna åtgärd framstår emellertid i ett kort perspektiv, i frånvaro av andra förändringar av skatte- och socialförsäkringssystemet, som mindre realistisk från såväl statsfinansiell som fördelningspolitisk utgångspunkt.
Det andra sättet är att öka de beloppsgränser som styr hur mycket av en given nettovinst som ska beskattas som inkomst av kapital och vad som därutöver beskattas som inkomst av tjänst. Kristdemokraterna anser att denna metod bör användas för att anpassa beskattningen av fåmansföretagen till rimligare och lägre beskattning.
Fåmansbolagsreglernas komplexitet
Kristdemokraterna vill i detta sammanhang påminna om att det är hög tid att även reformera fåmansbolagsreglerna från ett förenklingsperspektiv. De regler som för närvarande gäller är så svårtillgängliga att ytterst få personer torde kunna tillgodogöra sig den exakta innebörden av dem, och än mindre de skattemässiga konsekvenserna. Lagrådet anförde i ett yttrande med anledning av de föreslagna reglerna i prop. 1996/97:45 "att reglerna är så svårtillgängliga att det starkt kan ifrågasättas om de bör föranleda lagstiftning". Regeringen anförde då att systemet måste "få vara i kraft under ett par års tid utan att det genomförs ytterligare ändringar. Först därefter att ta ställning till frågan om ändringar bör göras i något eller några avseenden." Vidare hänvisade regeringen till den totala översyn av inkomstbeskattningslagstiftningen som då höll på att avslutas. Denna översyn, som helt nyligen resulterade i en proposition till riksdagen (prop. 1999/2000:2), har emellertid inte inneburit några materiella förenklingar av de s.k. 3:12-reglerna.
Ett par års tid måste nu anses ha förflutit sedan den 31 oktober 1996 då propositionen om de nuvarande 3:12-reglerna lämnades till riksdagen. Det finns därför all anledning för riksdagen att ge regeringen i uppdrag att återkomma med förslag till ett förenklat regelverk på detta område i syfte att fler, helst alla, företagare ska kunna förstå systemet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar avskaffa stoppregeln gällande inkomst- fördelning inom familjen i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen beslutar avskaffa stoppregeln gällande förbjudna lån i enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen beslutar avskaffa stoppregeln gällande beskattning av förmåner i samband med personalavveckling i enlighet med vad som anförts i motionen,
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagändringar av fåmansbolagens skattesituation i enlighet med vad som anförts i motionen,
5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till förenklingar av fåmansbolagsreglerna i enlighet med vad som anförts i motionen.
Stockholm den 27 oktober 1999
Mats Odell (kd)
Per Landgren (kd)
Göran Hägglund (kd)
Rose-Marie Frebran (kd)
Holger Gustafsson (kd)
Desirée Pethrus Engström (kd)
Kenneth Lantz (kd)
Stefan Attefall (kd)
Maria Larsson (kd)
Rosita Runegrund (kd)
Magnus Jacobsson (kd)
Inger Strömbom (kd)
Harald Bergström (kd)
Mikael Oscarsson (kd)