med anledning av prop. 1999/2000:15 Slopade stoppregler
Inledning
I propositionen föreslås att de allra flesta av de särskilda
regler som tar sikte på transaktioner mellan fåmansägda
företag och deras ägare (de s.k. stoppreglerna) skall
upphävas. Vidare föreslås ändringar och förtydliganden av
de definitioner av fåmansföretag, fåmansägda handelsbolag,
företagsledare och ägare som finns i punkt 14 av
anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370),
KL. Dessutom föreslås en kompletterande bestämmelse om
att förbjudna lån ska tas upp som intäkt av
näringsverksamhet hos juridiska personer.
Bakgrund
Flertalet av de s.k. stoppreglerna infördes 1976, efter en
livlig diskussion om gränsdragningen mellan den privata
sfären och rörelsesfären. Det dåvarande rörelsebegreppet har
idag ersatts av näringsbegreppet, varför vi hädanefter
använder oss av detta begrepp.
De viktigaste inslagen av stoppregler har varit de som reglerar
införsäljning till överpris, införsäljning av onyttig egendom, utköp till
underpris, uthyrning av lokal, inkomstfördelning i familjen, förbjudna lån,
räntefria lån, nedskrivning av lån och tantiem. De flesta av dessa föreslås
upphöra och ersätts med en beskattning enligt de allmänna reglerna om
förmånsbeskattning. Detta för att likställa fåmansägare med andra anställda.
Motivet för införandet var, som sagts ovan, att skilja på den privata
ekonomin och på företagets ekonomi. Stoppreglerna har främst syftat till att
få företagare att avstå från en sammanblandning av företagets ekonomi och
privatekonomin, inte för att straffbeskatta fåmansdelägare. Stoppreglerna har
också haft stor betydelse för att denna målsättning har uppfyllts.
Slopade stoppregler
På senare år har emellertid stoppreglerna kritiserats som ett
hinder för företagande och därmed för en ökad
syssselsättning inom den privata sektorn. I årets
budgetproposition gör regeringen bedömningen att de flesta
av stoppreglerna kan slopas och ersättas med en beskattning
enligt det generella regelverket. Regeringen anger dock i
propositionen att man förutsätter att en korrekt beskattning
ändock skall kunna ske och att inte obehöriga skatteförmåner
skall uppstå. Under dessa förutsättningar kan Vänsterpartiet
acceptera förslagen i propositionen om att slopa flertalet av
de s.k. stoppreglerna.
Beredskap för återinförande
Vänsterpartiets ställningstagande enligt ovan vilar dock på
förutsättningen att företagarna å sin sida tar sitt ansvar när
det gäller de grundläggande intentionerna i svensk
skattelagstiftning, bl.a. de om icke-sammanblandning av
privat sfär och näringsverksamhet. Det kräver vidare att
skattemyndigheterna har de resurser som krävs för att
kontrollera och följa upp dessa frågor utifrån den generella
lagstiftningen. De föreslagna förändringarna, med
beskattning enligt de allmänna reglerna om
förmånsbeskattning, kan dock komma att innebära att
sammanblandning av privatekonomi och näringsverksamhet
ökar, eftersom en sådan sammanblandning ibland kan vara
ekonomiskt lönsam.
Om det skulle visa sig att transaktioner av sådan icke önskad karaktär ökar
är Vänsterpartiet berett att omedelbart återinföra stoppregler för att förhindra
sammanblandning av privatekonomi och näringsverksamhet. Det är därför
viktigt att det finns en beredskap för att återinföra stoppregler om det visar
sig att de incitament som föranledde dess införande kvarstår eller ökar.
Regeringen bör därför noga följa utvecklingen på detta område och, om det
visar sig behövligt, återkomma till riksdagen med förslag på återinförande av
stoppregler. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om beredskap att återinföra stoppregler för att
förhindra sammanblandning av privatekonomi och näringsverksamhet.