Inledning
I propositionen föreslås att de allra flesta av de särskilda regler som tar sikte på transaktioner mellan fåmansägda företag och deras ägare (de s.k. stoppreglerna) skall upphävas. Vidare föreslås ändringar och förtydliganden av de definitioner av fåmansföretag, fåmansägda handelsbolag, företagsledare och ägare som finns i punkt 14 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370), KL. Dessutom föreslås en kompletterande bestämmelse om att förbjudna lån ska tas upp som intäkt av näringsverksamhet hos juridiska personer.
Bakgrund
Flertalet av de s.k. stoppreglerna infördes 1976, efter en livlig diskussion om gränsdragningen mellan den privata sfären och rörelsesfären. Det dåvarande rörelsebegreppet har idag ersatts av näringsbegreppet, varför vi hädanefter använder oss av detta begrepp.
De viktigaste inslagen av stoppregler har varit de som reglerar införsäljning till överpris, införsäljning av onyttig egendom, utköp till underpris, uthyrning av lokal, inkomstfördelning i familjen, förbjudna lån, räntefria lån, nedskrivning av lån och tantiem. De flesta av dessa föreslås upphöra och ersätts med en beskattning enligt de allmänna reglerna om förmånsbeskattning. Detta för att likställa fåmansägare med andra anställda. Motivet för införandet var, som sagts ovan, att skilja på den privata ekonomin och på företagets ekonomi. Stoppreglerna har främst syftat till att få företagare att avstå från en sammanblandning av företagets ekonomi och privatekonomin, inte för att straffbeskatta fåmansdelägare. Stoppreglerna har också haft stor betydelse för att denna målsättning har uppfyllts.
Slopade stoppregler
På senare år har emellertid stoppreglerna kritiserats som ett hinder för företagande och därmed för en ökad syssselsättning inom den privata sektorn. I årets budgetproposition gör regeringen bedömningen att de flesta av stoppreglerna kan slopas och ersättas med en beskattning enligt det generella regelverket. Regeringen anger dock i propositionen att man förutsätter att en korrekt beskattning ändock skall kunna ske och att inte obehöriga skatteförmåner skall uppstå. Under dessa förutsättningar kan Vänsterpartiet acceptera förslagen i propositionen om att slopa flertalet av de s.k. stoppreglerna.
Beredskap för återinförande
Vänsterpartiets ställningstagande enligt ovan vilar dock på förutsättningen att företagarna å sin sida tar sitt ansvar när det gäller de grundläggande intentionerna i svensk skattelagstiftning, bl.a. de om icke-sammanblandning av privat sfär och näringsverksamhet. Det kräver vidare att skattemyndigheterna har de resurser som krävs för att kontrollera och följa upp dessa frågor utifrån den generella lagstiftningen. De föreslagna förändringarna, med beskattning enligt de allmänna reglerna om förmånsbeskattning, kan dock komma att innebära att sammanblandning av privatekonomi och näringsverksamhet ökar, eftersom en sådan sammanblandning ibland kan vara ekonomiskt lönsam.
Om det skulle visa sig att transaktioner av sådan icke önskad karaktär ökar är Vänsterpartiet berett att omedelbart återinföra stoppregler för att förhindra sammanblandning av privatekonomi och näringsverksamhet. Det är därför viktigt att det finns en beredskap för att återinföra stoppregler om det visar sig att de incitament som föranledde dess införande kvarstår eller ökar. Regeringen bör därför noga följa utvecklingen på detta område och, om det visar sig behövligt, återkomma till riksdagen med förslag på återinförande av stoppregler. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beredskap att återinföra stoppregler för att förhindra sammanblandning av privatekonomi och näringsverksamhet.
Stockholm den 22 oktober 1999
Per Rosengren (v)
Claes Stockhaus (v)
Marie Engström (v)